Det är lite knepigt att beskriva var Nottinghamshire ligger. Grevskapet är beläget mitt i England, norr om mitten, men utan att räknas till det coolare ”The North” med popstaden Manchester och transnationella Liverpool.
Internationellt är Nottinghamshire känt för Sherwoodskogen och den medeltida bågskytten Robin Hood. Engelsmännen associerar snarare regionen med kolfält, den nedlagda gruvindustrin och 1980-talets smärtsamma storstrejk.
Nottinghamshire representerar därmed två viktiga delar av engelsk (snarare än brittisk) nationalism, både nationalhjälten Robin Hood samt 1980-talets politiska, sociala och polariserande trauma.
En plats för sagor och förnedring
Nottinghamshire är samtidigt Englands medeltid från sagorna – merry old England – och det sena 1900-talets förnedring.
Stolthet och smärta.
Sida vid sida.
Denna dubbelhet är grunden för BBC:s nya TV-serie Sherwood som tagit Storbritannien med storm (finns att se på SVT Play). Tidningen The Guardian skriver:
”BBC:s senaste – och mest fantastiska – dramaserie Sherwood börjar med bilder från gruvstrejken på 1980-talet. Fackföreningsledaren Arthur Scargill skriker. Margaret Thatcher talar (den där plågade och smärtsamma rösten som kastar dig tillbaka i tiden), polisen släpar människor genom raden av strejkande, barn skränar ’svartfot’ åt de som passerar linjerna.”
TV-seriens sex avsnitt utspelar sig i nutiden i en by som gränsar till de nuvarande resterna av Sherwoodskogen. Flera decennier efter strejken och gruvnedläggningarna är tillvaron sömnig. Ändå bubblar fortfarande hatet.
Thatcher ville sätta in militär mot strejkande
Under strejken 1984–1985 stred arbetarrörelsen mot den konservativa premiärministern Margaret Thatcher och hennes nyliberalism. Regeringens beslut att stänga gruvorna i Nottinghamshire – vilket skulle drabba 200 000 gruvarbetare – blev själva symbolen för kampen när gruvarbetarna gick i strejk. De misshandlades blodiga av polisen och Thatcher ville sätta in militär.
Men ännu smärtsammare var oenigheten inom den brittiska arbetarrörelsen. Flera fackföreningar vägrade stötta de strejkande inom National Union of Mineworkers (NUM). Gruvstrejken blev ett förnedrande fiasko. Fackföreningsrörelsen hämtade sig aldrig och andelen fackanslutna britter krympte till hälften.
På ett högre plan symboliserade sammanbrottet den socialdemokratiska välfärdsstatens samtida nedgång och högerns segrar – även i Sverige, där fackföreningsrörelsen följde strejken med stort intresse (min pappa Lennart Arnstad var Aftonbladets korrespondent i London och Arthur Scargill besökte vårt hem en gång för att intervjuas av den svenska LO-ägda dagstidningen).
Sherwood har gruvstrejken som fond
I TV-serien Sherwood lever minnet av 1980-talet och gruvstrejken kvar i vår tids Nottinghamshire. En av byns åldrande NUM-fackanslutna skriker dagligen ”svartfot” – ”scab!” – åt sina strejkbrytande grannar. Tills han plötsligt en morgon hittas mördad mitt på gatan.
Med en pil genom kroppen.
Polischefen förbjuder sina underlydande att säga det alla tänker; Robin Hood är tillbaka i Sherwood!
Facklig aktivist mördades med pil
TV-serien har viss verklighetsbakgrund. År 2004 skakades ett samhälle i Nottinghamshire av två bestialiska mord. Första offret var en ledande NUM-aktivist som mördades med en pil och svärd varefter mördaren flydde till skogs. Likväl förhåller sig Sherwood fritt till historiska fakta samt arbetar med underförstådda referenser till Robin Hood-myten.
Ett centralt inslag är frågan om kvarvarande polisspioner. Enligt Sherwood placerade Scotland Yard och säkerhetstjänsten MI5 agenter som infiltrerade byarna för att rapportera om medborgarnas politiska aktiviteter (en sorts brittisk motsvarighet till svenska IB-affären). ”Spionerna inledde förhållanden med människor i byarna, gifte sig med dem och fick barn”, berättar en av TV-seriens karaktärer.
Poliserna i Sherwood misstänker att mördaren – den nutide Robin Hood – jagar de kvarvarande gamla spionerna.
I Sverige förknippas Robin Hood framförallt med Tage Danielssons 14-åring Karl Bertil Jonsson och devisen ”att ta från de rika och ge åt de fattiga”. Denne Robin Hood-gestalt fick sin politiska prägel för hundra år sedan då socialdemokraten John O. Ericsson utgav den första svenska Robin Hood-romanen ”Robin Hoods äventyr” 1924.
Men i hemlandet England är Robin Hood betydligt mer komplex.
The Real Robin Hood
Den historiske Robin Hood (han verkar faktiskt ha funnits i verkligheten) levde troligen runt år 1300. Efter sin död har han – under åtta århundraden – beskrivits som allt möjligt; brutal kriminell, bonde, adelsman, upprorsman, rojalist, socialist, feminist, korsfarare, konservativ, skattekverulant, raskrigare och engelsk nationalist.
Han har varit den heliga jungfru Marias ombud på jorden, marxistisk revolutionär och actionhjälte. Robin Hood pånyttföds ständigt i romaner, skådespel, tecknade serier, filmer, datorspel och TV-serier.
Under medeltiden och renässansen beskrevs Robin Hood vanligen som en listig, odygdig och våldsam typ. Så även i BBC:s Sherwood – där han minst av allt liknar folkhemmets Karl Bertil Jonsson-sosse.
Armborst i stället för långbåge
Utan att avslöja för mycket om handlingen i Sherwood kan det sägas att TV-seriens mördare påminner om 1300-talets Robin Hood. En sorts ”rebel without a cause”, upprorsman utan syfte.
Dock är Sherwoods bågskytt beväpnad med modernt kikarsikte-armborst istället för Robin Hoods klassiska, vackra senmedeltida långbåge. Den som studerat engelsk populärkultur vet att armborst signalerar orättfärdighet, till skillnad från hjältevapnet, den engelska långbågen.
TV-serien Sherwoods författare James Graham växte upp i det före detta gruvsamhället Mansfield i Nottinghamshire. Graham kan sin hembygds kulturarv – både vad gäller Robin Hood och gruvstrejken.
Han gör en poäng i Sherwood av att samhällena fortfarande benämns som ”före detta gruvbyar”. Trots att det gått en mansålder sedan strejken, nederlaget och nedläggningarna lever samhällena fortfarande i en icke-existens såsom enbart ”före detta”.
De är lika döda som Robin Hood.
Och lika levande.