Studiefredagar ska ge Sverige försprång Det ska bli enklare att plugga för yrkesverksamma. Föreläsning vid Stockholms Universitet Foto: Erik G Svensson/TT

Studiefredagar ska ge Sverige försprång

Livslångt lärande Låt anställda studera på arbetstid så att svensk exportindustri fortsatt kan ligga i framkant. Sveriges Ingenjörer lanserar tillsammans med tunga lärosäten och arbetsgivarorganisationer Study Friday.
13 jun 2019 | 15:01
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Fortsatt ökad globalisering gör konkurrensen på arbetsmarknaden än tuffare och utmanar Sverige som framgångsrikt exportland. Det menar Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer tillsammans med sex arbetsgivarorganisationer och sju lärosäten. Tillsammans lanserar de nu en modell, Study Friday, för hur företag och lärosäten ska samverka kring livslångt lärande. I synnerhet genom att höja den tekniska spetskompetensen. Annars kommer svensk export av varor och tjänster med högt teknikinnehåll inte kunna ligga i framkant som idag.

Namnet Study Friday ska inte tas bokstavligt menar initiativtagarna, utan uppfattas som en metafor för möjligheten för yrkesverksamma att parallellt med sitt arbete, en dag i veckan, kunna ägna sig åt akademiska studier och på arbetstid bygga på sin examen.

Vi har tagit initiala kontakter med regeringen, och det har rönt ett stort intresse.

‒ Det handlar om att få företag och lärosäten att samverka mer strukturerat om vad det är företagen har behov av. Vilket tvingar företagen att tänka långsiktigt om vilken kompetens de behöver i framtiden. Därmed kan lärosätena anpassa sitt kursutbud för yrkesverksamma så att de kan studera på arbetstid, förklarar Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer med drygt 153 000 medlemmar.

Krävs mer resurser

I ett antal punkter visar initiativtagarna hur Study Friday ska göra livslångt lärande möjligt.

Study Friday i 4 punkter

‒ Utveckla antagningssystemen. Förenkla och utveckla antagningssystemen för dem som redan har examen från högre utbildning. Gör det möjligt att ta emot en person med examen från ett annat lärosäte eller skräddarsy relevant utbildning. Förebild är hur antagning fungerar för specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

‒ Ändamålsenlig finansiering för kurser för yrkesverksamma. Fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma behöver inte nödvändigtvis resultera i traditionella högskolepoäng på samma sätt som för en student som genomgår grundutbildning.

‒ Anpassning av kurser till yrkesverksamma. Med fungerande finansiering får lärosäten incitament att ändra och anpassa kursutbudet till nya målgrupper bland de yrkesverksamma. Kurser kan delas i moduler, och nya former utvecklas för utbildning på distans. Det ger flexibilitet och nya möjligheter att möta ingenjörernas och företagens behov av utbildning.

‒ Tillåt avdrag för investeringar i kompetens. Investeringar i spetskompetensen gynnar Sverige som helhet. Regeringen införde 2012 möjligheten för företag att göra avdrag på arbetsgivaravgiften för investeringar i forskning. Study Friday vill se ett motsvarande system för avdrag på investeringar vid avancerade studier på arbetstid.

+ Expandera

Bland annat måste universitet och högskolor förenkla sina antagningssystem för att kunna ta emot de som redan är ute i arbetslivet. Liksom att skräddarsy och anpassa utbildningarna för deras behov. Vilket kommer att kräva att staten ändrar sitt ersättningssystem till lärosätena för att underlätta finansieringen av livslångt lärande.

‒ Lärosätena måste ju få betalt för den utbildning de ger. Och ett sådant här nytt uppdrag kräver investeringar, säger Ulrika Lindstrand.

Sveriges ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand. Foto: Sveriges ingenjörer.

‒ Det som föreslås kring livslångt lärande i Styr- och resursutredningen är bra, som till exempel att skriva in tydligare i Högskolelagen att lärosätena också ska bedriva vidareutbildning av yrkesverksamma. Men här behöver politikerna förstå att det inte räcker att säga att lärosätena ska ha ett uppdrag att bedriva sådan utbildning. Mer utbildning kräver också mer resurser, säger Ulrika Lindstrand.

Avdrag för kompetensutveckling

Hon pekar på att företag idag får göra avdrag för forskning. På samma sätt menar hon att företag också ska få göra avdrag för att höja anställdas kompetens när det handlar om att skaffa sig spetskompetens.

‒ Vi har tagit initiala kontakter med regeringen, och det har rönt ett stort intresse. Men än så länge är det för tidigt att säga var det kan landa.

Ulrika Lindstrand ser många uppsidor med Study Friday för att Sverige även framgent ska kunna vara konkurrenskraftigt och innovationsrikt.

‒ Vi har byggt vår välfärd på konkurrenskraft och innovation. Det vill vi fortsatt göra, och har en god möjlighet att göra det genom vårt initiativ.

”Det här kan starta nu”

Enligt parterna bakom Study Friday måste den enskilda medarbetaren ta initiativ och ansvar för sin kompetensutveckling, hålla sig uppdaterad om vad arbetsgivaren behöver.

Nyhetsbrev

‒ Men arbetsgivaren måste också vara tydlig med vilken kompetens som behövs i framtiden och vad som krävs för att ta sig dit. Vi ser det som ett delat ansvar mellan arbetsgivare och anställda.

I en debattartikel i Dagens Industri kopplar initiativtagarna ihop Study Friday med förhandlingarna om och utredandet av LAS. Ulrika Lindstrand förklarar:

‒ Vi menar att det vi vill med Study Friday kan göras med en gång, att vi inte behöver invänta och blanda in den stora LAS-utredningen i avtalsförhandlingarna nästa år. Det här är något som kan göras oavsett och starta nu.

13 jun 2019 | 15:01

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev