Svenska parterna kritiska till förslag om utstationering

Utstationering Medlemsstaterna skulle kunna förlora rätten att bestämma om lönesättning för dem som tillfälligt arbetar i landet, enligt ett läckt utkast om ändringar i utstationeringsdirektivet. Ett allvarligt ingrepp i den svenska modellen, menar arbetsmarknadens parter.
4 Mar 2016
Dela artikeln

På tisdag den 8 mars kommer EU-kommissionen att presentera lagförslag om ändringar av utstationeringsdirektivet, men redan nu i veckan har utkast till texten läckt. De svenska arbetsmarknadsparterna har reagerat kraftigt på innehållet i utkastet – LO, TCO, Saco och Svenskt näringsliv har tillsammans skrivit en analys av det, samt ett brev till kommissionen om att förslaget skulle kunna sätta den svenska modellen på spel.

– Så som vi har läst det skulle det kunna innebära inskränkningar av den svenska kollektivavtalsmodellen, framför allt den del som handlar om lön. Utkastet verkar öppna upp för att EU-domstolen ska kunna bedöma hur en lön ska sättas, och det ser vi som farligt, säger Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO.

Sofia Råsmar, TCO.

Sofia Råsmar, TCO.

Med andra ord skulle medlemsstaterna i så fall förlora möjligheten att nationellt definiera lön för arbetstagare, menar de svenska parterna. Skrivningarna gör det också omöjligt att på förhand veta vad som är tillåtet att kräva.

Kan komma att ändras

De svenska parterna hoppas nu att det är ett reviderat förslag som läggs fram och inte det som läckt i veckan. Efter att kommissionen lagt fram förslaget kommer det att gå igenom Europaparlamentet och det ansvariga ministerrådet – de kan lägga in ändringar i lagtexten och det är också de som i slutändan klubbar igenom lagen.

– S&D (den socialdemokratiska gruppen i parlamentet) har ju fått en försäkran från Juncker om att det här ska genomföras. Det kommer säkerligen att komma synpunkter.

Kommissionen har inte rådfrågat parterna

Ett stort problem i hela processen är att de som direkt berörs av direktivet inte har fått något att säga till om vad gäller utformningen, menar Sofia Råsmar.

– Det är väldigt olyckligt att EU-kommissionen inte alls har samrått med de länder som påtalat att en revidering borde göras. Om inte arbetsmarknadens parter kommer in riskerar det att bli fel och det är ju också det som vi är rädda för nu.

Sedan Juncker-kommissionen tillträdde har den lovat att en revidering av utstationeringsdirektivet ska ske. Lagförslaget om utstationering skulle från början ha ingått i det så kallade Labour Mobility Package, en samling lagändringar om arbetskraftens rörlighet. Paketet skulle ha presenterats i december, men har skjutits fram och nu delats upp – den del som rör socialförsäkringar har skjutits upp till i sommar, förmodligen på grund av Storbritanniens EU-omröstning och de undantagskrav när det gäller socialförsäkringsregler som landet lagt fram.

Utstationering i EU

Utstationeringsdirektivet reglerar vad som gäller för arbetare som är anställda i ett EU-land men som tillfälligt jobbar utomlands, till exempel genom att ett företag vunnit en upphandling i ett annat EU-land. Direktivet tillkom 1996 och har sedan dess ändrats och förtydligats ett antal gånger, bland annat genom tillämpningsdirektivet från 2014. Tillämpningen har även förtydligats genom rättsfall som Laval-domen, som säger att en inhemsk fackförening inte får vidta stridsåtgärder för förbättra villkor för arbetare i ett utstationerat företag.

Enligt EU-kommissionen är i dag ungefär 1,45 miljoner EU-medborgare utstationerade i andra EU-länder.

Dela artikeln

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.
Prenumerera på Arbetsvärldens veckonyhetsbrev
Copyright © Arbetsvärlden 2014 | Linnégatan 14
| 114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum Arbetsvärlden ges ut av TCO,
en partipolitiskt obunden centralorganisation för 14 olika fackförbund.
Tillsammans samlar TCO-förbunden nästan 1,3 miljoner medlemmar.