Var femte missar kollektivavtalad sjukförsäkring Rapporten från ISF, författad av Nadja Grees, visar på att underutnyttjandet av kollektivavtalade sjukförsäkringar är särskilt stor bland låginkomsttagare, unga vuxna, personer som är sjukskrivna för psykiska diagnoser och beteendestörningar, och män. Bilden är ett kollage Foto: Pressbild, Martina Holmberg / TT

Var femte missar kollektivavtalad sjukförsäkring

Sjukförsäkring Bland långtidssjukskrivna inom kommuner och landsting går fler än var femte miste om den avtalsersättning de har rätt till genom kollektivavtalade sjukförsäkringar, enligt en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. Särskilt utsatta grupper inkluderar sjukskrivna för psykiatriska diagnoser och beteendestörningar, låginkomsttagare, unga vuxna och män.
3 apr 2018 | 15:13
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

På arbetsplatser med kollektivavtal finns kollektivavtalade sjukförsäkringar som ska dryga ut ersättningen som den anställde får vid långvarig sjukdom.

Men enligt ISF är det fortfarande en stor del anställda som inte får del av ersättningen som de har rätt till. För att få avtalsersättningen måste en ansökan skickas in till försäkringsbolaget, och brist på kunskap och kännedom om försäkringen kan alltså resultera i att den inte utbetalas.

Det är något som kan stå den anställde dyrt

Underutnyttjandet är allra störst inom kommunerna och minst inom staten.

Inom kommuner och landsting gick anställda under åren 2003–2014 miste om avtalsersättning i mer än var femte period med sjukpenning längre än 120 dagar – närmare bestämt 22,6 procent av sjukperioderna. Det är en andel som motsvarar ungefär 74 000 perioder med sjukpenning.

För den enskilde kan det röra sig om betydande belopp. Anställda inom kommuner och landsting som inte får avtalsersättning under perioder med sjukpenning längre än 90 dagar går miste om 10 procent av inkomsten under taket i sjukförsäkringen, som ligger på 28 000 kr/mån 2017.

 

 

Underutnyttjandet av avtalsförsäkringen är också stor i samband med sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Av alla ersättningsperioder i offentlig sektor längre än 30 dagar var 16,9 procent utan ersättning från avtalssjukförsäkringen. Lägst var andelen inom staten med 11 procent – men inom statlig sektor är det också arbetsgivaren som har ansvar för att ansökan om avtalsersättning skickas in.

Det är något som kan stå den anställde dyrt. En statligt anställd som tjänar 40 000 kronor i månaden förlorar i rapportens räkneexempel 13 200 kronor i månaden före skatt om arbetsgivaren inte ansöker om ersättningen.

Kunskaperna om avtalsförsäkringen är högre bland de som är fackligt anslutna

Nadja Grees, rapportförfattare, tror att rutinerna kan brista på arbetsplatser där det inte tidigare funnits någon som haft sjuk- och aktivitetsersättning.

– Det är få som beviljas sjukersättning numera, så på mindre statliga arbetsplatser kan man tänka sig att den som är HR-ansvarig inte har någon upparbetad rutin för att hantera den här typen av fall. Men vi har inte tittat på antal anställda på arbetsplatserna i den här rapporten, säger Nadja Grees till Arbetsvärlden.

Bekräftar tidigare resultat

Även tidigare studier visar på ett högt underutnyttjande av avtalsförsäkringen som ligger i linje med den nya rapporten, även om det är första gången som man tittat på just statlig sektor vad gäller sjuk- och aktivitetsersättning.

– I en av enkätstudierna vi refererar till framgår också att kunskaperna om avtalsförsäkringen är högre bland de som är fackligt anslutna, säger Nadja Grees.

Rapporten från ISF visar också på att underutnyttjandet av avtalsförsäkringen är särskilt stor bland låginkomsttagare, unga vuxna, personer som är sjukskrivna för psykiska diagnoser och beteendestörningar, och män.

Vad kan det bero på?

– Det vet vi inte. Vi kan än så länge bara konstatera att det är så här det ser ut, sedan skulle man kunna gå ytterligare ett steg framöver för att försöka förklara vad det kan bero på, säger Nadja Grees.

För att minska underutnyttjandet lyfter rapporten möjligheten att ha bättre samverkan mellan Försäkringskassan och försäkringsbolagen, genom en digitaliserad och automatiserad process. Detta för att individen och arbetsgivaren inte själva ska behöva ha lika mycket koll på vilka regler som gäller.

3 apr 2018 | 15:13

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev