Unionens jourtelefon blir mansplainad Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen. Foto Jonas Ekströmer / SCANPIX

Unionens jourtelefon blir mansplainad

PR Unionens kampanj mot mainsplaining har blivit mansplainad, det berättar Ida Östensson från organisationen Make Equal, en av de som svarat i kampanjens jourtelefon. "Män ringer in och pratar väldigt, väldigt länge", säger Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen.
Oskar Schönning
18 nov 2016

– Jag har nästan uteslutande fått samtal från män, som inte själva har blivit utsatta för mansplaining utan ringt in för att berätta för mig varför mansplaining är dåligt att använda som begrepp och varför kampanjen är dålig och hur vi borde göra istället, säger Ida Östensson.

Fackförbundet Unionen har under den gångna veckan kört en PR-kampanj med syftet att motverka diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Kampanjen har haft formen av en stödtelefon – Mansplaningakuten – dit folk har kunnat ringa för att få tala med kända opinionsbildare i jämställdhetsfrågor för att få hjälp med jämställdhetsproblem på sina arbetsplatser. Mansplaining är ett begrepp som innebär att en man förklarar något för en kvinna inom ett ämne som kvinnan vet mer om än mannen. Begreppet myntades av den amerikanska författaren Rebecca Solnit.

Kampanjen har kritiserats på sociala medier för att vara för politisk. När Arbetsvärlden ringer några av de medverkande visar det sig att kritiken också varit närvarande i de telefonsamtal som kommit in.

Det är män som ringer in och pratar väldigt, väldigt länge.

Seher Yilmaz, ordförande för organisationen Rättviseförmedlingen, bekräftar att en stor del av samtalstiden gått till att tala med folk som varit kritiska till kampanjen, något hon också hört från andra som tagit emot samtal under veckan.

– Många av våra erfarenheter är tyvärr att det är män som ringer in och pratar väldigt, väldigt länge. Det gör ju att ingen annan kan komma fram, säger Seher Yilmaz.

Men är det inte lite väntat att det är folk som är emot det här som ringer?

– Absolut. Jag tycker det är bra att de får ringa och att vi inte har någon instruktion om att vi inte pratar med dem som inte håller med. Alla är ju välkomna. Men det gjorde ju att jag inte hann ta lika många samtal från folk som hade konkreta saker de ville diskutera. Det som hade varit roligt att få prata om från min sida är ju att faktiskt få hjälpa folk som upplever att de blivit utsatta för härskartekniker på sina arbetsplatser, säger Seher Yilmaz.

Men även om en stor del av tiden gått åt till att försvara själva kampanjen är både Ida Östensson och Seher Yilmaz ändå nöjda med resultatet. Båda säger att kritikerna varit väldigt artiga och diskussionen inte blivit lika polariserad på telefon som den kan vara på nätet.

– Jag tar med mig att det är viktigt med samtalet, säger Ida Östensson. Och att bli bättre på att lyfta fördelarna med jämställdhet och fördelarna med att inte mansplaina. Fördelarna med att vara en inkluderande man. Så det kanske ska bli nästa kampanj, att jobba med bekräftartekniker istället härskartekniker, säger Ida Östensson.

Oskar Schönning
18 nov 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan