Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Stort avtal för tjänstesektorn förhandlas i hemlighet Foto:PSI
Redan 2014 demonstrerade schweiziska fack och PSI, internationalen för offentliganställda, mot TiSA utanför Australiens konsulat i Genève.

Stort avtal för tjänstesektorn förhandlas i hemlighet

Handelsavtal Den globala handeln med tjänster inom till exempel transport eller vård ska öka ytterligare genom regelförenklingar. Det är syftet med avtalet TiSA som just nu förhandlas mellan 23 WTO-länder, däribland EU. Precis som TTIP har det fått kritik för strikt sekretess och för att det riskerar att företag får makt över staters beslutsfattande.
11 feb 2016

Trade in Services Agreement, TiSA, är ett avtal kring marknaden för tjänstehandel som just nu förhandlas mellan 22 medlemsländer i WTO och EU (som förhandlar för 28 de medlemsstaterna). Syftet med avtalet är att ytterligare avreglera den globala marknaden kring tjänster, såsom finans-, transport- och vårdsektorn. Tillsammans står förhandlingsländerna för 70 procent av den globala tjänstehandeln.

Väldigt goda, men hemliga, vänner

Än så länge har avtalsförhandlingarna uppmärksammats relativt lite, någonting som delvis beror på att det finns mycket lite information att tillgå. Gruppen av förhandlingsländer, som kallar sig ”The Really Good Friends”, tar beslut i konsensus i förhandlingar ledda av USA och Australien på Australiens ambassad i Genève. I februari i år hålls den 16 förhandlingsrundan.

Det finns endast ett fåtal offentliggjorda dokument från själva förhandlingarna. EU-kommissionen publicerade sitt mandat först två år efter att förhandlingarna påbörjats 2013. I somras läckte dock ett utkast på ”kärntexten” i TiSA ut genom Wikileaks, där en något mer detaljerad bild av vilka sektorer som avtalet ska innefatta gavs. I utkaststexten står också att alla dokument från förhandlingarna kommer att offentliggöras först fem år efter att avtalet blivit klart.

Samma kritik som mot TTIP

Kritiken mot TiSA har både före och efter Wikileaks-avslöjandet i mångt och mycket liknat den som framförts mot TTIP: sekretessen gör det alltför svårt för medborgare och intresseorganisationer att påverka avtalsförhandlingarna, och risken att staters suveränitet vad gäller beslutsfattande om offentlig verksamhet hotas är för stor.

I förra veckan hölls den första debatten om TiSA i Europaparlamentet, som resulterade i att ledamöterna slog fast ett antal krav på avtalet (som dock inte är bindande). Parlamentet ställer sig i grunden positivt till ett nytt avtal på tjänsteområdet, bland annat eftersom det nuvarande GATS-avtalet inte innefattar internethandel. Men de vill också se att EU-kommissionen tydligt fastställer att offentliga tjänster aldrig ska ingå i handelsavtal – TiSA, TTIP eller andra internationella avtal får aldrig leda till att EU:s medborgare inte ska kunna ha enkel tillgång till offentliga tjänster för rimligt pris.

Europaparlamentets ståndpunkter går hand i hand med de som framförts från fackligt håll runt om i Europa. Europafacket ETUC antog vid sin kongress i oktober förra året en resolution med krav på avtalet där bland annat just villkor för offentliga tjänster lyftes fram. I fokus var också att arbetstagares rättigheter aldrig får ses som ett handelshinder.

Kan vara bra för svensk exporthandel

Anna Gustafsson, TCO.

Anna Gustafsson, TCO.

Från svenskt fackligt håll har LO, TCO och Saco påbörjat ett gemensamt arbete med att analysera de avtalstexter som läckts. Anna Gustafsson, internationell sekreterare på TCO, säger att utökade möjligheter för svenska företag att få tillgång till andra marknader skulle vara någonting bra för både näringsliv och arbetstagare i Sverige. Tre av fyra svenskar jobbar i dag inom tjänstesektorn och mer än hälften av Sveriges exportintäkter kommer från tjänstehandel. Men det finns också starka skäl att oroa sig över hur avtalet kommer att utformas.

– Det är för oss helt avgörande att avtalet inte får några negativa konsekvenser för vår kollektivavtalsmodell och arbetstagarskydd, eller för möjligheterna att kunna förbättra skyddet i framtiden, säger Anna Gustafsson.

Att stater får möjlighet att skapa och bedriva sin egen politik är också någonting som absolut inte får begränsas.
– Hur kommer offentliga tjänster att påverkas? Statliga bolag? Det finns många frågor som vi behöver svar på.

Varken ett slutdatum eller ett beräknat antal förhandlingsrundor för TiSA är satt. Det kan också komma att innefatta fler länder, alla WTO-länder är välkomna att delta i förhandlingarna och Kina har nyligen anmält sitt intresse.

Förutom EU:s medlemsstater deltar följande länder i TiSA-förhandlingarna: Australien, Kanada, Chile, Taipei, Colombia, Costa Rica, Hong Kong, Island, Israel, Japan, Korea, Liechtenstein, Mauritius, Mexiko, Nya Zealand, Norge, Pakistan, Panama, Peru, Schweiz, Turkiet och USA.

11 feb 2016
Visa artikelns 3 kommentarer
Kommentera
  1. Av LL 11 feb 2016:

    Intressant som fan!

  2. Av Rikard 14 feb 2016:

    Kan vara värt att notera att TISA förhandlas utanför WTO, något som artikelförfattaren verkar ha missuppfattat.

    • Av Karin Bromander 10 mar 2016:

      Hej Rikard! Ursäkta sent svar. Precis som du säger är det inte en förhandling som sker inom WTO utan mellan 23 parter (22 länder och EU) som alla ingår i WTO. Det blev lite otydligt i artikeln så jag har försökt förtydliga det nu.
      Vänliga hälsningar,
      Karin Bromander

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan