Var fjärde tjänsteman tror inte pensionen kommer räcka

I en rapport från TCO där SCB fått i uppdrag att titta närmare på tjänstemännens pensionsplaner finns en rad uppseendeväckande siffror.

Det visar sig att många tjänstemän ser dystert på pensionsutsikterna, och kvinnorna mer så än männen.

På frågan om de tror att pensionen kommer räcka för att täcka levnadskostnaderna svarar knappt en femtedel av männen nej, för kvinnorna är det nästan en tredjedel.

Det finns väldigt många kvinnor som inte har råd att göra någonting

Breddar man den här gruppen, och också räknar med de som svarar att de knappt kommer klara sina levnadskostnader, så rör det sig om 70 procent av kvinnorna och drygt 58 procent av männen. I undersökningen är de svarande mellan 40-67 år.

Lena Orpana, TCO.

Lena Orpana, utredare på TCO och författare till rapporten, är dock inte förvånad.

– Det finns statistik som visar att det finns väldigt många kvinnor som har låga pensioner i dag. Det finns väldigt många kvinnor som inte har råd att göra någonting, där pengarna precis räcker till löpande utgifter, säger Lena Orpana till Arbetsvärlden.

Männen arbetar i större utsträckning i privat sektor och har generellt högre inkomster. När det kommer till sektorer är förhållandet i princip spegelvänt för könen: 61 procent av männen jobbar i privat sektor medan 64 procent av kvinnorna jobbar i offentlig sektor.

Männen tror att de får högre pension i förhållande till tidigare lön än kvinnorna.

Den här skillnaden slår igenom kraftigt i lönestrukturen: mer än hälften av männen tjänar 40 000 kronor eller mer i månaden, något som bara gäller en femtedel av kvinnorna. Vilket förstås också påverkar nivåerna i pensionen.

Men det visar sig att männen är mer optimistiska även när de inte tjänar bättre.

– Männen tror att de får högre pension i förhållande till tidigare lön än kvinnorna. Det gäller hela linjen, även högre inkomstgrupper, säger Lena Orpana.

Vad beror det på?

– Vi vet inte riktigt. En faktor kan vara att män ibland gissar lite yvigare och tror att de vet mer. Men samtidigt kan det faktiskt vara så att de har pensionsavtal som ska ge drygt 60 procent, säger Lena Orpana.

Hon radar upp ett antal möjligheter: löneväxling, tillfälligt uttag av pensionen eller något annat individuellt avtal.

– Sedan har männen kanske inte varit föräldralediga i samma utsträckning, inte jobbat deltid, de kanske har mycket övertid och ett stort privat sparande. Det finns en del sådana faktorer som gör att vi inte vet.

Men är det inte en ganska hög siffra när en fjärdedel av tjänstemännen inte tror att pensionen kommer räcka?

– Vi har ganska stor lönespridning bland tjänstemän. Även om de flesta ligger runt 30–40 000 kronor i månaden i lön har vi också grupper med ingångslöner eller platta lönespann. Har man en slutlön på 25–26 000 så blir pensionen ganska låg, säger Lena Orpana.

En övervägande andel av tjänstemännen, mer än 85 procent, menar att de skulle ha möjlighet att arbeta längre än planerat för att på så vis höja pensionen.

Hälften av de som säger sig inte vara beredda att jobba vidare i sitt nuvarande yrke skulle kunna tänka sig att byta jobb

Men när frågan om man kan tänka sig att arbeta längre på det jobb man har ställs till de grupper som inte tror att de kommer klara sig på pensionen så är intresset ändå svalt. Nästan hälften av männen och drygt 64 procent av kvinnorna svarar trots orosmolnen i den egna ekonomin nej.

– Det som jag tycker är mest uppseendeväckande är att de flesta vet och förstår att de kanske skulle behöva jobba längre för att klara sig, men att de inte tänker göra det ändå. Man tänker att hur det än går med min ekonomi så kan jag faktiskt inte jobba längre, säger Lena Orpana.

Bilden förändras något om man föreställer sig ett karriärbyte.

– När vi frågar om man skulle kunna tänka sig att byta jobb så är det en hel del som skulle kunna tänka sig det. Hälften av de som säger sig inte vara beredda att jobba vidare i sitt nuvarande yrke skulle kunna tänka sig att byta jobb och då jobba lite längre, säger Lena Orpana.

Psykisk ansträngning i jobbet väger tungt

När TCO undersökt vilka faktorer som gör så att tjänstemännen inte är beredda att arbeta några år till svarar en majoritet att de ser fram emot pensionen. Den näst största gruppen anger att jobbet är för psykiskt ansträngande, och här finns också en tydlig skillnad mellan privat och offentlig sektor, liksom mellan könen.

Nästan hälften av tjänstemännen i offentlig sektor anser att jobbet är för psykiskt ansträngande för att de ska förlänga arbetslivet, medan siffran för privat sektor landar på 29,6 procent.

– Även för gruppen som i första hand anger att de ”ser fram emot pensionen” som orsak till att de inte är beredda att arbeta längre än planerat väger psykisk ansträngning i jobbet tungt, tillägger Lena Orpana.

Enligt pensionsöverenskommelsen som presenterades i torsdags ska pensionsåldern börja höjas i etapper redan från 2020. År 2026 är det tänkt att den lägsta pensionsåldern ska vara 64 år. I TCO:s rapport har man dock inte frågat specifikt om vilken ålder tjänstemännen planerar att gå i pension vid – däremot om man planerar att gå före eller efter 65-årsstrecket.

När planerar tjänstemännen för att gå i pension då?

– 65 år är den ålder som de flesta är inställda på, som de mer eller mindre har tänkt sig att då går de. Det är knappt hälften som planerar att gå vid 65 och drygt en fjärdedel som vill gå före och efter, säger Lena Orpana.

Rapporten pekar också ut ett tydligt förbättringsområde för politikerna att tänka på när de höjer pensionsåldern.

– Jag skulle säga att det är den psykosociala arbetsmiljön som är det allra viktigaste att titta närmare på, säger Lena Orpana.