Det så kallade prisbasbeloppet ligger till grund för många av socialförsäkringarna, som garantipensionen, föräldraförsäkringen och sjukpenningen. Tanken är att den årliga höjningen av prisbasbeloppet ska kompensera för inflationen. De senaste åren har justeringen av prisbasbeloppet varit marginell eftersom inflationen varit låg.
Men nästa år höjs det markant, men 4 200 kronor
Garantipensionen höjs med 851 kronor
Det gör att pensioner, sjukpenning och föräldrapenning höjs.
Garantipensionen höjs med som mest 851 kronor i månaden. Sjukpenning och föräldrapenning höjs med max 89 kronor per dag.
Även studielån och studiebidrag påverkas, med runt tusen kronor i månaden och den som har inkomstbaserad aktivitetsersättning kan få 1698 kronor mer i månaden.
– Inflationen påverkar oss alla. Värst påverkas givetvis de grupper som redan har det tufft och kämpar med små marginaler, bland dem pensionärer, ensamstående föräldrar och sjukskrivna, sa socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi på en presskonferens.
Prisbasbeloppet ligger också till grund för brytpunkten för när man ska betala statlig skatt, vilket innebär att många får sänkt skatt nästa år.
Brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs nästa år till 613 900 kronor, ungefär 51 200 kronor per månad, jämfört med lite drygt 46 200 kronor i år. Också grundavdraget och jobbskatteavdraget höjs.
Det innebär att de som tjänar mest också får störst skattesänkning. Den som har en månadslön på 30 000 kronor får ungefär 200 kronor i sänkt skatt, medan den som tjänar det dubbla, 60 000, får 1 550 kronor i skattesänkning i och med rekordhöjningen av prisbasbeloppet, som inte har höjts så här mycket på 40 år.