Mycket engagemang och mycket pengar har lagts ned för att sjösätta anställningsformen etableringsjobb. När 2028 är över kommer över 300 miljoner ha budgeterats för parternas prestigeprojekt som skulle skapa schyssta jobb åt tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända.
Ett etableringsjobb ska vara i två år och sedan, i bästa fall, övergå till en reguljär anställning. Först i början av nästa år kan man se hur det blev med det, men redan nu är de siffror som Tidningen Kollega har begärt ut från Arbetsförmedlingen inte lovande.
Enligt Kollegas siffror har idag endast 84 personer ett etableringsjobb som har chans att omvandlas. Nu kan dock Arbetsvärlden med dagsfärsk statistik berätta att siffran är högre. Det var 85 personer som hade ett etableringsjobb den sista oktober.
För en prestigereform som tog sex år för arbetsgivare och fack att förhandla fram är det förstås en besvikelse. Det är alla inblandade överens om.
– Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt till Kollega.
Arbetsförmedlingen besvikna
Inte heller Arbetsförmedlingen är nöjda.
– Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger enhetschefen Emil Johansson till tidningen.
Just nu utreder även övriga inblandade parter vad som är problemet.
– Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem, säger Martin Wästfelt till Kollega.
Regeringen kritisk till kollektivavtalskrav
Redan efter ett år med reformen stod det klart att bara 33 personer hittat ett etableringsjobb. Då gick dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ut och tyckte att kravet på kollektivavtal var för hårt. Facken höll inte med.
En försvårande omständighet för att få till ett etableringsjobb, som Kollegas artikel tar upp, är att det är helt upp till den långtidsarbetslösa eller nyanlända att själv hitta en arbetsgivare som både har avtal och är villig att anställa. Sedan kan Arbetsförmedlingen godkänna jobbet, men de hjälper inte till att hitta det.
Fler fick etableringsjobb under 2025
Anställningsformen etableringsjobb är resultatet av förhandlingar som ledde till ett särskilt centralt avtal mellan facken och arbetsgivarna.
I huvudsak innebär anställningen att en arbetsgivare betalar en lägre lön och att staten betalar mellanskillnaden mellan den och kollektivavtalsnivå.
Beslut om godkännande tas av Arbetsförmedlingen som också ansvarar för uppföljning och kontroll.
Enligt Kollegas siffror har totalt 102 godkännandebeslut fattats av Arbetsförmedlingen. Första året 29, fram till oktober i år 73 stycken. En del av de besluten ledde dock inte till att jobben inleddes, eller fullföljdes.
Allmän nedgång av subventionerade jobb
Enligt TCO har antalet personer som har jobb med statlig subventionering minskat sedan 2018. Innan det året hade runt 60 000 ett jobb där staten betalade delar av lönen. I juni i år var antalet 20 000.
TCO har föreslagit införandet av en ny sådan anställningsform med namnet ”förstärkningsjobb”. Formen ska särskilt riktas in mot att förstärka samhällsnyttiga verksamheter och föreslås har en högre ersättning från staten än vad övriga subventionerade anställningar har idag.
Ett förstärkningsjobb ska även kunna innehas längre än de nu tillgänliga subventionerade anställningarna.