Lite motsägelsefullt är en sympatiåtgärd en typ av stridsåtgärd (strejk, blockad, bojkott eller lockout) vars syfte är att stödja en av parterna i en konflikt. Stödet innebär ofta att öka trycket på motparten genom att utöka omfattningen av konflikten. Både fackförbund och arbetsgivarorganisationer kan vidta sympatiåtgärder, även om det är vanligare att fackförbund gör det. Den som vidtar sympatiåtgärder har själv ingen del i ursprungskonflikten, utan stridsåtgärden utförs enbart för att stödja parten som ligger i tvist.
En viktig aspekt av sympatiåtgärder i Sverige är att de är tillåtna även för fackförbund som har kollektivavtal, och därmed omfattas av fredsplikt. Fackförbund med kollektivavtal kan vidta sympatiåtgärder för att stödja andra arbetstagare utan att bryta mot sitt eget avtal. Även om arbetsgivarsidan på senare tid kritiserat sympatiåtgärder för att därmed urholka värdet i ett kollektivavtal använde man flitigt lockouter i storstrejken 1909, metallstrejken 1945 och storkonflikten 1980.
Ett viktigt historiskt exempel på sympatiåtgärder från Sverige är de så kallade “skotten i Ådalen” 1931, där arbetare genomförde sympatiåtgärder för att stödja en strejk vid Marmaverken. Fem strejkande sköts ihjäl av inkallad militär, och händelsen sägs ha bidragit till Socialdemokraternas valvinst 1932, ett regeringsinnehav som varade i 44 år.