Nästa vecka inleds ST:s kongress i Stockholm. För första gången har förbundet tagit fram ett politiskt program, som man från centralt håll hoppas klubbas igenom under kongressen.
Inga nya myndigheter i storstäder
Det förbundspolitiska programmet innehåller bland annat:
- Statliga bolag med samhällsansvar ska styras, finansieras och kontrolleras utifrån samhällets bästa, inte för att maximera vinst.
- Tillsätt statlig utredning för att ta fram en ny finansieringsmodell för statliga myndigheter, exklusive produktivitetsavdrag.
- Ställ långtgående krav på kollektivavtal, arbetsmiljö och bemanning vid konkurrensutsättning och upphandling.
- Meddelarskydd och offentlighetsprincip ska gälla alla anställda i statliga bolag och i verksamheter som sker i privat regi men finansieras med skattemedel.
- Nya myndigheter ska förläggas utanför storstäderna.
- Infrastruktur ska som huvudregel ägas och förvaltas i myndighetsform.
- Inför rätt till ledighet för vård av och hjälp till åldrande föräldrar/annan anhörig.
- Inför ett mål för nollutsläpp för myndigheter och statliga bolag.
- Inrätta en omställningsmyndighet.
- Inrätta ett kompetenscentrum för AI för att säkra statens kompetensförsörjning på AI-området.
- Inrätta en myndighet med övergripande ansvar för förvaltningspolitiska frågor. Den ska verka för och granska att den demokratiska styrningen av statsförvaltningen fungerar i enlighet med författningen.
- Statliga arbetsgivare ska vid behov garantera sina anställda ett fysiskt kontor.
I programmet står att ”primära mottagare är riksdag och regering”.
Och att förbundet behöver påverka politiken när sådant som outsorcing och bolagisering av statliga uppdrag blivit vanligare. Där står också att ST är ”skeptisk till marknadslösningar för samhällsviktiga uppdrag” och att ”staten behöver ta tillbaka kontrollen”.
– Vi har sett ett behov av att samla och förtydliga vad vi står för, både värderingsmässigt men också fackligt-politiskt, säger ordförande Britt Lejon som nämner att ställningstagandena i sig inte är nya.
”Orimligt att skattemedel betalar Svenskt Näringsliv”
Ett sådant förslag är att statliga bolag inte ska vara medlemmar i Svenskt Näringsliv, eller i någon av dess medlemsorganisationer.
I dag finns 43 statligt hel- eller delägda bolag, som tillsammans sysselsätter cirka 134 000 människor. De tre största är Vattenfall, LKAB och PostNord.
Har inte arbetsgivare föreningsfrihet?
– Visst är det så, men det är orimligt att skattemedel från statliga bolag används för att bekosta påverkanskampanjer från Svenskt Näringsliv.
– Skattemedel ska användas sparsamt och många gånger har Svenskt Näringsliv ägnat sina påverkanskampanjer mot statligt ägande vilket är mycket märkligt, säger Britta Lejon.
Enligt henne borde de statliga bolagen tillhöra arbetsgivarorganisationer som inte sysslar med politisk påverkan.
Eller bilda ett eget arbetsgivarbolag.
ST har inte lyckats få arbetstidsförkortning i avtal
En annan fråga som förbundet vill driva politiskt är generell arbetstidsförkortning, det vill säga att gå via lagstiftning.
I flera branscher har man uppnått olika arbetstidsförkortningar i kollektivavtal. Men frågan splittrar förbunden inom TCO.
– Vi har drivit arbetstidsfrågor i våra avtalsrörelser, hittills utan större framgångar än att vi hindrat extrema motförslag från arbetsgivarna. Vi tror att vissa branscher kommer få svårt att avtalsvägen finna lösningar och ska vi ha en någorlunda jämlik arbetsmarknad så lär det behövas att lagstiftarna går in här, säger Britta Lejon.
ST har kongress i Stockholm 28-30 maj.