Soldaterna är röda i ansiktet och svetten pärlar sig i både panna och på näsan. De är klädda i uniform, grova handskar, solhatt med ett nummer på och packning på ryggen.
Det kanske känns äckligt att äta en spindel, men med rätt inställning går det. Men var noga med vilken typ av spindel det är.
Tobias, överlevnadsinstruktör Försvarsmakten
De rör sig långsamt. Ofta sitter de bara under solskyddet som egentligen är en enorm regnponcho. Temperaturen är 48 grader och det lilla vatten de hade med sig börjar ta slut.
– Var hittar man mat i öknen? Jo, i sanden. Det kanske känns äckligt att äta en spindel, men med rätt inställning så går det. Men var noga med vilken typ av spindel det är. Gör research så att du vet vilka möjligheterna är att hitta föda i området, säger Tobias, överlevnadsinstruktör på Försvarsmakten, som inte vill uppge sitt efternamn på grund av sitt yrke.
Lära sig överleva i det extrema
Relevant information när man har kraschat i en öken. Grejen är att de inte är i en öken. De är i Försvarsmaktens klimatanläggning, även kallat värmekammaren vid Livregementes husarer i Karlsborg, K-3. Utanför snöar det.
De svettiga soldaterna som vandrar runt i ökenvärmen deltar i sista steget av Försvarets överlevnadsskola SERE (Survival, Evasion, Resistance, Extraction), som dels går ut på att lära sig överleva i de mest extrema miljöerna, exempelvis 50-gradig värme.
Så tränas militärer i att överleva
- SERE är en militär förkortning för Survival, Evasion, Resistance, Escape, och är ett program utvecklat för att träna militärer i överlevnad.
- Utbildningen hålls av Försvarets överlevnadsskola och alla värnpliktiga går a-kursen, SERE-A, medan det främst är de som är aktuella för internationell tjänst som går SERE-B. Den sista nivån, C, riktar sig till personal som behöver ett större kunskapsbibliotek eftersom deras uppdrag innebär hög risk för isolering, antingen ensamma eller i små grupper.
- Fokus ligger på agerande i olika klimat samt undsättning där individen ska kunna bli räddad av särskilda förband.
Källa: Försvarsmakten
Kursen är en påbyggnad för soldater som ska åka på uppdrag där det är hög risk för isolering i utsatta miljöer, till exempel piloter.
Men efter flera allvarliga fall av värmeutmattning, varav ett var livshotande, under extremsommaren 2018 har Försvarsmakten börjat ta hänsyn till den värme som vi kommer att möta allt oftare även på hemmaplan.
– Precis som varje sommar genomförde vi 2018 en fältmanöver med 150 värnpliktiga på en och en halv vecka. Under den tiden steg temperaturen hela tiden, det var inte under 20 grader ens på natten, säger Lars Westerberg, regementsförvaltare vid K-3
Han berättar att övningsledaren vidtog en rad åtgärder under den avslutande marschen. Som att de förflytta sig under natten istället för på dagen, lägga om marschvägen så att de gick längs vatten där man kunde svalka sig och dricka och medgav lättnader i kläder för att ventilera och lätta på packningen.
19-åring värnpliktig slutade andas
Men det hjälpte inte hela vägen, under den sista språngmarschen uppvisade en soldat svåra symptom på värmeutmattning.
– Han slutade andas. Övningsledaren förstod direkt vad som hände och kylde ner soldaten med en vattenspridare, påbörjade hjärt- och lungräddning och ringde efter en ambulans. Soldaten överlevde, men fick gå på dialys under ett år. Han var bara 19 år.
Jag vet av egen erfarenhet att man till en rimlig gräns måste vara nära faran för att fatta.
Lars Westerberg, regementsförvaltare Försvarsmakten.
Samma år skedde ytterligare tre fall av överhettning i Försvaret. Händelserna utreddes och man kom fram till att åtgärder behövdes för framtiden.
Tidigare har det varit stort fokus på att hantera kallt väder eftersom det är klimatet vi lever i, men idag utbildas samtliga soldater, inklusive värnpliktiga, även i riskerna med värme.
Lars Westerberg menar dock att det är svårt att lära ut något som man inte kan sätta i kontext.
– Utbildning om varmt väder får effekt först när man gör det i varmt väder. Den varma sommaren och hösten 2018 gav effekt, men senare somrar har inte gett det. Ibland när man har förberett insatser i ett varmare klimat kan det till och med ha skett på vintern, men jag vet av egen erfarenhet att man till en rimlig gräns måste vara nära faran för att fatta.
Han tycker därför att det hade varit bra om alla soldater hade kunnat få ta del av värmekammaren. eftersom den ger hög effekt på kort tid. Men han inser att det inte är möjligt med tanke på att alla förband över hela Sverige då skulle behöva ta sig till Karlsborg.
”Det finns inte någonstans att slippa undan”
Värmefläktarna surrar öronbedövande och soldaterna i värmekammaren får order om att fortsätta att röra på sig.
– Det jobbigaste är att pulsen går upp och att det är så kvavt. Det finns inte heller någonstans att slippa undan, säger en deltagare som inte vill säga sitt namn, men som har nummer 15 på sin hatt.
Handsprit kyler smartare än vatten
En av deltagarna får i uppgift simulera värmeutmattning och faller plötsligt ner på marken. De andra i gruppen tar snabbt av honom kläderna på torson, dränker den och nacken i handsprit samtidigt som de fläktar honom intensivt.
Handsprit används istället för vatten eftersom det avdunstar snabbare och därför kyler mer effektivt. Dessutom behövs de spara vattnet för att dricka.
Övningen är inte slut på många timmar än. När när de kommer har de, till skillnad från de tusentals värnpliktiga som gör lumpen varje år, fått känna på effekterna av värmen och effekterna av åtgärderna mot värme.
– Det som brukar bli extra jobbigt efter ett tag är att vad man än gör så kommer man inte undan värmen. Är det kallt kan man ta på sig en tröja och värma sig, men med värmen kommer man inte undan. Den är alltid där, säger överlevnadsinstruktören Tobias.