Crowd working är ett nytt begrepp som är starkt sammankopplat med delningsekonomi (även kallad plattformsbaserad ekonomi). Fenomenet är också mycket större än taxi- och uthyrningsplattformarna Uber och Airbnb, två varumärken som blivit synonyma med delningsekonomi. Dock inte alltid med så positiva förtecken på grund av dåliga arbetsvillkor och bristande ansvarstagande för till exempel de chaufförer (crowd workers) som arbetar för Uber.
Crowd working i Sverige genomförs för närvarande under stor rättslig osäkerhet menar fackförbundet Unionen. Förbundet medverkar i en rapport som ingår i ett större Europaprojekt utfört av UNI Europa och Stiftelsen för europeiska progressiva studier (FEPS). Storbritannien har precis publicerat en motsvarande delrapport och flera andra europeiska länder arbetar med att sammanställa jämförbara redovisningar – Tyskland och Österrike publicerar rapporter under april.
Arbete från dator i hemmet
Unionen motsätter sig inte crowd working i sig, men ser samtidigt utmaningar med en utveckling mot att alltfler försörjer sig genom denna osäkra anställningsform. Enligt Unionens rapport arbetar redan i dag 12 procent av svenskarna mellan 16–65 år i olika grad med crowd working, medan 24 procent försöker hitta sådana arbetsuppgifter. Många av dem arbetar dock långt ifrån heltid i arbetsformen och endast en liten del har den som enda inkomstkälla. Vad det mer specifikt rör sig om för arbetsuppgifter ger inte rapporten svar på, men 70 procent av det crowd work som utförs är kontorsarbete, korta uppdrag och arbete vid datorn i hemmet.
Fredrik Söderqvist, Unionen.
Fredrik Söderqvist, samhällsekonomisk utredare på Unionen, jobbar med frågor kring crowd working. Han säger att rättsosäkerheten kring arbetsformen är stor.
– Det handlar om ansvar. Var ligger arbetsgivaransvaret, vem ansvarar för att skatt betalas in, för att arbetsmiljön är god, att kunderna är skyddade?
Regeringen utreder arbetsformen
Frågorna är många och pockar på svar. Facken vill undvika en oreglerad och kaotisk arbetsmarknad. Det vill också den svenska regeringen som har tillsatt tre utredningar som tittar närmare på frågor kring just delningsekonomi, arbetsmiljö och för hur reglerna för taxi och samåkning kan anpassas till nya förutsättningar.
När den rapport som Unionen medverkat i presenterades häromveckan omtalades fenomenet som ett enormt skifte på arbetsmarknaden. Crowd working är ett nytt och enkelt sätt att förmedla arbete.
– Crowd working är en innovation. Genom den smarta telefonen kan arbetet organiseras på ett mer effektivt sätt och förmedlas till en decentraliserad arbetskraft, säger Fredrik Söderqvist.
Stort behov av reglering
En spridd och separerad arbetskraft gör det förstås svårare för facket att rekrytera och organisera gruppen – i vilken dessutom låga inkomstskikt dominerar. Fredrik Söderqvist säger att det finns flera saker som måste klaras upp i arbetet med att knyta just dessa arbetstagare till förbundet.
– Vi måste göra kartläggningar och tydligare studier som svarar på vilka de här personerna är, vilken typ av jobb de söker, vilket stöd de vill ha från facken.
”Frågan är inte om utan hur man ska reglera.”
De flesta forskare är överens om att crowd working snart kommer att utgöra en signifikant del av arbetsmarknaden. Därmed kommer det att behövas reglering, att samhället går in och säger vad som är tillåtet och inte. Det kan antingen göras med lagstiftning, men med risk för att det då tar lång tid, att lagstiftningen är för sent ute att den blir trubbig och kväver i stället för lyfter crowd working. Eller så reglerar man crowd working i kollektivavtal. En väg Fredrik Söderqvist tror och hoppas på kommer få en avgörande roll i Sverige.
– Parterna kan då ha en fortlöpande dialog om hur det här kan regleras. För frågan är inte om utan hur man ska reglera.
Parterna, menar han, kan ta fram regler som fungerar och ser till att plattformar inte konkurrerar genom att dumpa sociala villkor.
Är ett globalt fenomen
Inom vilka mer specifika yrken återfinns då crowd workers? Det har Fredrik Söderqvist svårt att säga.
– Det handlar om alltifrån översättning till att utföra enklare uppdrag.
I Storbritannien är siffrorna liknande de i Sverige vad gäller intresset för crowd work och det procentuella antalet människor som arbetar inom det. I fråga om arbetsuppgifter så vill 88 procent av de som söker crowd work arbeta databaserat hemifrån – vilket för Storbritannien motsvarar åtta miljoner personer mellan 16–75 år av en total befolkning på 65 miljoner. De resterande 12 procenten söker arbete inom städning, snickeri och trädgårdsskötsel.
Crowd working är inte ett svenskt eller ens europeiskt utan ett globalt fenomen. Men bra internetuppkoppling och tillgång till mobiler är samtidigt viktiga pusselbitar till att fenomenet nu utvecklas snabbt i Sverige.
– Europa generellt ligger långt framme, och i Kina är det ganska stort med tjänster via telefon.
Arbetsmiljö och socialförsäkringar knäckfrågor
I USA kan utvecklingen förefalla vara långsammare enligt en ny undersökning: medan 12 procent svenskar crowd workar gör bara 0,4 procent det i USA.
– Men studierna är inte jämförbara. Många skulle påstå att utvecklingen kommit längst i USA. Och fenomenet är precis som i Sverige koncentrerat till storstäderna.
Ett är säkert, att delningsekonomin växer och påverkar löntagarnas trygghet: hur och om skatter, pensioner och socialförsäkringar betalas in, liksom om löner betalas ut.
– Och vem ansvarar för arbetsmiljön? Det finns en uppsjö av fackliga frågor att titta närmare på, och där vi kommer att vara en del av lösningen, säger Fredrik Söderqvist.