− Eleverna är oroliga för om studenten blir inställd, om sommarlovet blir förkortat, om de ska kunna få sina slutbetyg i tid för att kunna söka till högskola och universitet.
− Det är den typen av frågor vi får och där har vi ännu inte svaren.
Jennica Petré, som undervisar i bland annat svenska på Hagagymnasiet i Norrköping, berättar om stämningen på den kommunala skolan efter att regeringen på tisdagen uppmanade gymnasier, universitet, komvux och yrkeshögskolor att skicka hem eleverna och i fortsättningen undervisa via internet på grund av Coronakrisen.
I dag onsdag har skolan infört en extra studiedag då Hagagymnasiets lärare kan planera för den kommande undervisningen.
− Jag kan hålla en lektion i klassrummet och skriva på svarta tavlan för alla elever via appen, men också dela min datorskärm så att alla kan se
Här har man upparbetade rutiner för att arbeta med digitala redskap som Google Classroom, där lärare kan hålla distanslektioner via appen Google Meet.
Jennica Petré, lärare på Hagagymnasiet i Norrköping
− Jag kan hålla en lektion i klassrummet och skriva på svarta tavlan för alla elever via appen, men också dela min datorskärm så att alla kan se, beskriver Jennica Petré.
Lärare och elever jobbar också via Google drive där de kan dela dokument och arbetsmaterial.
Från och med i dag får inga elever vara i skolan, uppger hon. Däremot ska alla lärare på Hagagymnasiet inställa sig som vanligt.
Att elever inte kan vistas på skolan kan bli bekymmersamt för elever som har det svårt hemma, behöver en mer strukturerad verksamhet på vardagar eller stöttning av lärare eller annan skolpersonal av andra skäl, berättar hon.
Kan man tänka sig att enstaka elever kan få mer lärarstöd än andra?
− Vårt elevhälsoteam och rektorn undersöker nu vad vi kan och får göra och hur vi kan tänka för att hjälpa de eleverna.
− Men vi vet inte heller om alla har bredband hemma. Kommunen inventerar det just nu och ska försöka fixa det så att alla har tillgång, säger hon.
Hur digitaliserad är svensk skola?
Undersökningar visar att digitala verktyg används på mer eller mindre alla skolor i Sverige. De senaste siffrorna är från 2018.
• Digitaliseringen har fått större genomslag i högstadiet och gymnasiet ifråga om tillgång till digitala verktyg, men även i vilken utsträckning lärare arbetar med att utveckla elevers digitala kompetens.
• I grundskolan och gymnasiet går det drygt en elev per dator, i förskolan drygt sex barn per dator. (I kommunala gymnasier har nio av tio elever egen dator eller datorplatta, i fristående gymnasier något lägre, åtta av tio elever.
• Fler än 8 av 10 lärare använder digitala lärplattformar
• Nästan alla förskolor och skolor har en trådlös uppkoppling ’
• Det trådlösa nätverket på runt en tredjedel av skolorna saknar kapacitet för att alla elever i en årskurs om de strömmar film samtidigt, vilket behövs för att genomföra nationella prov.
Källa: Skolverket 2019
Blivande studenter prioriteras
De elever som går tredje året och är tänkta att ta studenten i vår, prioriteras av lärarna i gymnasiet.
Men osäkerheten är stor om huruvida de nationella proven kommer att bli av och hur skolorna då ska kunna säkerställa att prov blir likvärdiga och rättssäkra, enligt Jennica Petré.
Däremot har Hagagymnasiet redan nu ordnat så att opponeringen på treornas gymnasiearbeten ska kunna ske online.
Alla skolans lärare har dock inte jobbat lika mycket med systemet och kan känna sig obekväma, påpekar Jennica Petré. De kommer nu att få stöd av sina kollegor.
”Det finns skolor där det är tuffare”
Enligt Skolverkets undersökningar använder fler än åtta av tio lärare digitala lärplattformar redan i dag.
Men även Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand ser stora utmaningar inför att gymnasierna nu och sannolikt även grundskolorna inom kort, övergår till distansundervisning. Enligt regeringen kan även förskolor och grundskolor komma att stängas.
Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.
− Det finns lärare som har bra förutsättningar men också skolor där det är betydligt tuffare.
Helt nya förutsättningar gäller och lärare och skolledare är olika förberedda.
Många men inte alla elever och studerande har tillgång till egna datorer. Brister finns särskilt i grundskolan, noterar hon.
− En förutsättning för att vi ska undervisa på distans eller via fjärrundervisning är att vi får kontakt med eleverna, och att vi kan erbjuda dem ändamålsenlig eller behovsanpassad undervisning.
Lärarna efterlyser mer it-support
Så sent som den 5 mars släppte Lärarförbundet en ny rapport om it-läget i förskoleklass och upp till gymnasieskolan.
De höga förväntningarna på många av de satsningar som gjorts har inte gått att uppfylla eftersom de digitala verktygen krånglat, vilket ofta stört studieron i klassrummen, enligt rapporten. Situationen sämre i grundskolan än i gymnasiet. Dessutom saknas IT-support i tillräcklig utsträckning.
− En av tio lärare saknar helt it-support och en majoritet av lärarna kan inte få support samma dag utan det kan det vara en gång i veckan, förklarar Johanna Jaara Åstrand.
Skolornas huvudmän och Skolverket − som har ett sektorsuppdrag kring skolans digitalisering− behöver ge lärosätena bättre villkor inte minst ifråga om tillgång till infrastruktur, teknisk och pedagogisk support samt kompetensutveckling, anser Lärarförbundet.
− Det är kommunerna som behöver ta sitt ansvar men även staten, enligt Johanna Jaara Åstrand.
− Man får använda sig av de förutsättningar man har. Men de flesta skolor har de senaste veckorna förberett sig på en sådan här situation,
Hennes bedömning är att man i dagsläget inte kan räkna med att alla elever har tekniska möjligheter att följa distansundervisningen utan det kommer visa sig att det finns problem.
− Man får använda sig av de förutsättningar man har. Men de flesta skolor har de senaste veckorna förberett sig på en sådan här situation, säger hon.
Men på Hagaskolan har man det väl förspänt ifråga om IT-stöd, enligt Jennica Petré.
− Vi har en bibliotekarie som är IT-kunnig och det brukar vara lätt att få hjälp av honom och vi kan få hjälp av lärare som är utbildade av Google och via telefonsupport.