– Jag njuter just nu av att vara en fri kvinna. Jag vet inte vad jag ska göra i framtiden, säger Ylva Johansson i samband med att hon sammanfattar sina fem år som kommissionär för Arbetsvärlden.
Hon har med sig hem tio lärdomar av sin tid som EU-kommissionär för inrikesfrågor (se faktaruta). Den kanske viktigaste punkten på listan är motståndet mot Rysslands president Putin och hans anfallskrig i Ukraina, något som också bör vara vad Sverige starkt ska stå för i EU, understryker Johansson.
Sverige borde samlat kunna ha ett mycket tydligare inflytande och tydligare agenda i EU-politiken.
– Det är viktigt att Putin inte vinner kriget. Vi måste stå upp för Ukraina!
Den andra frågan i topp är försvaret att rättsstatens principer, som är allvarligt hotade i EU, enligt Ylva Johansson.
– I många medlemsländer finns starka partier som har kopplingar till Putin. De har dessutom agendor som liknar den Viktor Orbán har i Ungern och Donald Trump har i USA där flera av rättsstatens grundläggande principer ifrågasätts.
– Man ska absolut inte vara naiv. Putin är rädd för ett starkt EU och tänker göra allt han kan för att försvaga och så split inom Europeiska unionen.
Större inflytande och tydligare agenda
Sveriges ställning i samarbetet inom EU är inte solklar. Förr var det självklart att koppla frågor om jämställdhet, konkurrenskraft och grön omställning till vårt land. Den bilden är inte obestridlig längre.
Ylva Johanssons 10 lärdomar
- Stöd Ukraina (Se till att Putin inte vinner, det är den viktigaste frågan för nästa kommission)
- Migrationen kan hanteras (länderna måste samarbeta, migration kommer alltid finnas)
- Kommissionen måste vara handlingskraftig (för att lösa problem som länderna själva inte kan lösa)
- Klimatförändringarna (måste vara väldigt ambitiösa i den gröna omställningen)
- Geopolitiska realiteterna (måste vara närvarande i alla EU:s policyer)
- Inre säkerhet – (måste öka, polissamarbete viktigt, annars växer organiserad brottslighet)
- Reglering av internetföretag (de måste ta ansvar för vad de gör och inte gör)
- Faktabaserad politik (fakta och siffror ska var grunden)
- Vi har inte råd att gå tillbaka till nationalism
- Vi har inte råd att gå tillbaka till ett mansdominerat EU
– Nej, det kan man inte generellt säga. Den sittande regeringen har lagt om klimatpolitiken. Sverige var ledande och är det inte längre. Det märks i EU-samarbetet.
Den förändrade bilden av Sverige påverkar hur man lyssnar på svenska ståndpunkter i EU-sammanhang. I fackliga kretsar finns oro för utvecklingen. Vårt lands inflytande har minskat.
– Absolut, det är min bild. Vi har förvånansvärt uselt inflytande i förhållande till vad vi borde ha. Jag talar inte om enskilda aktörer, utan Sverige borde samlat kunna ha ett mycket tydligare inflytande och tydligare agenda i EU-politiken.
Kollektivavtal och konkurrenskraft enar
En orsak till det minskade svenska inflytandet är avsaknaden av långsiktighet och uthållighet, enligt Johansson. I dagspolitiska frågor är det naturligt med olika uppfattningar mellan regering och opposition, men när det gäller en rad långsiktiga frågor finns en bred enighet mellan partierna och andra parter i samhället, framhåller hon.
En sådan frågan är synen på kollektivavtal och den svenska modellen för arbetsmarknaden. En annan är vikten av god konkurrenskraft på den internationella marknaden. En tredje är det starka stödet för Ukraina.
Vad behöves för att Sverige ska märkas mer?
– Vi måste hitta något sätt att komma ur den dagspolitiska trätan och titta mer på vad som långsiktigt gynnar Sverige. Man ska nog också välja bort de långsiktiga frågor där det råder stora skillnader mellan partierna.
EU-nämnden inte rätt organ
Riksdagens EU-nämnd är inte rätt organ om man vill stärka uppslutningen kring ett antal långsiktiga frågor, utan det behövs en bredare församling där inte bara politiker ingår utan också representanter från olika andra aktörer i samhället.
PTK, LO och Svenskt Näringsliv har tillsammans Arbetsmarknadens EU-råd. Där har parterna på den privata sidan gemensamt drivit EU-frågor där de varit eniga, men avstått från samarbete i frågor där man haft olika ståndpunkter. Kampen mot EU-direktivet om minimilöner är det mest kända exemplet i detta samarbete.
– Jag tycker att rådet är en väldigt bra skapelse som kan vara en inspirationskälla, men jag är inte i ett läge där jag kan komma med några skarpa förslag.
Sverige är speciellt
En anledning till det svaga inflytandet är de förhållandevis få svenskar som jobbar i EU:s institutioner. Det skulle behövas ytterligare 350 svenskar i EU-kommissionen för att Sverige ska vara representerat utifrån sin storlek, enligt siffror från EU.
– Det påverkar inflytandet, konstaterar Johansson
Hon tar upp vad som karaktäriserar Sverige i förhållande till de flesta andra medlemsländer. Få länder har vår kollektivavtalstäckning, så mycket skog som vårt land, en gruvnäring och en offentlighetsprincip.
– Det är viktigt att erfarenheter från vårt land finns med i beslutsfattandet och i beredningen av beslut. Annars riskerar vi att inte bli förstådda i det som är viktigt i ett svenskt perspektiv
Euron ger inflytande
Både den förra regeringen och den sittande arbetar med strategier för att öka antalet svenskar som arbetar i EU.
Sverige har också valt bort euron och samarbetet i den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Vårt utanförskap minskar vårt inflytande, enligt Ylva Johanssons analys.
– Ja, långsiktigt är det så.
Hon röstade själv ja till euron i folkomröstningen 2003 och anser fortfarande att Sverige bör gå med i EMU, medan 56 procent av de röstande sa nej och Sverige ställde sig utanför den gemensamma valutan.
En omprövning av det beslutet kan bli aktuellt någon gång i framtiden ungefär som inställningen till kärnkraft har omprövats, men Ylva Johansson vill inte lägga sig i detta.
– Vi har haft en folkomröstning. Om och när det är dags att ompröva den får de som är aktiva i dagens nationella politik ta ställning till.
Stolt över migrationspakten
Ylva Johansson säger sig vara oerhört stolt över sina resultat som EU-kommissionär. Hon kallar migrationspakten ett historiskt beslut.
– Trots starka högerextrema krafter har vi enats kring en rimlig och human migrationspolitik.
En annan tung fråga på hennes skrivbord har varit kampen mot organiserad brottslighet och droghandel. Där lyckades hon få till stånd ett stärkt polissamarbete och stärkt Europol. Hon har också tagit initiativ till samarbeten med länder i Latinamerika mot de kriminella grupperingarna.
Tvärtom stärker vi rätten för de asylsökande och rätten att söka asyl.
Frågan om Chat Control eller som man säger i EU-kretsar CSAM-förslaget lyckades hon däremot inte ena medlemsländerna kring innan hennes mandat löpte ut.
Både migrationspakten och förslaget om Chat Control har fått stark kritik, men Ylva Johansson tillbakavisar kritiken.
När det gäller EU:s gemensamma regler om migration har till exempel Asylrättscentrum och Civil Rights Defender varnat för rättsosäkerhet i det nya systemet.
– Jag anser att de har fel. Tvärtom stärker vi rätten för de asylsökande och rätten att söka asyl. Vi inför till exempel gratis juridisk rådgivning för alla asylsökande, vilket är en enorm förbättring jämfört med i dag.
– Det faktum att FN-organet UNHCR starkt står bakom och stöder migrationspakten är ett tecken på att vi på ett bra sätt står upp för asylrätten och skyddet för asylsökande.
Scanning på nätet nödvändig
När det gäller Chat Control säger en del kritiker att den scanning som ska ske på sociala medier inte leder till fler gripanden av pedofiler.
Foto: Henrik Montgomery / TT
En annan kritik är att fria medier får svårare att skydda sina källor när även krypterade applikationer ska scannas. Både Journalistförbundet och mediearbetsgivare har protesterat.
Ylva Johansson hävdar att båda invändningarna är felaktiga. Hon ogillar också benämningen Chat Control. Förkortningen CSAM, Child sexual abuse material, är en riktigare beskrivning av vad förslaget handlar om.
– Sexuella övergrepp mot barn är ett förfärligt brott, men också ett vanligt brott. Inom EU utsätts var femte flicka och var tionde pojke under sin barndom för sexuella övergrep.
– Mycket av detta sker på internet. Det är så polisen idag får underlag till de flesta brottsutredningarna. De startar tack vare internetbolagens scanningar av privat kommunikation.
Tull och polis öppnar inte fel brev
Ylva Johansson understryker att den EU-lag som föreslås innebär att man tillåts fortsätta scanna av nätet så som man gjort i 15 års tid. På det sättet har polisen fått tag på miljontals videor och bilder på övergrepp mot barn.
– Det kommer att bli noll träffar om vi inte har en lagstiftning som tillåter detta. Då blir EU-området en ”safe haven” för de som vill begå sexuella övergrepp och dela dem på nätet.
Jag tycker det vore skräp om vi inte klarar att skydda våra barn bättre mot sexuella övergrepp.
Hon liknar scanningen som sker med AI-verktyg, vid en narkotikahund i tullen. Den nosar på paket och markerar bara om dessa innehåller narkotika. Tull och polis har ingen aning om vad övriga försändelser innehåller.
På samma sätt ska scanningen på nätet fungera, enligt Johansson.
– Vi har 15 års erfarenhet av den här tekniken. De erfarenheterna avskräcker inte. Detta är det vanligaste sättet som en utredning om sexuella övergrepp startar i EU. Jag har heller inte hört någon protestera mot att man inte kan ha kontakt med anonyma källor.
– Jag tycker det vore skräp om vi inte klarar att skydda våra barn bättre mot sexuella övergrepp.