Sjukförsäkringen måste förändras

Jag gillar fina ord och ansatser till förbättringar för alla som tecknat en arbetsskadeförsäkring eller betalar skatt till socialförsäkringen, men det får inte bli tomma ord eller handlingar utan bärighet.

Man måste hela tiden strida för det man vunnit och inte sitta still i båten utan man behöver bevaka sina rättigheter och skyldigheter så att man inte mister hela stycket som kan bli fallet när man ser tillbaka på historien.

Varför ska det finnas ”arbetsgivaravgifter” och egenavgifter när pengar inte går till det dom är avsedda för, till socialförsäkringar! Det enda politiker inte kan ge sig på är ålderspensionsavgiften! Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera EU-inträdet och var 1, 5% av ca 32,5% av ”arbetsgivaravgiften”. 2006 startade Alliansen den stora urholkningen av socialförsäkringsavgiften. Numera är den allmänna löneavgiften (skatt) 11,62% av ”arbetsgivaravgiftens” 31,42% och höjdes 0,8% av S-regeringen senast 2019. 2007-2019 sänktes sjukförsäkringsavgiften från 8,78% till 3,55% och arbetsmarknadsavgiften från 4.45% till 2,64%! Pengar, 100-tals miljarder, som löntagare avstått i löner och egenföretagare betalat in i egenavgifter har gått till annat (allmänna löneavgiften= skatt) istället för att användas till de trygghetsförsäkringar pengarna var avsedda för! Genom att strama åt och försvåra genom lag och regelverk för framförallt sjuka men även arbetslösa så kan politikerna skapa ett ”överskott” som i stället kan läggas i allmänna löneavftspotten (skatt). Klart att politikerna har svårt att släppa denna mjölkkossa och förhala och förhindra att ett nytt regelsystem och humanare lagar till medborgarnas fördel kommer på plats!

Först så finns det ingen rättstrygghet eller rättssäkerhet för den försäkrade, det vill säga att jag som försäkrad skulle ha ett skydd, detta är ett falskt påstående och försäkringen har ingen bärkraft när det kommer till verkligheten då detta är en ”in blanco” försäkring där jag som försäkrad inte har en aning om i fall denna försäkring gäller vid sjukdom eller skada.

Denna försäkring täcker ingenting som man behöver vid rättsprocesser mot en svensk myndighet eller AFA som ägs gemensamt samt av parterna LO och Svenskt Näringsliv. Dessutom får man inte glömma bort att Försäkringskassan är en part i målet vilket komplicerar en lagstiftning som är heltäckande för individen.
Vi är 150 000 som trodde på en försäkring som inte gäller vid sjukdom eller skada på arbetet. Dessa individer är ingen teoretisk övning utan verkliga fall som lider av att inte kunna försörja sig enligt den försäkring man tecknade. Med Parternas goda minne! Vi kan inte klumpas ihop till en massa för att politiker och sakkunniga skall kunna två sina händer.

Kommuner och Landsting talar i egen sak liksom arbetsgivare och fackliga rörelsen som helt glömmer bort att det finns människor bakom dessa siffror som man så lättvindigt talar om som % av arbetstagare.

Det talas om förhandlingar hit och förhandlingar dit. Men inte ett enda ord om avtal/förhandlingar om arbetsskadades rättigheter. Till och med
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger i så fall måste LO:s medlemsförbund tycka att det är värt att gå i konflikt.
Att leka med ord har alltid varit en akademisk övning! Men frågar man dem som drabbas stämmer inte teorier med verkligheten.
Detta finns inte i förbundets dagordning att ge arbetsskadade den rätt dom förtjänar utan Torbjörn Jansson anser att detta inte är en stor sak för LO som kollektiv. Hur kan man uttrycka en sådan bisar tanke i ord när så många arbetsskadade står utan vare sig juridiskt ombud eller advokat och som får strida ensamma mot dessa jättar som AFA och Försäkringskassan med LO.s goda minne. ( Läs Torbjörn Janssons). Då han är avtalssekreterare.

Man kan ju drömma om hjälp och stöd med en rättstrygghet och rättssäkerhet med en någorlunda ny LO ledning. Man måste bevaka detta.
Min och hundratusentals sjukpensionärers försäkring gäller ej utan man tecknar denna ”in blanco” utan att veta om den gäller när olyckan på jobbet slår till!