Kapitalvinster som har upparbetats i Sverige ska också beskattas här. Det är utgångspunkten för det förslag från Skatteverket som fört en stormig tillvaro i medierna och vars remissrunda avslutas på måndag.
Förslaget går i korthet ut på att en person som gjort kapitalvinster i Sverige och flyttar utomlands ska skatta för de vinster som byggts upp under den tid som personen bott i Sverige. När personen flyttar anses kapitaltillgångar avyttrade och beskattas alltså. Skatteverket räknar med att förslaget kommer ge staten en miljard årligen i skatteintäkter och föreslår att det träder i kraft 1 januari 2020.
Nuvarande system fungerar inte och vi behöver byta ut tioårsregeln
Från näringslivet varnas det för att förslaget slår mot svenska företags förmåga att expandera utomlands, och för ökade svårigheter att attrahera kompetens och kapital till Sverige. Från fackens sida är omdömena mer blandade.
Utflyttningsskatten, eller exitskatten, skulle byta ut dagens så kallade tioårsregel, som infördes redan på 1980-talet. Tioårsregeln innebär att en person som varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de föregående tio åren är skatteskyldig i Sverige för kapitalvinster på vissa typer av tillgångar, så som aktier. Skatteverket anser dock att tioårsregeln fungerar dåligt, inte minst för att den beror på vilka skatteavtal som gäller med andra länder.
Akademikerförbundets centralorganisation Saco menar att det inte alls är konstigt att införa en utflyttningsskatt:
– Det är egentligen en gammal idé som också används av många länder, exempelvis Danmark. Nuvarande system fungerar inte och vi behöver byta ut tioårsregeln som är väldigt enkel att kringgå, säger Thomas Andrén, utredare på Saco som författar organisationens remissvar och är försiktigt positiv till Skatteverkets förslag.
Det handlar om vilka signaler man skickar ut till omvärlden, att här kan vad som helst hända.
Det han saknar är konsekvensanalyser över hur den föreslagna skatten skulle påverka framför allt småföretag. Också Näringslivets skattedelegation och TCO saknar genomarbetade konsekvensanalyser, men går längre i kritiken av förslaget.
Tjänstemännens centralorganisation TCO sågar förslaget.
– Det här skulle aldrig ha skickats ut på remiss. Det är inte tillräckligt genomarbetat,säger Karin Pilsäter, utredare på TCO till Arbetsvärlden.
Dessutom skriver TCO i sitt remissvar att förslaget avsevärt skulle försvåra internationalisering av växande företag och försvåra rekrytering av utländska nyckelpersoner, samt försvåra generationsskiften. Man påpekar att exempelvis innehav av onoterade aktier och optioner skulle kunna behöva säljas för att betala skatten.
TCO varnar också för att ett införande av förslaget kan få mer långtgående konsekvenser för konkurrenskraft och jobb än reglerna i sig.
– Det handlar om vilka signaler man skickar ut till omvärlden, att här kan vad som helst hända, säger Karin Pilsäter.
Svårt för familjeföretag
Näringslivets skattedelegation lyfter också generationsskiften i familjeföretag som en av flera akilleshälar i förslaget. Barn som bor utomlands skulle behöva betala exitskatten vid arv eller överförande av ägandet. Det skulle i sin tur kunna resultera i ett behov att sälja verksamheten för att betala skatten om kapital inte finns.
Näringslivets skattedelegation menar också att Skatteverket inte ensamt kan utreda införandet av en helt ny skatt, och efterlyser en statlig utredning med bred representation av externa experter – även om man är öppen för att tioårsregeln kan behöva bytas ut.
Vi tror inte att det är skatter som avgör om någon vill flytta till Sverige
LO ställer sig däremot positiva till förslaget och skriver i sitt remissvar att det är ”synnerligen motiverat att ändra skattelagstiftningen i riktning mot exitbeskattning”. LO vill att förslaget ska träda i kraft så snart som möjligt, inte minst av statsfinansiella skäl.
LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström, som skrivit organisationens remissvar, ser inte att kritiken om hotad konkurrenskraft och svårigheter att rekrytera utländsk kompetens är relevant för exitskatten.
– Vi tror inte att det är skatter som avgör om någon vill flytta till Sverige och etablera sig, det avgörs av andra faktorer som företagsklimat och bra arbetsvillkor, säger Åsa-Pia Järliden Bergström till Arbetsvärlden.