Maria Hemström-Hemmingsson, generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen, blir särskild utredare för den nya översynen av arbetslöshetsförsäkringen. Det är ett brett uppdrag som inkluderar förslag på ny lagstiftning.
Förslag ska lämnas på hur arbetslöshetsförsäkringen kan grundas på inkomst, vilket alltså betyder att man vill lämna dagens arbetsvillkor bakom sig.
Arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär i korthet att den arbetssökande ska ha arbetat i en viss omfattning för att ha rätt till ersättning; det räcker alltså inte med att ha haft en inkomst och betalat skatt för att bli berättigad a-kassa.
Av de som är öppet arbetslösa i dag så är det färre än hälften som får a-kassa
En övergång till en försäkring som grundas på inkomst, och där arbetstid inte längre är en faktor, skulle innebära att arbetsgivarintygen som fylls i av arbetsgivaren – och där arbetstid fylls i månad för månad – försvinner. I stället kan det bli aktuellt att hämta in inkomstuppgifter direkt från Skatteverket.
Utredningen i korthet
Utredningen ska:
• analysera och lämna förslag till hur en arbetslöshetsförsäkring grundad på inkomster kan utformas
• analysera vilka ändringar som behöver göras inom arbetslöshetsförsäkringen och lämna förslag till en ny lag och förordning om arbetslöshetsförsäkring
• analysera och lämna förslag till hur villkoren i arbetslöshetsförsäkringen kan utformas så att fler kvalificerar sig för arbetslöshetsersättning. I sammanhanget ska utredaren analysera om förändringar bör göras av hur länge och med vilken storlek arbetslöshetsersättning bör lämnas och i så fall lämna förslag på sådana förändringar
• analysera de konsekvenser som förslagen kan få i förhållande till arbetsmarknadspolitiska program och vid behov föreslå hur konsekvenserna ska hanteras.
• analysera och lämna förslag till hur fler personer ska ges incitament till att välja att ansöka om medlemskap i eller ansluta sig till en arbetslöshetskassa.
• analysera och föreslå hur den enskildes rättigheter kan värnas när en arbetslöshetskassa upplöses eller inte kan fullfölja sitt uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen.
• analysera om det är lämpligt att införa en regel där arbetslösa ges rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna och i så fall lämna förslag på reglering.
• analysera frånkännandets konstruktion inom arbetslöshetsförsäkringen och lämna nödvändiga författningsförslag till hur regelverket kan förändras.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020.
Källa: Regeringskansliet, kommittédirektiven
Arbetsgivarintyget är en blankett som kan ställa till det i ansökningsprocessen för en arbetssökande som exempelvis blivit osams med sin arbetsgivare, har haft en mindre arbetsgivare eller flera stycken olika arbetsgivare under året. En blankett ska i regel fyllas i för varje anställning.
Att få tag i dokumenten och skicka in dem kan alltså i dag leda till fördröjningar innan den arbetssökande kan få sin ersättning från a-kassan.
Mats Essemyr, TCO.
Mats Essemyr, utredare på TCO, ser det också just som en administrativ förenkling att gå från arbetstidsuppgifter till inkomstuppgifter.
– Det är principiellt viktigt att förstå att det inte är för att du tjänar mycket som du får rätt till a-kassa, utan det är för att du arbetar. Det är egentligen inte själva inkomsten som ger rätten till ersättning, utan den speglar att man har jobbat, säger Mats Essemyr till Arbetsvärlden.
Möjligheterna att inkludera fler i försäkringen ökar dock när den grundas på inkomst: personer med atypiska anställningar som gör det svårt att nå upp i tillräcklig arbetstid skulle ändå kunna få rätt till a-kassa om den grundas på inkomsten.
I dag kan en person missa rätt till ersättning för att den arbetat för få timmar en enstaka månad.
– Av de som är öppet arbetslösa i dag så är det färre än hälften som får a-kassa, säger Mats Essemyr och lyfter fram breddningen av försäkringen som ett av de viktigaste reformområdena.
LO protesterar däremot mot en lösning där arbetslöshetsförsäkringen skulle grundas på inkomst i stället för arbetstid. Någonting som man menar riskerar att slå mot låginkomsttagare.
Therese Guovelin, förste vice ordförande LO.
– Vi är positiva till utredningen men skulle helst ha sett att direktiven öppnar för andra sätt att inkludera fler och göra försäkringen mer rättvis och jämlik än att göra den inkomstbaserad. Det finns en risk att det här kan drabba låginkomsttagare med otrygga anställningar bland LO:s grupper, säger Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, till Arbetsvärlden.
Hon lyfter fram den så kallade ramtiden som exempel på delar som utredningen skulle kunna titta på; den 12-månadersperiod som försäkringsutredarna på a-kassan räknar på när de utreder rätt till arbetslöshetsersättning.
– Exempelvis skulle man kunna ändra i ramtiden och göra så att man i försäkringen tittar på de bästa sex månaderna under den senaste 12-månadersperioden när man beräknar rätt till ersättning. Det skulle gynna personer som har kortare anställningar, säger Therese Guovelin.
Får inte kosta mer
Utredningens förslag ska vara budgetneutralt, alltså handlar uppdraget inte om att skjuta till pengar för att bygga ut arbetslöshetsförsäkringen.
Kostnader på ett ställe ska täckas med besparingar någon annanstans.
– Det står att förslaget inte får medföra ökade statliga kostnader, men samtidigt står det att man ska analysera effekterna på samhällsekonomin. Exempelvis skulle man kunna väga in kostnaden för det kommunala försörjningsstödet; om arbetslöshetsförsäkringen omfattar fler skulle kostnaden för försörjningsstödet kunna minska, säger Mats Essemyr, som också menar att försäkringen redan i dag är överfinansierad.
Varje år gör han beräkningar som visar att överfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen ligger på uppemot 10 miljarder kronor.
– Statsmakten tar in arbetsgivaravgifter och a-kasseavgifter och betalar ut ersättning i form av arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och lönegaranti. Räknar man på det så framgår att man tar in 8–10 miljarder mer varje år än vad man betalar ut, och det är pengar som sedan går in i den vanliga statsbudgeten och används till andra ändamål.
Efterlyser höjt tak
Det omdebatterade taket i a-kassan, som senast höjdes till 80 procent av 25 000 kronor 2015, nämns inte heller i utredningsdirektiven. Det innebär också att regeringen inte kan gömma sig bakom utredningen när det kommer till en höjning av taket.
En fråga som TCO kommer fortsätta driva i valrörelsen.
– Taket i a-kassan är primärt en budgetfråga och då vill TCO att den regering som tillträder efter valet har på sitt program att höja taket i a-kassan från 1 januari 2019. Vi anser att det borde höjas till 29 000 kronor för att statsmakten ska ta samma ansvar som man gjorde när man höjde taket senast, säger Mats Essemyr.
Vi vill pröva ordningen att de som tidigare inte arbetat i tillräcklig omfattning kvalar in stegvis
För att balansera föreslagna förändringar i arbetslöshetsförsäkringen rent kostnadsmässigt skulle utredaren kunna föreslå förändringar i hur länge försäkringen ska ges och på vilka ersättningsnivåer. Ersättningsperiodens längd, som i dag är densamma för alla som berättigas ersättning, skulle också kunna varieras beroende på de sökandes uppgifter. Det är någonting som TCO tidigare föreslagit och välkomnar.
– Vi vill pröva ordningen att de som tidigare inte arbetat i tillräcklig omfattning kvalar in stegvis. Det skulle innebära att om man bara jobbat lite så kanske man får en ersättningsperiod på 100 dagar i stället för 300 dagar, säger Mats Essemyr.
Osäkert vad som händer om a-kassan krisar
I direktiven framgår också att utredaren ska ge förslag på vilken ordning som ska gälla om en arbetslöshetskassa inte längre klarar av att leva upp till sitt uppdrag, exempelvis om den inte längre har råd att betala ut ersättning.
– Några a-kassor har försvunnit på senare tid. Vad de har gjort är att de har fusionerat med en annan a-kassa. Till exempel så hade Teaterförbundet en a-kassa tidigare som uppgick i Unionens a-kassa. Då uppstår inga problem. Men formellt sett saknas en lagstiftning om den enskildes rätt till ersättning om en a-kassa helt enkelt läggs ner, säger Mats Essemyr.
Då förlorar också samhället i humankapital
Utredningen ska också analysera om den så kallade 100-dagarsregeln bör återinföras. 100-dagarsregeln innebär att den arbetssökande har möjlighet att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna av arbetslöshetsperioden, och alltså inte behöver stå till hela arbetsmarknadens förfogande under den här tiden. Även detta är någonting som TCO ser positivt på.
– Om en människa till exempel är välutbildad ingenjör och blir arbetslös så är det effektivare för arbetsmarknaden och samhället om den personen ges tid att söka just ingenjörsjobb på den egna hemorten. Annars måste man söka andra jobb, flytta och byta bransch. Då förlorar också samhället i humankapital, säger Mats Essemyr.
Regeringen ser möjlighet att uppnå bättre matchning på arbetsmarknaden på bekostnad av att omställningstiden – alltså tiden som arbetssökande – riskerar att bli längre. Men eftersom det kan bli aktuellt att ha olika långa ersättningsperioder för olika grupper arbetssökande ska utredningen alltså titta på om och hur 100-dagarsregeln bör återinföras.
En sak som Mats Essemyr saknar i utredningen en analys av ett studerandevillkor, någonting som TCO ser behov av att återinföra i försäkringen.
– Då får en nyexaminerad student som avslutat sina studier med godkänt resultat möjlighet att få en grundersättning genom a-kassan i tre månader så att man får möjlighet att söka jobb inom det man utbildat sig till, säger Mats Essemyr.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2020.