DN:s avslöjande att Regeringskansliets närmare 5 000 opolitiska tjänstemän fick ett politiskt inslag i årets lönerevision har väckt starka känslor.
I direktiven för årets löneprocess nämndes Tidöavtalet plötsligt, trots att fack och arbetsgivare på Regeringskansliet redan var överens om hur processen skulle gå till. I direktiven står nu att den tjänsteman som jobbar för att genomföra det politiska avtalet mellan Tidö-partierna kan få högre lön.
Något som nu också KU-anmälts av S, V och MP.
Samtidigt pågår löneprocessen på Regeringskansliet. ST uppmanar nu alla medlemmar som ska ha sina lönesättande samtal där att förklara sig oeniga om Tidöavtalet kommer upp i samtalet.
Man har runtomkring 1 500 medlemmar på myndigheten.
Tidöavtalet nämns i lönesamtal
Enligt ST:s förhandlingschef, Åsa Erba Stenhammar, har förbundet fått in flera exempel från medlemmar där Tidöavtalet tagits upp i lönesamtalet.
Men de medlemmarna har protesterat, och då har chefen hittills backat. Någon formell förklaring om oenighet har ännu inte kommit in till förbundet.
– I en sådan här publik process får vi se hur många medlemmar som orkar gå hela vägen, eller om man protesterar i första läget och sedan köper det. För det är lätt att känna sig exponerad som individ här. Men vi hoppas att vi med vår uppmaning faktiskt har medlemmar som förklarar sig oeniga om cheferna själva inte korrigerar det här.
Första gången politisk iblandning
Varför förbundet valde den metoden förklarar Åsa Erba Stenhammar med att det finns två förhandlingsmodeller på myndigheter, antingen kollektiva förhandlingar eller lönesättande samtal.
– På Regeringskansliet har samtalen fungerat bra. Det är första gången vi har en politisk ingrediens i lönebildningen. Så vi får väl se vad medlemmarna vill nästa år.
”Tufft att driva det här själv”
Om det kommer in formella oenigheter blir det först en förhandling på Regeringskansliet. Backar arbetsgivaren inte där tar ST fallet vidare till central konsultation med Arbetsgivarverket, säger Åsa Erba Stenhammar.
Sista steget är en så kallad lönenämnd, som leds av en opartisk ordförande.
– Vi tror att även om ingen skulle förklara sig oenig så betyder inte det att vissa löner inte är satta utifrån de här direktiven. För det är ganska tufft att driva det här själv.