Studien, som presenteras i Ekonomisk debatt, har kartlagt oro, attityder och beteenden relaterade till den svenska coronastrategin. När forskarna tittade på socioekonomiska faktorer visade det sig att det bara var en som stack ut: Om individen hade universitetsexamen eller ej. De med en examen från universitet hade mindre oro och var mer positivt inställda till både vaccination och till den svenska coronastrategin.
– Att ha eller inte ha arbete, inkomstnivå, att kunna arbeta hemma eller inte, storlek på boende – alla de faktorerna visade sig spela liten eller ingen roll, säger Ola Andersson, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet och en av forskarna bakom studien.
Äldre blev mer negativa med restriktioner
Ola Andersson, Uppsala universitet. Foto: IFN.
Forskarna har genomfört två enkätstudier, en precis i början av pandemin och ytterligare en i december 2020. Det tydligaste de hittat är att äldres attityder har förändrats, säger Ola Andersson.
– I april 2020 stod gruppen 70+ ut som klart mer positiva till den svenska strategin. Men efter en lång tid av risk och restriktioner har det tydligt förändrats.
Högerväljare misstror strategin
Politisk hemvist har också betydelse för inställningen till den väg som politiker och myndigheter lagt ut, där de som identifierar sig som höger har klart större misstro. Politisk tillhörighet efter GAL-TAN spelar dock mindre roll.
Attityder till den svenska coronastrategin. Ola Andersson, Pol Campos-Mercade, Erik Wängström 2021.
Vill undersöka vaccinering
Ola Andersson hoppas nu att det forskas vidare på den biten som handlar om vaccination. Eftersom de gjorde sina sista undersökningar i december 2020 kunde de bara fråga om inställning till ett vaccin som då inte ännu fanns.
– Det vore väldigt intressant att se om de grupper som var positiva till vaccin då sedan faktiskt också vaccinerat sig. Inte minst för att vi ska kunna få en ännu högre vaccinationsgrad.