Den som har lämnat felaktiga uppgifter som lett till att ett bidrag betalats, eller skulle ha kunnat betalas ut, ska kunna få betala en sanktionsavgift på 25 procent av det belopp som betalats ut eller skulle ha kunnat betalas ut.
Det föreslår den statliga utredning som haft i uppdrag att utreda bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen i sitt delbetänkande.
Förslaget kommer att kosta ungefär 600 miljoner kronor per år.
– Med tanke på att de felaktiga utbetalningarna uppskattas uppgå till mellan åtta och 20 miljarder per år tror vi att vi kan spara mellan 800 miljoner och två miljarder. Men det handlar inte bara om kronor och ören utan systemet måste uppfattas som tillförlitligt.
Statens intäkter i form av sanktionsavgifter förväntas också uppgå till 435 miljoner kronor per år.
På det här sättet hoppas också utredningen bättre kunna urskilja de ringa bidragsbrotten från grova bidragsbrott, som fortfarande föreslås utredas av åklagare.
De som är specialister på att begå brott behöver bemötas av specialister på brottsbekämpning
– De står för fem procent av de lagförda brotten. Missbruk av våra välfärdssystem är ett systemhotande problem. Det är en viktig inkomstkälla för organsierad brottslighet säger den särskilda utredaren Amir Rostami.
Han menar att det är enkelt att begå bidragsbrott.
– Det är låga straff, låg upptäcktsrisk och hög vinstmarginal om man jämför med till exempel narkotikamarknaden. En stor andel av bidragsbrotten begås av privatpersoner och företag för att det är enkelt att begå bidragsbrott.
Flytta ansvaret för bidragsbrott till EBM
Men ansvaret bör flyttas från Polismyndigheten till Ekobrottsmyndigheten, menar utredningen.
– De som är specialister på att begå brott behöver bemötas av specialister på brottsbekämpning, säger Amir Rostami.
Det har tidigare kommit ett förslag att inrätta en brottsutredande enhet inom Försäkringskassan, men den här utredningen avstyrker förslaget och menar att det är bättre att resurserna satsas på den specialistmyndighet för ekonomiska brott som redan finns.
Att flytta ansvaret för att utreda bidragsbrotten till Ekobrottsmyndigheten beräknas initialt kosta 161 miljoner kronor om året.
Räcker de pengarna för att förstärka EBM?
– Alla beräkningar har gjorts i samråd med myndigheterna, men min personliga åsikt är att myndigheten ska förstärkas ännu mer, säger Amir Rostami.
Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 juli 2024.
Den 31 augusti nästa år ska utredningen lämna sitt slutbetänkande.
– Det här första delbetänkandet handlar om vad som händer från att vi får en impuls att något inte står rätt till till lagföring. Den andra delen kommer att handla om hur vi förebygger brott, säger Amir Rostami.