Slutförhandlingar om minimilöner inleds – ”Det finns en stark oro” Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister, Torbjörn Johansson, LO och Sara Skyttedal, KD är alla oroade över direktivet om minimilöner. Foto: TT

Slutförhandlingar om minimilöner inleds – ”Det finns en stark oro”

Europeiska minimilöner På måndagen inleds slutförhandlingar om EU:s direktiv om minimilöner. Det franska ordförandeskapet räknar med en maratonsittning som avslutas först när en lösning finns på bordet. – Det är en allvarlig situation och det finns en stark oro hos oss men också hos LO, PTK, SKR och Arbetsgivarverket, säger Svenskt näringslivs vice vd Mattias Dahl.
Carl von Scheele
5 jun 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Slutförhandlingarna om minimilönedirektivet inleds på Sveriges nationaldag och ska enligt det franska ordförandeskapet hålla på till dess alla frågor är lösta. Målet är att det färdiga direktivet ska antas och presenteras på ministerrådsmötet den 16 juni.

Det franska ordförandeskapet drivet på hårt för att avsluta förhandlingarna. De kompromisser som nu behövs gäller främst frågor som är kopplade till lagstadgade minimilöner, enligt ett internt franskt dokument.

Artiklar som berör länder som Sverige, där dessa frågor regleras i kollektivavtal, är inte alls framlyfta i underlaget till slutförhandlingen. Men oron är fortfarande stor inför hur direktivet ska påverka den svenska modellen.

Samtliga dokument rör sig mer eller mindre åt fel håll.

– Det finns en lång rad papper, men inget av de dokument som vi har sett är av en bra natur eller gör oss trygga, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv.

– Samtliga dokument rör sig mer eller mindre åt fel håll. Detta säger jag utifrån den rådsposition som Sveriges regering fick acceptans att gå in i.

Mattias Dahl syftar på det förslag som ministerrådet antog som sin ståndpunkt i förhandlingarna. Vid mötet i december förra året underströk arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att ståndpunkten låg på den yttersta gränsen för vad Sverige kunde acceptera.

”Oroliga över utvecklingen”

Hon varnade också för parlamentets många krav på radikala skärpningar av direktivet. ”Vi fruktar att man i ytterligare kompromisser kan störa den känsliga balansen i texten och det skulle kunna leda till att en majoritet av medlemsstaterna inte kan stödja texten”, sa Nordmark inför de andra ministrarna.

Frågan är hur väl regeringen har kunnat hålla emot i de mycket komplicerade förhandlingarna om direktivet. Enligt Mattias Dahl har det ”krupit in” både individuella och kollektiva rättigheter som slår rakt mot den svenska modellen.

– Det är en allvarlig situation och det finns en stark oro hos oss, men också hos LO, PTK, SKR och Arbetsgivarverket. Jag är inte deras talesperson, men när vi talar med varandra tycker vi lika och vi är oroliga över utvecklingen, säger Mattias Dahl.

EU-domstolen kan bli avgörande

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson bekräftar bilden. Liksom arbetsgivarna är han orolig för hur olika rättigheter kan utformas i direktivet.

Om du får ett medbestämmande på EU-nivå kommer EU-domstolen att bestämma hur den ska se ut.

Individuella rättigheter finns inte i den svenska modellen där parterna försvarar avtalen och företräder missgynnade medlemmar. Men kollektiva rättigheter på EU-nivå är också en fara, enligt Johansson.

– Det är en sak med kollektiva rättigheter i den svenska modellen där vi vet hur MBL fungerar, men om du får ett medbestämmande på EU-nivå kommer EU-domstolen att bestämma hur den ska se ut. Då kan proportionalitet vid stridsåtgärder och vad som helst annat komma in för bedömning.

Oron i svensklägret åskådliggörs också av alla de som avstår kommentarer. TCO hör till dem som avvaktar ett ”eventuellt slutligt förhandlingsresultat” innan man vill uttala sig.

I Europaparlamentet avvaktar också svenska politiker med uttalanden, men Sara Skyttedal säger:

– Vi har förstått att trilogförhandlingarna närmar sig slutskedet. Emellertid är flera kritiska frågor fortsatt öppna. Det tål att upprepas att det för den svenska modellen är helt avgörande att direktivet är ett allmänt ramverk, som inte tillskapar några nya individuella rättigheter.

Parlamentet vill skärpa texten

Det franska ordförandeskapet inriktar sig främst på de problem som är kopplade till lagstadgade minimilöner i slutförhandlingen. Vid sidan av detta är parlamentet missnöjt med den allmänna artikel 4 om hur kollektivavtalsförhandlingar ska främjas.

Parlamentet vill ha kraftiga skärpningar av paragrafen och vill bland annat se att fackliga organisationer skrivs som arbetstagarnas företrädare i texten. Artikel 4 är en prioriterad fråga för parlamentet konstatera det franska ordförandeskapet.

Nyheter

I övrigt koncentreras ansträngningarna på ett par artiklar som riktar sig till länder med lagstadgade minimilöner.

I artikel 5 vill parlamentet se garantier för anständig nivå på de lagstadgade minimilönerna och fransmännen försöker hitta en kompromiss där måtten 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen används. Detta är emellertid en knepig lösning eftersom EU inte får lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Artikel 6 ger länder med lagstadgade minimilöner rätt att ta bort vissa grupper från skyddet. Parlamentet vill stryka denna möjlighet, medan kompromissen kan bli en lösare skrivning i en annan paragraf.

Förutom dessa punkter kan även annat komma upp i slutförhandlingarna.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
5 jun 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar