Idag börjar riksdagens arbete och TCO har skickat brev till alla riksdagsledamöter där fackförbundet manar till samarbete och kompromisser för att hitta gemensamma lösningar för att göra Sverige bättre.
Stefan Löfvens regeringsförklaringen tog avstamp i Coronakrisen och statsministern sa att vi tillsammans ska jobba Sverige ur krisen och den uppgiften är gemensam, där ingår arbetsmarknadens parter, civilsamhället och enskilda människor.
Therese Svanström. Foto: Kristina Sahlén.
Therese Svanström har ingen direkt kritik av regeringsförklaringen, men hon vill se mer konkretiseringar. Och det hon själv pekar på handlar om omställning. Hon säger att det behövs kortare och flexiblare utbildningar för att anställda ska kunna utveckla sin kompetens. Hon säger att digital kunskap är en viktig del och hon tänker sig att det borde göras en inventering av vilka utbildningar som behövs.
Dessutom förespråkar hon att Arbetsförmedlingen ska få rätt att upphandla utbildningar i det reguljära utbildningssystemet för att ge människor möjlighet att få ett nytt arbete. Och det kan vara både Komvux och utbildningar på högskola.
A-kassan
A-kassans tak höjdes i början av pandemin från 910 till 1 200 kronor per dag under de första 100 dagarna. Från 101:a dagen är ersättning höjd från 760 till 1 000 kronor per dag. Än har regeringen inte givit något besked om höjningen är tillfällig eller permanent.
– Utbildning behövs även för dem som står nära arbetsmarknaden.
Minst 700 000 anställningar har påverkats av Coronakrisen. Arbetslösheten har ökat med 100 000 personer och nästan 600 000 anställda omfattas av korttidsarbete
Under pandemin har nästan 100 000 personer varslats om uppsägning. 42 procent av dem är tjänstemän. Större andel av de varslade sägs upp än under finanskrisen.
Det är bekymmersamt och oroande
Antalet varslade minskar. I mars varslades sammanlagt 42 415 personer och i augusti var antalet 3 802. Andelen varslade tjänstemän ökade under våren och var 52 procent av alla varslade i juni. i augusti var dock andelen varslade tjänstemän 39 procent.
– Det är bekymmersamt och oroande. Det är dock inte säkert att varsel leder till arbetslöshet, säger Therese Svanström.
Och hon säger att korttidspermitteringar i alldeles för liten utsträckning används för omställning och utbildning av dem som är korttidspermitterade.
I regeringsförklaringen sa statsministern att det nu gäller att hålla nere smittspridning och att börja ställa om från krispolitik till långsiktiga investeringar. Den nya budgeten innehåller förslag som kostar 100 miljarder kronor. Och han sa att genom investeringar i sjukvården, äldreomsorgen och klimatomställning kommer Sverige stärkas och människor får jobb och möjlighet att försörja sig.
Stefan Löfven slutade med att mana till ansvar och sammanhållning för att ta landet ur krisen.
Therese Svanström är glad att Stefan Löfven tog upp demokratifrågor och argumenterade mot rasism och nazism och att han särskilt nämnde afrosvenskarna.
Hon gillar att statsministern vill satsa på välfärden och på trygghetssystemen.
– Vi vill att regeringen ska se till att det högre taket i a-kassan blir kvar, säger Therese Svanström.
Varsel, uppsägningar, korttidsarbete
Sedan Coronautbrottet i våras har 97 923 personer varslats om uppsägning och det är dubbelt så många som under hela förra året. Förutom att större andel av de varslade sägs upp än under finanskrisen för drygt 10 år sedan blir fler arbetslösa efter varslen än under finanskrisen.
Arbetslösheten är 9,1 procent. Öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd har ökat med 100 000 personer till nästan 480 000 sedan i februari. Det har skett en viss minskning senaste veckan och det beror på att fler fått arbete eller börjat utbildning. Samtidigt ökar de nyinskrivna arbetssökande rejält och var senaste veckan 15 635 personer.
Idag omfattas 574 905 anställda av korttidsarbete och Tillväxtverket uppger att det är det hittills högsta antalet som är korttidspermitterade.
Korttidsarbetet omfattar flest personer inom tillverkning, handeln och inom hotell och restaurangbranschen. I tillverkningsindustrin är det drygt 150 000 som är korttidspermitterade, i handeln drygt 100 000 och i hotell- och restaurangbranschen är det mer än 50 000 personer.
Under mars och april varslades 68 188 personer om uppsägning. Tre månader efter varslen hade 53 procent av dem sagts upp. Motsvarande siffra för de nio värsta månaderna under finanskrisen 2008-2009 var 51 procent. Den värst drabbade branschen just nu är hotell- och restaurang där antalet varslade ligger högst och där högst andel, 68 procent av de varslade, förlorat sina jobb.
Branscherna med högst antal varsel under tiden 1 mars - 6 september
- Hotell- och restaurang; 18 820 varslade
- Tillverkning; 14 995 varslade
- Uthyrning, fastighetsservice och resetjänster; 14 116 varslade
- Transport och magasinering; 11 665 varslade
- Handel, reparation av motorfordon och motorcyklar; 9 883 varslade
De fem branscher som i minst utsträckning drabbats av varsel under tiden 1 mars - 6 september är
- Utvinning av mineral
- Försörjning av el, gas, värme, kyla
- Offentlig förvaltning och försvar
- Jordbruk, skogsbruk och fiske
- Fastighetsverksamhet
Varslade om uppsägning:
- 2008, finanskris; 95 864
- 2009, finanskris; 115 207
- 2019; 49 991
- sedan 1 mars i år ; 97 923
Källa: Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket