Klimatomställningen kommer inte fungera utan att medarbetarnas inflytande ökar i ekonomin. Det säger Frederik Moch, chef för den tyska fackliga centralorganisationen DGB:s avdelning för struktur- och industripolitik. Han menar att facken måste vara den kraft i samhället som driver på klimatomställningen när han gästar Stockholm, inbjuden av den tyska tankesmedjan Friedrich Ebert Stiftung.
− På sjuttiotalet talades det mycket om ekonomisk demokrati. Att anställda skulle ha inflytande på arbetsplatsen. Klimatkrisen har gjort detta aktuellt igen, menar Frederik Moch och hänvisar till hur man arbetat med klimatet i tyskt näringsliv.
På tyska arbetsplatser ska förhandlingar kring arbetsrättsliga frågor ske i arbetsråd där arbetsgivaren möter medarbetare, ofta med koppling till eller i samarbete med facket. Frederik Moch berättar om hur diskussionerna i ett sådant råd också kan handla om strategiska frågor för företag.
Väldigt, väldigt bra beslut
I Hamburgs hamn som ägs i en kombination av privat och offentligt, behövde lyftkranarna moderniseras. Företagsledningen förespråkade en billigare modernisering med nya dieseldrivna kranar för att slippa stora lån. Men de anställda lyckades genom påverkan i arbetsråden driva igenom att de nya kranarna skulle vara elektriskt drivna.
− När dieselpriserna ökade förra året, visade detta sig vara ett väldigt, väldigt bra beslut, säger Frederik Moch.
− Att stärka medarbetarnas röst i företagen och i samhället blir avgörande. Anställda kan påverka företagens strategier och fokusera på omställning för att säkra arbetsplatser, menar han.
Kol-omställningen en stor succé
Kan det finnas motstånd mot klimatomställning inom facken? Att klimatet ställs mot fler jobb?
− Ja, vi har ofta de diskussionerna, säger Frederik Moch. Tysklands utfasning av kolbrytningen var väldigt kontroversiell. Men vi hittade lösningar. Genom Kolkommissionen kunde vi säkra att inga anställda blev av med sina jobb. Företagen ålades att hitta andra jobb antingen i det egna företaget eller hos andra, säger Frederik Moch. Det var en stor succé.
Facken och andra aktörer drev igenom krav på 40 miljarder euro i regionala subventioner när kolgruvorna lades ner. Genom samarbete mellan staten, länderna och arbetsmarknadens parter skapade man investeringar i elinfrastruktur, förbättrade järnvägar och 5G-nät. Pengar sattes av för pensioner och vidareutbildning.
Regionala kontor
Sedan två år finns ett tjugotal lokala projektkontor där facken arbetar för att bygga regionala nätverk och samla upp anställdas idéer för klimatsmart utveckling, berättar Moch. I projektet Revierwende används också lokala kontor i tidigare kolregioner för att stärka medarbetares medbestämmande, vidareutbilda och se till att ersättningen för kolbrytningen blir arbetsplatser med bra arbetsvillkor.
Ytterligare en arbetsform är regionala Transformationsråd där regionala arbetsgivare, viktiga branscher, fack, politiker, arbetsförmedling, universitet och civilsamhälle som till exempel miljörörelsen tillsammans finna vägar för omställning.
Regeringspolitik räcker inte
Delvis handlar omställningen om pengar, säger Fredrik Moch. Tysk fackföreningsrörelses konkretaste krav är ökade investeringar i grön omställning från både privat näringsliv och staten.
Men det avgörande är att öka medarbetares inflytande både regionalt och i hela samhället.
− Transformationsråden är ett litet sätt att främja ekonomisk demokrati. Det är en fråga om institutioner. Det räcker inte att regeringen kommer med ny lagstiftning. Vi måste finna gemensamma svar på klimatutmaningarna, säger Frederik Moch.