Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen” Lena Ag, Jämställdhetsmyndighetens generaldirektör. Foto: Sofia Sabel.

”Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen”

Jämställdhetsmyndigheten Sveriges färskaste generaldirektör är ingen gröngöling. Lena Ag har i decennier arbetat med våldet mot kvinnor, en viktig erfarenhet hon tar med sig in i Jämställdhetsmyndigheten. – Men jag kommer inte att stå på barrikaderna, säger hon, vi är en expertmyndighet med ett stort samverkansuppdrag.
31 Jan 2018

Den nya jämställdhetsmyndigheten är den första av sitt slag i världen, och några veckor in på 2018 befinner den sig fortfarande i startgroparna. De nyrenoverade lokalerna vid Angereds torg gapar vid en första anblick ganska tomma – alla 50 nyanställda är ännu inte på plats, dessutom finns det plats för fler än så.

Men på väggarna är konsten färdighängd, och sittgrupper liksom skåp och arbetsplatser anpassade för aktivitetsbaserat kontor är klara för användning. Muggarna – alla med den svartvita loggan på – står ordningsamt staplade vid lunchrummets kaffemaskin.

Och när generaldirektör Lena Ag fem minuter före utsatt tid möter oss där med en utsträckt hand, dyker flera medarbetare upp bakom henne, och rummet får liv.

– Hej! Lena Ag.

– Det har gått i ett, hela dagen, så jag behöver några minuter först, ursäktar hon sig.

Koll på jämställdhetspolitiken

Hennes uppgift är att tillsammans med nationalekonomer, åklagare, poliser, analytiker och andra yrkesgrupper bilda en expertmyndighet som ska samla kunskap, analysera och inte minst utvärdera andras jämställdhetsarbete.

Uppdraget

Jämställdhetsmyndighetens uppdrag är att ansvara för uppföljning, analys, samordning, kunskap och stöd utifrån de jämställdhetspolitiska målen.

Det övergripande målet för regeringens jämställdhetspolitik är en jämn fördelning av makt och inflytande.

Delmålen är:

  • Ekonomisk jämställdhet
  • Jämställd utbildning
  • Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
  • Jämställd hälsa
  • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Källa: Regeringens webbsida.

+ Expandera

Och det är en viss brådska: redan i april kommer den första rapporten, då om länsstyrelsernas planer för jämställdhetsarbetet. I maj är myndigheten ansvarig för en internationell expertkonferens om mäns jämställdhet.

Ett överskuggande uppdrag är att analysera utvecklingen av regeringens jämställdhetspolitiska mål. Men redan från början har myndigheten fått ett mer specificerat uppdrag: att arbeta med mäns våld mot kvinnor, och med hedersrelaterat våld och förtryck. En fråga där regeringens politik just nu håller på att föras ut, med nya uppdrag till flera myndigheter och organisationer.

I den meningen finns en rak linje mellan myndigheten och dess nya chef.

Lena Ag har aldrig tidigare varit myndighetschef, däremot arbetat nära makten (läs: den socialdemokratiska), både som politiskt sakkunnig på UD och som rådgivare till dåvarande EU-kommissionären Margot Wallström, nu utrikesminister.

Kvinna till kvinna lärde mig vikten av systerskap

– När vi hörde om våldet mot kvinnorna i Balkankriget blev det så smärtsamt för oss, att vi kände att vi måste göra någonting, berättar Lena Ag om grundandet av Kvinna till kvinna. Foto: Sofia Sabel.

De senaste tio åren har hon lett organisationen Kvinna till kvinna. För det arbetet utnämndes Lena Ag av Dagens opinion till årets opinionsbildare 2016, med motiveringen att hon envist har bedrivit ett långsiktigt arbete, också internationellt, med kvinnofrågorna. Det har gett henne ett stort nätverk som hon nu tar med sig in i den nya myndigheten, berättar hon för Arbetsvärlden när vi har slagit oss ner i ett mötesrum nära lunchrummet.

Du var ju med och grundade den rörelsen på 1990-talet. Själv var jag en av många som då skickade era kvinnopaket till Balkan – på adventsglöggen tvingade jag gästerna att bidra till inköp av trosor, mensskydd, tvål och några läppstift. Vilka erfarenheter tar du med dig från det engagemang som ni skapade då?

– Å, nu blir det jobbigt för mig att hålla mig till ämnet! Det här är något som talar till mitt hjärta, utbrister hon men svarar efter två sekunders eftertanke:

– Kvinna till kvinna lärde mig vikten av systerskap, skulle jag vilja säga. Och kvinnosolidaritet.

Våldtäkter för etnisk rensning

Allt började med Christina Doctare, den första kvinnliga FN-bataljonläkaren och en av de som tidigt rapporterade om systematiska våldtäkter i Balkankriget, hur våldet mot kvinnor användes som taktik för att etniskt rensa stora områden. När hon besökte Kulturhuset i Stockholm och berättade var Lena Ag en av åhörarna.

– Vi var några kvinnor där – det var bara kvinnor närvarande – som vände oss till varandra i bänkraderna. Det faktum att detta hände de här kvinnorna blev så smärtsamt för oss, att vi kände att vi måste göra någonting. Det pågick ju ett krig i Europa.

Vi var ju amatörer på den tiden. Men där nere fick vi syn på att det behövs annat för kvinnor utöver filtar och mat.

Så de åkte ner till Balkans flyktingläger.

– Vi var ju amatörer på den tiden. Men där nere fick vi och andra organisationer syn på att det behövs annat för kvinnor, utöver filtar och mat. Ingen hade lyssnat på dem, och den sexuella och reproduktiva hälsan var så eftersatt. Så det första vi gjorde var att samla in pengar till mobila mödravårdscentraler.

Nya upptäckter om orättvisor

Balkankriget kom att påverka det internationella arbetet med kvinnors rättigheter. Själv beskriver Lena Ag 1990-talet som den tid då nya upptäckter gjordes, när världssamfundet i stället för att räkna kärnvapenmissiler tittade på de underliggande faktorerna till orättvisor. Det blev tydligt hur hårt kvinnorna drabbades, och det påverkade diskussionerna såväl på FN-konferensen för mänskliga rättigheter 1993 i Wien, liksom under Pekingkonferensen några år senare om kvinnors rättigheter.

Våldet mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av den rätt som män verkar ta sig till kvinnors kroppar.

Foto: Sofia Sabel.

I dag är det inte svårt att se kopplingen mellan Lena Ag och Jämställdhetsmyndighetens uppdrag. Av myndighetens alla sex delmål finns en strategi framtagen på ett mål: det om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. På det området ska myndighetens första riktiga analys levereras, 2019.

De andra målen är bredare beskrivna i er instruktion – hur kommer ni att prioritera ert arbete mellan olika frågor?

Lena Ag säger först att hon inte tänker spekulera i varför regeringen lägger så stor del i instruktionen på mäns våld mot kvinnor, men sedan:

– Det är en jättestor fråga, och den yttersta konsekvensen av den rätt som män verkar ta sig till kvinnors kroppar. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar också många kvinnor som finns i Sverige i dag.

– Men vårt stora uppdrag är att analysera utvecklingen i Sverige när det gäller de jämställdhetspolitiska målen. Det är ju sex stycken (se faktaruta i början av artikeln, reds anm). Vi har ett jättestort samverkansuppdrag, med myndigheter, parter, lärosäten, länsstyrelser, kommuner och landsting ingår i den samverkan, inklusive det civila samhället.

Vi har redan fått propåer från parterna, och vi förväntar oss att vi kommer att få förslag därifrån på kontakter och möten

Lena Ag säger att jämställdhetsfrågorna har varit väldigt projektifierade, och att regeringen startar myndigheten för att man vill kraftsamla, och komma bort från projektifieringen. Därför är också uppdraget långsiktigt.

– Och det betyder att vi har några år på oss. Sedan har vi ju naturligtvis ett regleringsbrev som ger oss vissa specifika uppdrag.

När kommer parterna på arbetsmarknaden att höra av er?

– Under våren kanske. Jag kan inte svara på det.

– Vi har redan fått propåer från parterna, och vi förväntar oss att vi kommer att få förslag därifrån på kontakter och möten. Det är klart att vi ska vara ”up and running”, men vi ska ju ändå ha något att tillföra i de samtalen så det betyder att vi måste ha varit i gång lite först.

Det ska hända i år

  • Rapport om länsstyrelsernas strategier för jämställdhetsintegrering, senast 30 april.
  • Internationellt expertmöte i Stockholm om män och jämställdhet 15 – 16 maj.
  • Lägesrapport om myndigheternas jämställdhetsintegrering, ska lämnas 23 maj (motsvarande om lärosätenas jämställdhetsintegrering ska lämnas mars 2019).
  • Förslag till fördjupade uppföljningar av regeringens jämställdhetspolitik utifrån regeringens jämställdhetspolitiska delmål (se annan faktaruta), ska redovisas senast 1 oktober.

Källa: Myndighetens regleringsbrev 2018.

+ Expandera

Hon vill inte heller säga hur detaljerat myndigheten ska arbeta med olika frågor arbetslivsfrågor, som lönekartläggningar.

– Vi kommer förstås att göra en kartläggning själva, på myndigheten. Jag önskar att jag kunde ge dig ett klart svar för övrigt, men det kan jag inte i dag. Men vi ska ju inte vara operativa.

Och så använder hon ett militärt begrepp när hon ska beskriva den nya myndighetens karaktär: ”En replipunkt”. Replipunkt, som är en skyddad plats dit styrkor i krig kan retirera för skydd och understöd. Vilket kräver ytterligare beskrivning:

– Man ska kunna gå till oss när man vill veta någonting om jämställdhet. Men vill man veta något om jämställdhet och arbetsmiljö, då kanske man ska kunna länka vidare till Arbetsmiljöverket från vår webbsida. Vill man veta något om hur kriminalvården arbetar med våld mot kvinnor, då ska man kunna länka dit.

– Tanken är att vi sakta ska kunna bygga en gedigen kunskap på det här området.

Kommer inte stå på barrikaderna i #metoo

Ett av uppdragen från jämställdhetsminister Åsa Regnér är att samla in och sprida kunskap om sexuella trakasserier, bland annat som konsekvens av det som kommit fram i #metoo-rörelsen.

– Det ska redovisas nästa år. Hela den mobilisering som har skett med #metoo-rörelsen – det samhälleliga samtalet mellan folk på bussen och runt middagsbordet – är ju egentligen väldigt positivt och jag tänker att det kommer att påverka övriga jämställdhetsfrågor.

Däremot, understryker hon, kommer varken myndigheten eller hon själv bedriva opinionsbildning i #metoo-anda.

– Jag kommer inte att stå på barrikaderna, det är inte min uppgift. Vi är i första hand en expertmyndighet och vi tar uppdragen från regeringen.

Det vore ju förödande! Om vi agerade så att den här kritiska massan för jämställdhet och jämställdhetsarbete tog skada

Det har funnits farhågor, bland annat från TCO, att en ny jämställdhetsmyndighet kan göra att andra i stället släpper ett visst ansvar. På frågan om hon själv ser en sådan risk, svarar Lena Ag omedelbart:

– Det vore ju förödande! Om vi agerade så att den här kritiska massan för jämställdhet och jämställdhetsarbete tog skada – det vill vi ju absolut inte, inte med hela min bakgrund. Nej, vår ambition är att samverka och förmera arbetet.

Finns det någon fråga som du tror är extra viktig att arbeta med framöver?

– Alla våra uppdrag är viktiga. Men det är ändå klart att mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck berör väldigt starkt och de handlar faktiskt om liv och död ibland. Så det går inte att undvika att säga att de är jätteviktiga, och att vara med och bidra med att förebygga det våldet, är väldigt viktigt.

Är det där vi kommer att lära känna den här myndigheten just nu?

– Det kommer vara en av de frågorna där ni kommer att lära känna myndigheten, men vi har uppdrag på alla de sex jämställdhetspolitiska målen. Samtidigt hänger frågorna ihop: en våldsutsatt kvinna behöver också kunna försörja sig själv och sina barn för att kunna lämna en relation.

Men vad myndigheten kommer att bli i allmänhetens ögon, det kan inte Lena Ag säga. Än.

Foto: Sofia Sabel.

 

31 Jan 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.