Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Strid att vänta om sjukförsäkringen Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) ska hantera en utredning med spretande remisssvar. Foto: Linus Svensson / TT

Strid att vänta om sjukförsäkringen

Sjukförsäkring Det har blåst upp till strid om utredningen ”En begriplig och trygg sjukförsäkring”. Regeringen kan inte genomföra förslagen utan att köra över arbetsgivare och Försäkringskassan, men har stöd hos facken och andra intressenter. Frågan är om bataljen kan avgöras innan frågorna hamnar i riksdagen.
Carl von Scheele
18 maj 2020

I slutet av januari överlämnade utredaren Claes Jansson en gedigen lunta till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi. De tre hundra sidorna, som är ett delbetänkande i den större utredningen om sjukförsäkringen, bränner nog i ministerns händer.

När nu remisstiden har gått ut visar det sig att förslagen splittrar arbetsgivare och fack. Den ställer också Inspektionen för socialförsäkringen, som granskar Försäkringskassan, mot myndigheten i bedömningen av viktiga förslag. Och Sveriges kommuner och regioner, SKR, går inte i takt med många kommuner och regioner.

Regering och riksdagspolitiker kan nog vänta sig en omfattande lobbing för och emot utredningen. Ytterst kan det bli först vid riksdagsbehandlingen som några av de mest omdebatterade frågorna avgörs.

Det är främst två förslag som är kontroversiella, visar remissvaren.

Det första handlar om begreppet normalt förekommande arbete, som utredaren vill ändra till angivet normalt förekommande arbete.

Efter 180 dagar ska den sjukskrivnes kvarvarande arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden. I dag kan Försäkringskassan dra in sjukpenningen med motiveringen att även om den sjukskrivne inte klarar av sina ordinarie arbetsuppgifter finns det andra jobb hos andra arbetsgivare som är möjliga. Den sjuke kan ta ett normalt förekommande arbete.

Det kan skapa missförstånd hos den försäkrade och ge en bild av att det är möjligt med anställning i yrket, hävdar Svenskt Näringsliv.

Försäkringskassans handläggning har mött mycket hård kritik just för att den sjukskrivne inte ser vilken typ av arbete som är möjligt. Utredaren föreslår därför att Försäkringskassan ska ange riktiga arbeten och utgå från Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK.

Den andra kontroversiella frågan är förslaget om att den som fyller 62 år ska slippa denna bedömning efter 180 dagar. Individen ska enbart prövas mot sitt nuvarande arbete. Med bara några år kvar i yrkeslivet innan pensioneringen är tiden för kort för omställning och arbete i det nya yrket.

Facken positiva

I TCO:s remissvar beskrivs hur arbetstagare inte får den rehabilitering som behövs. Ofta dras sjukpenningen in vid den 180 dagen när arbetsförmågan inte längre bara prövas mot nuvarande arbetsgivare utan hela arbetsmarknaden. Istället för en stegvis återgång till arbetet tvingas den enskilde ner i deltid på sin kvarvarande arbetsförmåga eller ut i arbetslöshet med liten chans till omställning och nytt jobb.

Förslagen sammanfattade

TCO, LO och Saco välkomnar förslagen i utredningen i sina remissvar, medan Svenskt Näringsliv avstyrker de flesta förslagen.

Här är utredningens förslag i punktform, enligt det pressmeddelande som regeringen har skickat ut:

• Bedömningen av arbetsförmågan efter dag 180 ska göras mot angivet normalt förekommande arbete. Med angivet normalt förekommande arbete avses arbeten enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).

• Beslut om avslag bör underbyggas i större utsträckning för att Försäkringskassan ska kunna göra de ställningstaganden som krävs enligt rättspraxis. De gäller framför allt ställningstagandet till om det finns arbeten, som är normalt förekommande, där den försäkrade kan nyttja sin kvarvarande arbetsförmåga. Ärendena bör därför utredas mer.

• En försäkrad som har uppnått den lägsta ålder då inkomstgrundad ålderspension (i dag 62 år) kan tas ut ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos arbetsgivaren oavsett hur länge hen har haft nedsatt arbetsförmåga.

• Det räcker med att övervägande skäl talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 för att bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete ska kunna skjutas upp från och med dag 181.

• Den som har haft nedsatt arbetsförmåga i 365 dagar ska kunna få sin arbetsförmåga fortsatt bedömd mot arbete hos arbetsgivaren om hög grad av sannolikhet talar för återgång i detta arbete senast vid dag 550.

• Vid bedömning av rätten till rehabiliteringsersättning ska arbetsförmågan inte bedömas mot normalt förekommande arbete.

+ Expandera

När Försäkringskassan i dag använder begreppet normalt förekommande arbete är besluten ofta svåra att förstå för de sjukskrivna, eftersom deras läkarintyg säger annat. I dag exemplifierar aldrig Försäkringskassan vilket slag arbete som den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga för, konstaterar TCO.

Besluten är svepande och schablonmässiga, enligt TCO. Men om Försäkringskassan tvingas ange ett arbete blir besluten mer precisa. Bedömningen av rimligheten i beslutet blir lättare och rättssäkerheten ökar, enligt TCO.

LO och Saco har samma positiva inställning när de förordar förändringen.

Näringslivet går emot

Däremot går Svenskt Näringsliv emot förslaget och ser användandet av den standardiserade yrkesklassificeringen som fiktiva yrkesgrupper i det här fallet. Det är inte rimligt att Försäkringskassan ska ange en högst hypotetisk yrkesgrupp, eftersom det kan skapa missförstånd hos den försäkrade och ge en bild av att det är möjligt med anställning i yrket, hävdar Svenskt Näringsliv.

Arbetsgivarverket vill däremot inte ta ställning till förslaget om angivet normalt förekommande arbete.

Myndigheter i strid

Även inom socialförsäkringssektorn finns splittring. Försäkringskassan sågar hela utredningen i sitt remissvar.

Den avstyrker den nya skrivningen angivet normalt förekommande arbete. Eftersom det är en medicinsk bedömning som ska göras kan det med hänsyn till andra omständigheter, som utbildning, många gånger vara orealistiskt att den försäkrade ska kunna försörja sig inom den yrkesgrupp som anges i beslutet, argumenterar Försäkringskassan.

Den granskande myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen tillstyrker däremot förslaget, men efterlyser förtydliganden för att den nya bedömningsgrunden ska fungera väl.

SKR oense med medlemmar

Inom kommuner och regioner finns också en splittring. Deras huvudorganisation SKR ifrågasätter om rättssäkerheten ökar med skrivningen om angivet normalt förekommande arbete. Begreppet är inte tillräckligt tydligt, skriver SKR och ifrågasätter om utredningens alla förslag leder till mer rättssäkerhet.

Bland medlemmarna finns motsatt uppfattning, vilket flera remissvar visar. Göteborgs kommun konstaterar att rättssäkerheten ökar med förändringen.

Men bland medlemmarna finns motsatt uppfattning, vilket flera remissvar visar. Göteborgs kommun konstaterar att rättssäkerheten ökar med förändringen. Andra som är positiva av de 14 svarande kommunerna och regionerna är till exempel Linköpings, Eskilstunas och Falkenbergs kommuner samt regionerna Dalarna, Örebro län och Skåne.

Jurister oeniga

Även inom juridiska kretsar görs olika bedömningar när ordet angivet läggs till begreppet normalt förekommande arbete. Kammarrätten i Stockholm är tveksam till om förändringen är ändamålsenlig om syftet är att Försäkringskassans bedömning ska bli mer verklighetsförankrad. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ser däremot förändringen som en förstärkning av rättsprocessen och som en eliminering av godtycke. Vilket är bra, skriver man.

Äldre undantas

Den andra splittrande frågan är förändringen för äldre sjukskrivna. Äldre försäkrade ska även efter den 180 dagen bedömas endast mot arbete hos sin nuvarande arbetsgivare och inte mot hela arbetsmarknaden.

Remissvaren

TCO bedömer att utredningens förslag innebär avsevärda förbättringar vad gäller möjligheten att fullfölja rehabilitering. Sjukskrivningsprocessen blir mer tydligt och rättssäker, konstaterar TCO också i sitt remissvar.

Läs alla remissvaren här: https://www.regeringen.se/remisser/2020/02/remiss-sou-202006-en-begriplig-och-trygg-sjukforsakring/

+ Expandera

TCO ställer sig bakom förslaget. Det stärker de äldres förutsättningar att återgå till arbete där deras kompetens och erfarenheter tas tillvara. Ur samhällsekonomiskt perspektiv är det rimligt och det ligger i linje med ambitionen att vi ska arbeta längre, säger TCO.

Även LO och Saco ser dessa fördelar.

Svenskt Näringsliv går däremot emot förslaget med motiveringen att sjukförsäkringen inte får bli en yrkesförsäkring. En mindre aktiv rehabilitering av äldre kan bli konsekvensen av förslaget och att försäkringen används i förtida pensioneringssyfte, skriver arbetsgivarna.

Arbetsgivarverket avstyrker också förslaget.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser risker med förslaget, bland annat att individer lämnar arbetslivet i förtid.

Inspektionen för socialförsäkringen kan varken tillstyrka eller avstyrka förslaget. Frågan är om lösningen är den bästa eller om man når längre vid individuella bedömningar där detta är en möjlighet, argumenterar myndigheten. Försäkringskassan avstyrker däremot detta liksom hela utredningen.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, ser risker med förslaget, bland annat att individer lämnar arbetslivet i förtid och att det går emot principen att sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring. Här får SKR stöd av Eskilstuna kommun i dess remissvar, medan till exempel Göteborgs kommun har motsatt uppfattning och ser fördelar i om äldre undantas.

Regioner som Dalarna, Örebro län och Skåne är också positiva till att den som fyllt 62 år undantas från prövning mot hela arbetsmarknaden.

Carl von Scheele
18 maj 2020
Visa artikelns 4 kommentarer
Kommentera
  1. Av TobiasJag heter 19 maj 2020:

    Först så finns det ingen rättstrygghet eller rättssäkerhet för den försäkrade, det vill säga att jag som försäkrad skulle ha ett skydd, detta är ett falskt påstående och försäkringen har ingen bärkraft när det kommer till verkligheten då detta är en ”in blanco” försäkring där jag som försäkrad inte har en aning om i fall denna försäkring gäller vid sjukdom eller skada.

    Denna försäkring täcker ingenting som man behöver vid rättsprocesser mot en svensk myndighet eller AFA som ägs gemensamt samt av parterna LO och Svenskt Näringsliv. Dessutom får man inte glömma bort att Försäkringskassan är en part i målet vilket komplicerar en lagstiftning som är heltäckande för individen.

    Att då påstå följande: ”Även inom juridiska kretsar görs olika bedömningar när ordet angivet läggs till begreppet normalt förekommande arbete. Kammarrätten i Stockholm är tveksam till om förändringen är ändamålsenlig om syftet är att Försäkringskassans bedömning ska bli mer verklighetsförankrad. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet ser däremot förändringen som en förstärkning av rättsprocessen och som en eliminering av godtycke.”.

    Att leka med ord har alltid varit en akademisk övning! Men frågar man dem som drabbas stämmer inte teorier med verkligheten. Fråga bara alla som är sjukpensionärer idag och uppbär endast grundpensionen som arbetsskadeersättning.

    Vi är 150 000 som trodde på en försäkring som inte gäller vid sjukdom eller skada på arbetet. Dessa individer är ingen teoretisk övning utan verkliga fall som lider av att inte kunna försörja sig enligt den försäkring man tecknade. Med Parternas goda minne! Vi kan inte klumpas ihop till en massa för att politiker och sakkunniga skall kunna två sina händer.

    Kommuner och Landsting talar i egen sak liksom arbetsgivare och fackliga rörelsen som helt glömmer bort att det finns människor bakom dessa siffror som man så lättvindigt talar om som % av arbetstagare.

    Slutligen så finns det ingen trygg eller rättsäker försäkring för alla oss som skadats eller lidit av en dåliga socialförsäkring som tar parti för makten och näringslivet. Inte för individen, hur demokratiskt det än uttrycks att Sverige är från politiskt håll!

  2. Av Tobias 19 maj 2020:

    Vi människor har ett kort minne. Om man inte personligen drabbas av sjukdom, skador eller pandemier mm så kommer man aldrig tillrätta med dem som vill samhället illa!
    Man kan se tillbaka på dom goda åren och sedan kan man tänka på hur illa man fördelade dessa goda årens ekonomi, kunskap och lärande från förr och sedan titta på vilken moralpanik och kaos som följer idag med nedmonterad välfärd och infrastruktur.

    Minns också hur svårt det var att bibehålla sveriges självhushållning och beredskapslagerhållning och den sent uppvaknande självbild vi har nu i en katastrofsituation där vi inte har framförhållning bara läpparnas bekännelse om landets tillstånd.

    Man måste hela tiden strida för det man vunnit och inte sitta still i båten utan man behöver bevaka sina rättigheter och skyldigheter så att man inte mister hela stycket som kan bli fallet när man ser tillbaka på historien.

    Man måste bevaka detta. Hela tiden och inte glömma vad man uppnått med blod, tårar och kampvilja. Men som sagt människans minne är kort!
    Jag gillar fina ord och ansatser till förbättringar för alla som tecknat en arbetsskadeförsäkring eller betalar skatt till socialförsäkringen, men det får inte bli tomma ord eller handlingar utan bärighet.

  3. Av Gabriel 20 maj 2020:

    Det är ingen som vet vad detta förbannade normalt förekommande arbete är, ingen mer än FK och de vägrar säga vad det är. Jag antog jag fick jobb på FK men när jag ringde och frågade när jag skulle börja och mina krav så visste de ingenting.
    Samt man ska jobba hela sin förmåga, jobba och sova, vilken som ska laga mat och ta hand om hemmet det skiter de i.
    Visst, jag kan jobba som miljadärsarvtagare men hur troligt är det? Draktränare kanske?
    Att man sen inte får a-kassa om arbetsförmågan är under en viss gräns gör det inte lättare att leva. Var 17h/vecka men sänks temporärt pga COVID-19 så tror det ligger på 10h/v. Hur ska sjuka kunna leva, inte bara överleva? Inte ens dödshjälp kan införas men tortyr går bra.

  4. Av Peter NL 20 maj 2020:

    Varför ska det finnas ”arbetsgivaravgifter” och egenavgifter när pengar inte går till det dom är avsedda för, till socialförsäkringar! Det enda politiker inte kan ge sig på är ålderspensionsavgiften! Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera EU-inträdet och var 1, 5% av ca 32,5% av ”arbetsgivaravgiften”. 2006 startade Alliansen den stora urholkningen av socialförsäkringsavgiften. Numera är den allmänna löneavgiften (skatt) 11,62% av ”arbetsgivaravgiftens” 31,42% och höjdes 0,8% av S-regeringen senast 2019. 2007-2019 sänktes sjukförsäkringsavgiften från 8,78% till 3,55% och arbetsmarknadsavgiften från 4.45% till 2,64%! Pengar, 100-tals miljarder, som löntagare avstått i löner och egenföretagare betalat in i egenavgifter har gått till annat (allmänna löneavgiften= skatt) istället för att användas till de trygghetsförsäkringar pengarna var avsedda för! Genom att strama åt och försvåra genom lag och regelverk för framförallt sjuka men även arbetslösa så kan politikerna skapa ett ”överskott” som i stället kan läggas i allmänna löneavftspotten (skatt). Klart att politikerna har svårt att släppa denna mjölkkossa och förhala och förhindra att ett nytt regelsystem och humanare lagar till medborgarnas fördel kommer på plats!

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan