I slutet av januari överlämnade utredaren Claes Jansson en gedigen lunta till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. De tre hundra sidorna, som är ett delbetänkande i den större utredningen om sjukförsäkringen, bränner nog i ministerns händer.
När nu remisstiden har gått ut visar det sig att förslagen splittrar arbetsgivare och fack. Den ställer också Inspektionen för socialförsäkringen, som granskar Försäkringskassan, mot myndigheten i bedömningen av viktiga förslag. Och Sveriges kommuner och regioner, SKR, går inte i takt med många kommuner och regioner.
Regering och riksdagspolitiker kan nog vänta sig en omfattande lobbing för och emot utredningen. Ytterst kan det bli först vid riksdagsbehandlingen som några av de mest omdebatterade frågorna avgörs.
Det är främst två förslag som är kontroversiella, visar remissvaren.
Det första handlar om begreppet normalt förekommande arbete, som utredaren vill ändra till angivet normalt förekommande arbete.
Efter 180 dagar ska den sjukskrivnes kvarvarande arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. I dag kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen med motiveringen att även om den sjukskrivne inte klarar av sina ordinarie arbetsuppgifter finns det andra jobb hos andra arbetsgivare som är möjliga. Den sjuke kan ta ett normalt förekommande arbete.
Det kan skapa missförstånd hos den försäkrade och ge en bild av att det är möjligt med anställning i yrket, hävdar Svenskt Näringsliv.
Försäkringskassans handläggning har mött mycket hård kritik just för att den sjukskrivne inte ser vilken typ av arbete som är möjligt. Utredaren föreslår därför att Försäkringskassan ska ange riktiga arbeten och utgå från Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK.
Den andra kontroversiella frågan är förslaget om att den som fyller 62 år ska slippa denna bedömning efter 180 dagar. Individen ska enbart prövas mot sitt nuvarande arbete. Med bara några år kvar i yrkeslivet innan pensioneringen är tiden för kort för omställning och arbete i det nya yrket.
Facken positiva
I TCO:s remissvar beskrivs hur arbetstagare inte får den rehabilitering som behövs. Ofta dras sjukpenningen in vid den 180 dagen när arbetsförmågan inte längre bara prövas mot nuvarande arbetsgivare utan hela arbetsmarknaden. Istället för en stegvis återgång till arbetet tvingas den enskilde ner i deltid på sin kvarvarande arbetsförmåga eller ut i arbetslöshet med liten chans till omställning och nytt jobb.
Förslagen sammanfattade
TCO, LO och Saco välkomnar förslagen i utredningen i sina remissvar, medan Svenskt Näringsliv avstyrker de flesta förslagen.
Här är utredningens förslag i punktform, enligt det pressmeddelande som regeringen har skickat ut:
• Bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med angivet normalt förekommande arbete avses arbeten enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).
• Beslut om avslag bör underbyggas i större utsträckning för att Försäkringskassan ska kunna göra de ställningstaganden som krävs enligt rättspraxis. De gäller framför allt ställningstagandet till om det finns arbeten, som är normalt förekommande, där den försäkrade kan nyttja sin kvarvarande arbetsförmåga. Ärendena bör därför utredas mer.
• En försäkrad som har uppnått den lägsta ålder då inkomstgrundad ålderspension (i dag 62 år) kan tas ut ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren oavsett hur länge hen har haft nedsatt arbetsförmåga.
• Det räcker med att övervägande skäl talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 för att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska kunna skjutas upp från och med dag 181.
• Den som har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar ska kunna få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren om hög grad av sannolikhet talar för återgång i detta arbete senast vid dag 550.
• Vid bedömning av rätten till rehabiliteringsersättning ska arbetsförmågan inte bedömas mot normalt förekommande arbete.
När Försäkringskassan i dag använder begreppet normalt förekommande arbete är besluten ofta svåra att förstå för de sjukskrivna, eftersom deras läkarintyg säger annat. I dag exemplifierar aldrig Försäkringskassan vilket slag arbete som den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga för, konstaterar TCO.
Besluten är svepande och schablonmässiga, enligt TCO. Men om Försäkringskassan tvingas ange ett arbete blir besluten mer precisa. Bedömningen av rimligheten i beslutet blir lättare och rättssäkerheten ökar, enligt TCO.
LO och Saco har samma positiva inställning när de förordar förändringen.
Näringslivet går emot
Däremot går Svenskt Näringsliv emot förslaget och ser användandet av den standardiserade yrkesklassificeringen som fiktiva yrkesgrupper i det här fallet. Det är inte rimligt att Försäkringskassan ska ange en högst hypotetisk yrkesgrupp, eftersom det kan skapa missförstånd hos den försäkrade och ge en bild av att det är möjligt med anställning i yrket, hävdar Svenskt Näringsliv.
Arbetsgivarverket vill däremot inte ta ställning till förslaget om angivet normalt förekommande arbete.
Myndigheter i strid
Även inom socialförsäkringssektorn finns splittring. Försäkringskassan sågar hela utredningen i sitt remissvar.
Den avstyrker den nya skrivningen angivet normalt förekommande arbete. Eftersom det är en medicinsk bedömning som ska göras kan det med hänsyn till andra omständigheter, som utbildning, många gånger vara orealistiskt att den försäkrade ska kunna försörja sig inom den yrkesgrupp som anges i beslutet, argumenterar Försäkringskassan.
Den granskande myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen tillstyrker däremot förslaget, men efterlyser förtydliganden för att den nya bedömningsgrunden ska fungera väl.
SKR oense med medlemmar
Inom kommuner och regioner finns också en splittring. Deras huvudorganisation SKR ifrågasätter om rättssäkerheten ökar med skrivningen om angivet normalt förekommande arbete. Begreppet är inte tillräckligt tydligt, skriver SKR och ifrågasätter om utredningens alla förslag leder till mer rättssäkerhet.
Bland medlemmarna finns motsatt uppfattning, vilket flera remissvar visar. Göteborgs kommun konstaterar att rättssäkerheten ökar med förändringen.
Men bland medlemmarna finns motsatt uppfattning, vilket flera remissvar visar. Göteborgs kommun konstaterar att rättssäkerheten ökar med förändringen. Andra som är positiva av de 14 svarande kommunerna och regionerna är till exempel Linköpings, Eskilstunas och Falkenbergs kommuner samt regionerna Dalarna, Örebro län och Skåne.
Jurister oeniga
Även inom juridiska kretsar görs olika bedömningar när ordet angivet läggs till begreppet normalt förekommande arbete. Kammarrätten i Stockholm är tveksam till om förändringen är ändamålsenlig om syftet är att Försäkringskassans bedömning ska bli mer verklighetsförankrad. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ser däremot förändringen som en förstärkning av rättsprocessen och som en eliminering av godtycke. Vilket är bra, skriver man.
Äldre undantas
Den andra splittrande frågan är förändringen för äldre sjukskrivna. Äldre försäkrade ska även efter den 180 dagen bedömas endast mot arbete hos sin nuvarande arbetsgivare och inte mot hela arbetsmarknaden.
Remissvaren
TCO bedömer att utredningens förslag innebär avsevärda förbättringar vad gäller möjligheten att fullfölja rehabilitering. Sjukskrivningsprocessen blir mer tydligt och rättssäker, konstaterar TCO också i sitt remissvar.
Läs alla remissvaren här: https://www.regeringen.se/remisser/2020/02/remiss-sou-202006-en-begriplig-och-trygg-sjukforsakring/
TCO ställer sig bakom förslaget. Det stärker de äldres förutsättningar att återgå till arbete där deras kompetens och erfarenheter tas tillvara. Ur samhällsekonomiskt perspektiv är det rimligt och det ligger i linje med ambitionen att vi ska arbeta längre, säger TCO.
Även LO och Saco ser dessa fördelar.
Svenskt Näringsliv går däremot emot förslaget med motiveringen att sjukförsäkringen inte får bli en yrkesförsäkring. En mindre aktiv rehabilitering av äldre kan bli konsekvensen av förslaget och att försäkringen används i förtida pensioneringssyfte, skriver arbetsgivarna.
Arbetsgivarverket avstyrker också förslaget.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser risker med förslaget, bland annat att individer lämnar arbetslivet i förtid.
Inspektionen för socialförsäkringen kan varken tillstyrka eller avstyrka förslaget. Frågan är om lösningen är den bästa eller om man når längre vid individuella bedömningar där detta är en möjlighet, argumenterar myndigheten. Försäkringskassan avstyrker däremot detta liksom hela utredningen.
Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser risker med förslaget, bland annat att individer lämnar arbetslivet i förtid och att det går emot principen att sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring. Här får SKR stöd av Eskilstuna kommun i dess remissvar, medan till exempel Göteborgs kommun har motsatt uppfattning och ser fördelar i om äldre undantas.
Regioner som Dalarna, Örebro län och Skåne är också positiva till att den som fyllt 62 år undantas från prövning mot hela arbetsmarknaden.