Trots brist – utbildningsplatser ökar inte för sjuksköterskor 2019 redovisade en majoritet av lärosätena bristande tillgång till VFU-platser, verksamhetsförlagd utbildning, och uppgav att det hindrade dem från att erbjuda fler platser inom vårdutbildningar. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT

Trots brist – utbildningsplatser ökar inte för sjuksköterskor

Kompetensförsörjning Sjuksköterskebristen kommer att öka de kommande åren. Men trots ökat söktryck till sjuksköterskeprogrammen är antalet platser på utbildningarna i stort sett oförändrat. Vad krävs för att utbilda fler sjuksköterskor?
Johanna Palmström
22 feb 2021

Det behövs cirka 1200 fler sjuksköterskor per år fram till år 2029, 400 i kommunerna och 800 i regionerna. Det visar SKR:s prognos över rekryteringsbehoven för välfärdssektorn 2019-2029. Orsaken är den åldrande befolkningen. Under samma tidsperiod kommer antalet pensionsavgångar bland sjuksköterskor årligen vara runt 2000 beroende på pensionsåldern.

Är det inte läge att utbilda fler sjuksköterskor? Jo, det anser bland andra regeringen som gjort en riktad satsning för att öka antalet utbildningsplatser inom bristyrken. Men trots mer resurser och ökat söktryck har det inte blivit märkbart fler platser på sjuksköterskeutbildningen. Vad är det som står i vägen?

Det finns en gräns, man vill kunna vara en bra handledare

Det korta svaret återfinns i en förkortning: VFU, verksamhetsförlagd utbildning. 2019 redovisade en majoritet av lärosätena bristande tillgång till VFU-platser och uppgav att det hindrade dem från att erbjuda fler platser inom vårdutbildningar. Lis Palm, FOU-strateg i Fyrbodals kommunförbund bekräftar problematiken.

Mer om Sjuksköterskebrist

I landets samtliga regioner råder det enligt Socialstyrelsen brist på specialistutbildade sjuksköterskor och i alla regioner förutom Region Jönköping råder det brist på grundutbildade sjuksköterskor. Likaså i 96 av 170 kommuner. Uppskattningsvis saknas i nuläget 800–1 000 sjuksköterskor.

Enligt Sveriges kommuner och regioners, SKR, prognos till och med 2029 kommer det årligen behövas ytterligare 400 sjuksköterskor i kommunerna och 800 i regionerna. Utöver det visar SKR:s prognos att varje år till och med 2029 kommer 1800 – 2440 sjuksköterskor gå i pension. Antalet pensionsavgångar varierar beroende på hur den genomsnittliga pensionsåldern utvecklas.

SKR beräknar att om heltidsarbetet bland sjuksköterskor fortsätter att öka i samma takt som tidigare minskar behovsökningen med ungefär en tredjedel.

+ Expandera

– Inom kommunal vård finns inte tillräckligt med utrymme, handledare eller huvudhandledare för att ta emot fler studenter, säger hon.

– Inom vården vill man ha studenter, det är den bästa rekryteringsbasen. Men det finns en gräns, man vill kunna vara en bra handledare, fortsätter Lis Palm.

Åsa Ernersson, universitetslektor på sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet och ansvarig för VFU-frågor där. Hon berättar att hos dem är VFU-perioderna utspridda över 15 av terminens 20 veckor för att underlätta mottagandet av studenter.

Programmet har också försökt ordna praktikplatser utanför Region Östergötland och kommunerna där, vilket varit svårt. Det finns också exempel, framförallt inom slutenvården där handledare har ansvar för två studenter, så kallad peerlearning, som fungerar väl.

– Peerlearning är något som kan utvecklas mer i kommunerna, säger Åsa Ernersson.

Vill se bättre karriärstegar

Men mer än så har Åsa Ernersson svårt att se att de på kort sikt kan åstadkomma vad gäller VFU-platser. Hon har därför stora förhoppningar på det kommande regionala vårdkompetensrådet, som ska ta sig an kompetensförsörjningen.

Sjuksköterskebristen framstår lätt som en ond cirkel. Den höga arbetsbelastningen gör det svårt att ta emot fler studenter. För att kunna ta emot fler studenter krävs sjuksköterskor som har rätt att vara handledare, som det råder brist på. Och huvudhandledare kan enbart specialistsjuksköterskor vara, något det råder ännu större brist på.

Idag är jakten på VFU-platser dock inte längre ett problem som enbart sjuksköterskeprogrammen ägnar sig åt. Under 2020 var frågan uppe i regeringens Välfärdskommission och i det nationella Vårdkompetensrådet, som samlar representanter för regioner, kommuner, lärosäten, Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet.

Lis Palm, FOU-strateg i Fyrbodals kommunförbund, är en av ledamöterna i Vårdkompetensrådet. För att få fler specialistsjuksköterskor i kommunerna, som kan vara huvudhandledare, vill hon se bättre karriärstegar inom den kommunala vården.

Utmaningen handlar inte om viljan inom vården.

– Men man behöver också lösa de här problemen på nya sätt. Kan en handledare ha flera studenter? Går det att handleda sjuksköterskor och fysioterapeuter samtidigt, säger Lis Palm

Hon efterfrågar även mer geografisk spridning av VFU-platser. För det finns kommuner, en bit ifrån högskolorna, som ibland har svårt att fylla sina praktikplatser.

– Det skulle gå att förtydliga att när studenter får en studieplats så ingår det en VFU-placering i ett stort geografiskt område. Kommunerna behöver i så fall marknadsföra sig bättre och kunna erbjuda pendlingsmöjligheter och kanske kostnadsfria övernattningsrum, säger hon.

Ett gemensamt digitalt system, likt praktikplatsen.se som en del kommuner och regioner är anslutna till, skulle underlätta ytterligare samt minska administrationen. Men, huvudproblemet kvarstår.

– Utmaningen handlar inte om viljan inom vården. Det är beslutsfattare som behöver sätta statusen på VFU:n och få upp den på agendan, säger Lis Palm.

Välfärdskommissionen förbereder ställningstagande

I regeringens Välfärdskommission, som samlar företrädare för fackförbund, SKR och ett flertal ministrar, diskuterades frågan om VFU-platser i december i fjol.

– Jag tror inte att man nog kan understryka hur stor kompetensförsörjningsfrågan inom välfärden är, säger Veronica Magnusson, ordförande för Vision och TCO:s representant i Välfärdskommissionen.

– När det saknas kollegor måste mycket resurser läggas på rekrytering och det finns risk för underbemanning. Det kostar på för de som saknar kollegor och det kostar på verksamheterna, fortsätter hon.

Hon anser att det stora intresset för sjuksköterskeyrket är något att ta tillvara på.

Om vi ökar studentgruppen idag är frågan om vi skulle hamna i samma situation igen.

– Arbetsgivare måste se att det behöver göras en insats nu, planera för sitt kompetensförsörjningsbehov och bygga upp en kapacitet för att ta emot fler studenter, säger Veronica Magnusson.

Att ta emot studenter måste ses som en viktig arbetsinsats, menar hon.

– Det värdesätts idag men hur ser förutsättningarna ut? Om man upplever att belastningen är väldigt hög och att det inte finns tillräckligt med tid för att handleda, då minskar intresset för att ta emot studenter, eller blir en prioriteringsfråga. Vi vet ju att det är en hög grad av stress idag inom välfärdsyrkena, säger Veronica Magnusson.

Välfärdskommission har än så länge inte presenterat några konkreta förslag för att komma åt bristen på VFU-platser. För närvarande bereds ett ställningstagande i frågan.

Det verkar inte finnas någon quickfix för att skapa fler praktikplatser. Men, det är inte heller säkert att fler platser på sjuksköterskeprogrammen löser sjuksköterskebristen.

­– Vi hade stora studentkullar ett tag och meritvärdena sjönk. Då fick vi en sämre genomströmning med en stor grupp av studenter som inte klarade kunskapsmålen, säger Åsa Ernersson på Linköpings universitet, där man för några år sedan minskade studentantalet.

­– Om vi ökar studentgruppen idag är frågan om vi skulle hamna i samma situation igen.

Men, tillägger Åsa Ernersson:

– Det behövs fortfarande fler VFU-platser.

Johanna Palmström
22 feb 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan