Utrikesfödda kvinnor med kort utbildning har svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Men det finns arbetssätt som varit både framgångsrika och kostnadseffektiva i att hitta arbete eller studieplatser åt dem.
Det ena är Etableringslyftet i kommunerna Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtuna.
Av den senaste rapporteringen framgår att från starten 2018 fram till oktober i år hade hela 94 procent av de 540 personer som slutfört programmet fått anställning eller börjat studera med CSN – 420 i arbete och 89 i CSN-studier.
Nu är det bara privata aktörer som ska jobba med gruppen.
Etableringslyftet finansieras med pengar från Svenska ESF-rådet (Europeiska socialfonden). Två gånger har man fått pengar från fonden och ansöker nu om ytterligare 41,4 miljoner för en tredje treårsperiod.
− Vi hade förhoppningar om att det skulle öppnas upp möjligheter i Arbetsförmedlingens regelverk så att vi inte skulle behöva fortsätta i projektform, utan istället kunna arbeta nära Arbetsförmedlingen och kommunerna med den här målgruppen, säger Etableringslyftets projektledare i de tre kommunerna, Annika Nordgren.
Vill se en förändring
Men så blev det inte.
− Målet var att projektets arbetssätt skulle kunna implementeras i kommunerna. Något januariöverenskommelsens reformering av Arbetsförmedlingen satte stopp för.
− Nu är det bara privata aktörer som ska jobba med gruppen. Regelverket tillåter inte kommunerna att göra det, utan ser oss som en konkurrerande verksamhet till de privata aktörerna, säger Annika Nordgren.
Hon vill se en ändring av Arbetsförmedlingens regelverk.
− Det måste helt enkelt tydliggöras i regelverket att våra deltagare kan vara hos oss.
Saknas en tydlig instruktion
Arbetsvärlden bad Arbetsmarknadsdepartementet om en kommentar om något tydliggörande av Arbetsförmedlingens regelverk är att vänta. I ett mejlsvar skriver departementet att från den 1 december ska Arbetsförmedlingen samverka med kommunerna för att ge enskilda arbetssökande stöd liksom främja och underlätta samordningen mellan kommunerna och leverantörer av arbetsmarknadspolitiska insatser.
Departementet skriver vidare att i specifika projekt kan kommuner träffa överenskommelser med Arbetsförmedlingen om att anordna aktiviteter för deltagare i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsförmedlingen har också möjlighet att lämna ersättning.
Annika Nordgren är inte nöjd.
− Det saknas en tydlig instruktion om att Arbetsförmedlingen ska kunna besluta och finansiera insatser för arbetssökande i behov av omfattande stöd, där kommunen utför insatsen i samverkan med Arbetsförmedlingen.
Jämställd etablering kan få en fortsättning
Det andra framgångsrika arbetssättet för utrikesfödda kvinnor att hitta ett arbete eller börja studera är Jämställd etablering som Arbetsförmedlingen drev på 16 platser i landet mellan 2019 och 2021.
Jämställd etablering var också ett EU-projekt finansierat med pengar från Europeiska socialfonden (ESF). I slutrapporten konstateras att av de 3 087 arbetssökande som tog del av projektets insatser hade redan efter några månader 44 procent hittat eller tackat ja till ett arbete eller studier. Även det en bra siffra. I slutrapporten konstaterar Arbetsförmedlingen att Jämställd etablering visar att ”det med rätt utformade insatser går att matcha arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden”, och att kostnaden för ”projektverksamheten är i linje med, eller något lägre, jämfört med om deltagarna i stället skulle deltagit i liknande insatser som Stöd och matchning och Rusta och matcha” (privata aktörer). Dessutom slår slutrapporten fast att utöver betydelsen projektet haft för individen och integrationen är även samhällsekonomiska vinster möjliga på några års sikt.
Ändå lades Jämställd etablering ned på grund av att det var för resurskrävande − vilket, som Arbetsvärlden tidigare rapporterat, av Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén angavs som ett tungt skäl att lämna sin post.
Ändå lades Jämställd etablering ned eftersom det var för resursintensivt.
Om vi ska göra mer så krävs det mer resurser.
Fast kanske finns ändå en framtid för Jämställd etablering efter den positiva slutrapporten.
− Just nu tittar vi på förutsättningarna för att ansöka om mer ESF-pengar, säger Eva Lindh-Pernheim, tidigare nationell projektägare för Jämställd etablering, idag verksamhetsutvecklare för jämställdhets- och mångfaldsfrågor på Arbetsförmedlingen.
Varför har det dröjt så länge att söka EFS-pengar för att fortsätta ett både framgångsrikt och kostnadseffektivt arbetssätt?
− Viktigast har varit att titta på var någonstans en sådan här metod som ger så goda resultat, men ändå är så resurskrävande, gör bäst nytta.
Antalet med fristående aktörer ska öka
Fast resultaten är ju enligt slutrapporten just både goda och kostnadseffektiva?
− Men då jämför man med upphandlingen av fristående aktörer som är en del av arbetsförmedlingens uppdrag. Och antalet som får ta del av fristående aktörer ska öka.
Är det där problemet ligger?
− Delvis.
Jämställd etablering är bara en av flera saker myndigheten behöver prioritera förklarar Eva Lindh-Pernheim.
− Om vi ska göra mer så krävs det mer resurser.
Etableringslyftets pengar slut i februari
Medan Arbetsförmedlingen förbereder en ansökan om mer ESF-pengar, väntar man i Etableringslyftet svar på sin ansökan den 8 december.
Vad händer om ni inte får pengar, lägger ni också ned då?
− Vi kommer att kunna fortsätta arbeta med deltagare under januari och februari månad. Sedan måste verksamheten läggas ned, säger Etableringslyftets projektledare Annika Nordgren.