På torsdagen överlämnade utredaren Anders Wallner, med bakgrund i miljöpartiet, slutbetänkandet av utredningen Hållbart arbetsliv. På tre områden lämnade han förslag som skulle öka tryggheten på arbetsmarknaden för löntagarna samtidigt som arbetsgivarnas flexibilitet skulle bibehållas.
Ett kontroversiellt förslag är högre arbetsgivaravgifter på korta, otrygga anställningar. Han vill inte ta bort möjligheten att använda allmän visstid eller intermittenta anställningar, korta anställningar när arbetstagaren rings in för ett tillfälligt arbetspass. Däremot vill han göra dessa dyrare med hänvisning till Las. Enligt lagen är tillsvidareanställning norm.
─ Om vi vill driva utvecklingen mot fler tillsvidareanställningar är en smart lösning att använda ekonomiska styrmedel på samma sätt som vi tänker på miljöområdet. Det vi vill se mer av ska vara billigare, det vi vill se mindre av dyrare.
Även i fortsättningen kan arbetsgivaren hyvla, men vid ett nej får han fortsätta att förhandla och komma med ett annat, mer attraktivt bud.
Under dagens pressträff ville Anders Wallner inte uttala sig om några nivåer på arbetsgivaravgiften, utan frågan behöver utredas mer.
─ En rad svårigheter finns med detta förslag. Därför har vi inte under vår utredningstid kunna ta fram ett färdigt förslag. En svårighet är att vi i dag inte har en central registrering i vilken form den anställde jobbar.
Men Anders Wallner såg en lösning inom räckhåll. Arbetsgivaren betalar från början den högre arbetsgivaravgiften, men den sätts ner i de fall tjänsten anmäls som tillsvidareanställning.
─ Jag tro att detta kan lösas ganska smidigt.
Näringslivet: ”Har gått vilse”
Förslaget väcker emellertid ilska inom arbetsgivarleden. Redan innan utredningen var överlämnad till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson publicerade Svenskt Näringsliv invändningar mot idén på sin hemsida. Dess jurist Niklas Beckman anklagade utredningen för att ha gått vilse i denna fråga. Enligt arbetsgivarna är korta anställningar en väg till fast jobb. Allmän visstid har lett till en miljon tillsvidareanställningar på 10 år, hävdar Beckman.
Unionen tror på kryphål
Inte heller Unionen är helt nöjd med förslaget:
─ Det är inte säkert att konsekvenserna blir dem som utredaren räknar med, men idén är god, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Arbetsgivarna kan leta efter andra alternativ och i högre grad anlitar tillfällig arbetskraft via plattformar, egenanställningsbolag och egenföretagare, som inte drabbas av den höjda arbetsgivaravgiften, enligt Unionen.
─ Risken är att det inte leder till fler fasta anställningar, utan att arbetsgivaren försöker gå runt denna kostnad istället.
Enligt Katarina Lundahl behöver man söka andra lösningar på problemen med de många visstiderna och titta på hur flera regelverk kan samverka om tillsvidareanställningar ska gynnas.
Intermittenta anställningar föreslås bli tryggare
Utredningen lämnade också förslag på hur intermittenta anställningar skulle bli tryggare. När individen kallas in för enstaka arbetspass är varje kort inhopp en enskild anställning.
Utredningen föreslår att tiden mellan dessa ska räknas som anställningstid när man ska bedöma om arbetstagaren har rätt till tillsvidareanställning. Det inträffar efter sammanlagt 2 års anställningar under en 5-årsperiod.
Om individen har ett kort anställning vid minst 2 tillfällen under 30 dagar ska hela perioden räknas som anställningstid när rätten till fast jobb bedöms, enligt utredningens förslag.
Följ turordningen vid hyvling
I utredningen finns också ett förslag som ökar tryggheten för den enskilde vid så kallad hyvling. Vid en nedskärning väljer arbetsgivaren att sänka arbetstiden för många istället för att säga upp få.
I dag kan den som säger nej till ett sådant erbjudande om minskad arbetstid sägas upp oavsett anställningstid, eftersom han anses ha skapat problemet och formellt avvisat ett omplaceringserbjudande om lägre arbetstid.
Anders Wallner vill att sådana erbjudanden ska bedömas som oskäliga i lagstiftningen. Därmed leder inte ett nej till uppsägning. Om arbetsgivaren säger upp måste han följa turordningsreglerna.
─ Även i fortsättningen kan arbetsgivaren hyvla, men vid ett nej får han fortsätta att förhandla och komma med ett annat, mer attraktivt bud.
I utredningens uppdrag om införande av ett arbetstidsmått som motsvarar faktisk arbetstid överlämnar Anders Wallner frågan till parterna för en lösning.
Som tips lämnade han utredningens kartläggning av förhållandena i Norge. Om en arbetsgivare har 10 procents frånvaro ska bemanningen ligga på 110 procent. Arbetstagare som arbetar mycket mertid kan vända sig till en nämnd och få sin faktiska arbetstid fastställd och inskrivet i anställningsavtalet.
─ I Sverige bör detta inte lösas juridiskt på detta sätt, utan det bör vara möjligt för parterna att hitta en lösning, säger Anders Wallner.