Offentliganställda i Frankrike som har dött under speciella omständigheter ska deklareras ”Död i Republikens tjänst”.
Det meddelade nyligen presidenten Emmanuel Macron, som ett svar på de risker som bland annat vårdpersonalen har tagit under coronapandemin. När nationalförsamlingen röstade om lagändringen häromdagen var ledamöterna för en gångs skull helt eniga.
Utnämningen får konkreta konsekvenser för de avlidnas barn. De får betala lägre skatt när de ärver sin förälder, och får särskilda ekonomiska stöd under uppväxten och under sin utbildning.
Fler omfattas av stödet
Ända sedan första världskriget har familjemedlemmar till dödade franska militärer omfattats av förmåner. Polisers efterlevande har fått liknande hjälp.
Anhöriga till attentatsoffer, som den mördade läraren Samuel Paty, har också rätt till ekonomiskt stöd.
Men nu utökas rättigheten till att gälla barnen till alla offentliganställda som har dött under speciella villkor i sina arbeten.
Det handlar inte bara om sjukvårdspersonal som har mist livet på grund av covid-19. Det kan vara anställda inom andra områden som har utfört ett ”hjältedåd”, dött under exceptionella former, eller avlidit under ett farligt uppdrag. Ett exempel är Audrey Adam, en 36-årig socialassistent och tvåbarnsmor, som sköts till döds av en äldre man, när hon besökte honom i hans hem i början av maj.
– Vi kan bara applådera att fler anhöriga till personer som dör i sina arbeten får hjälp, säger Baptiste Talbot i facket CGT:s federation för offentliganställda.
Vi hade önskat att regeringen hade varit mer generös gentemot vårdpersonalen, som har arbetat utan att räkna sina timmar under pandemin
Thierry Amouroux, språkrör för sjuksköterskefacket SNPI. Foto: SNPI.
Thierry Amouroux, språkrör för sjuksköterskornas fack SNPI säger visserligen samma sak, men tycker att regeringen borde ha svarat mer kraftfullt på de risker som vårdpersonalen har tagit under pandemin.
– Såklart att det är bra att den här regeln inrättas. Ingen kan tycka annorlunda. Men vi hade önskat att regeringen hade varit mer generös gentemot vårdpersonalen, som har arbetat utan att räkna sina timmar under pandemin.
Besvikna över att covid inte klassas som arbetssjukdom
Han säger att hans kollegor är chockerade och besvikna över att covid generellt sett inte har klassats som en arbetssjukdom för vårdpersonalen.
Han hänvisar till offentlig statistik som visar att omkring 125 000 vårdanställda i Frankrike har varit sjuka i covid sedan pandemins början.
– Och vi vet ju inte hur många av dem som kommer att få men för lång tid framöver.
För att uppfylla villkoren för yrkessjukdom måste den drabbade visa att hen har blivit smittad i jobbet, och varit så sjuk att det har varit nödvändigt med artificiell andningshjälp. Trots att över 5,5 miljoner franska invånare har smittats av covid, har i dag knappt 480 personer totalt sett och inom alla branscher fått sjukdomen klassad som yrkessjukdom. Samma hårda premisser gäller för dem som har avlidit och skulle kunna deklareras ”Död i Republikens tjänst”.
– Det gör att hittills kan bara barn till 19 vårdanställda, som har dött i covid, få hjälp.
Hoppades på bredare förbättringar
Sjuksköterskefacket hade också hoppats på att pandemin hade lett till bredare förbättringar för personalen i form av betydligt högre löner och slutet för en sjukvårdspolicy som följer en ”industriell logik”.
Baptiste Talbot i CGT säger att även om ”Död i Republikens tjänst” är bra, finns det en rad andra och större förändringar som måste genomföras för att de offentliganställda ska känna sig trygga och uppskattade i sina arbeten.
– Den politik som förs av den aktuella regeringen går åt motsatt håll, hävdar han.