Den svenska regeringen lyckades inte få med sig hela ministerrådet för sysselsättning på en deklaration om arbetsmarknadsparternas självständiga roll i att sluta kollektivavtal om arbetsvillkor när EU-kommissionens förslag till ett nytt arbetsvillkorsdirektiv behandlades i ministerrådet i förra veckan. Enligt arbetsmarknadsdepartementet uttryckte flertalet medlemsländer stöd för Sveriges uppfattning, men man lyckades inte få enighet så regeringen fick inte igenom deklarationen.
Den yttersta konsekvensen är att EU-domstolen skulle kunna överpröva svenska kollektivavtal. Det är ett ingrepp i den svenska modellen
Därför kvarstår det som både alla arbetsmarknadsparter och alla riksdagspartier i Sverige hela våren har sett som ett bekymmer med EU-kommissionens förslag: att de svenska arbetsmarknadsparterna i EU inte ses som autonoma med rätt att sluta kollektivavtal som inte kan överprövas av EU-domstolen.
– Vi har inte löst Artikel 12-problemet, konstaterar TCO-juristen Magnus Lundberg, och den yttersta konsekvensen är att EU-domstolen skulle kunna överpröva svenska kollektivavtal. Det är ju ett ingrepp i den svenska modellen – vår uppfattning i Sverige är att, när parterna är överens ska det gälla och inte kunna överprövas i EU.
Viktigt direktiv för EU-kommissionen
EU-kommissionens förslag till ett nytt arbetsvillkorsdirektiv kom redan i höstas, bara veckor efter det sociala toppmötet i Göteborg där pelaren för sociala rättigheter togs. Enligt kommissionen skulle arbetsvillkorsdirektivet vara en viktig åtgärd för att förverkliga pelarens principer. Här vill kommissionen införa ett nytt arbetstagarbegrepp för hela EU som skulle göra att direktiv om arbetsvillkor får större genomslag i hela unionen, samtidigt som EU genom arbetsvillkorsdirektivet skulle ges möjlighet att reglera materiella minimivillkor för alla arbetstagare i EU.
Men detta är något som varken de svenska arbetsmarknadsparterna eller riksdagspartierna instämmer i, och den svenska riksdagen har gett EU-kommissionen ett så kallat gult kort mot kommissionens förslag. Så för Sveriges del fanns framför allt två knäckfrågor vid ministerrådsmötet i förra veckan: dels nationernas rätt att själva definiera vad en arbetstagare är, dels parternas autonoma rätt att sluta kollektivavtal om arbetsvillkor.
Mötet resulterade därför bara i en halv vinst: ministerrådet enades och beslutade om en hänvisning till nationell rätt vad gäller arbetstagarbegreppet i arbetsvillkorsdirektivet, vilket har varit Sveriges linje under förhandlingarna. Det berättar arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons pressekreterare Natali Sial i ett mejl till Arbetsvärlden.
Det här innebär att exempelvis Sverige får behålla flexibiliteten att anpassa arbetstagarbegreppet efter utvecklingen på arbetsmarknaden.
Vi måste fortsätta och fortsätta förklara vår svenska modell
Enligt Natali Sial ställde sig Sverige bakom en så kallad allmän inriktning av direktivet men man gjorde också ett uttalande till rådets uppteckning i form av en deklaration som lyfte fram vikten av att respektera de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi vad gäller rätten att tillförsäkra goda arbetsvillkor genom kollektivavtal.
– Flertalet medlemsstater uttryckte vid mötet stöd för Sveriges deklaration och vi kommer fortsätta att aktivt driva frågan vidare i den process som nu följer, skriver Natali Sial till Arbetsvärlden.
Magnus Lundberg på TCO är bekymrad, och berättar att frågan på olika sätt nu är uppe till diskussion i olika fora varje dag.
– Vi måste fortsätta och fortsätta förklara vår svenska modell i EU. Alla arbetsmarknadsparter har tillsammans uppvaktat regeringen i frågan, och jag hoppas att EU:s ministerråd nu kommer att ha med sig en positiv uppfattning om Sveriges ståndpunkter även framöver i processen.
Arbetet i gång i EU-parlamentet
Nu, när rådet har tagit sin ståndpunkt, ska även parlamentet ta ställning och därefter sker en trepartsförhandling mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
Behandlingen av arbetsvillkorsdirektivet i EU-parlamentet kommit i gång i EU-parlamentet. Just nu jobbar man med olika ändringsförslag, och tanken är att parlamentet ska hinna ta beslut före parlamentsvalet 2019. Direktivet ska också behandlas en trepartsförhandling mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
Parlamentets rapportör i frågan, en spansk liberal, besökte nyligen Sverige med anledning av det kompakta svenska motståndet och träffade bland annat de fackliga centralorganisationerna för att informera sig om de svenska uppfattningarna.