Inom ramen för ett tänkt sjukhusprojekt fick ett antal försökspersoner stora ekonomiska resurser att fördela mellan sig själva och okända medmänniskor i behov av vård. Resultaten av studien visar att försökspersonerna på bekostnad av svårt sjuka och skadade människor istället valde att belöna sin innersta krets av familj och vänner. Enligt Karin Lorenz, doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap kan det finnas evolutionspsykologiska förklaringar till de nedslående resultaten.
– Att försökspersonerna roffat åt sig av allmänna skattemedel väcker förstås anstöt och betraktas av de allra flesta som djupt omoraliskt. En teori vi arbetar efter är att det uppvisade beteendet härstammar från våra förfäder och deras kamp för överlevnad på savannen för omkring hundratusen år sedan.
Den medfödda känsla för rättvisa som påvisats i en jämförande studie av marsvin tycks saknas
Under jägar- och samlarsamhället fanns inga möjligheter till förvaring av kött eller annan föda vilket gjorde det rationellt att glufsa i sig så mycket som möjligt när tillfälle gavs. Energireserven lagrades i kroppens fettvävnader och kunde utnyttjas när tillgången på föda var mer begränsad. Vad som förbluffar forskarna i den svenska studien är att den medfödda känsla för rättvisa som påvisats i en jämförande studie av marsvin helt tycks saknas hos de observerade försökspersonerna.
I en jämförande studie visade marsvin, till skillnad från människor, upp en medfödd känsla för rättvisa. Foto: AP Photo/Martin Mejia
– Att fördela resurser så att även sjuka och svaga individer får ta del av dem har visat sig fördelaktigt rent evolutionärt. Att enbart berika sig själv gynnar inte artens överlevnad, säger Karin Lorenz.
Nästa steg i studien är att röntga pannloberna hos försökspersonerna på jakt efter förklaringar till vad forskarna diagnosticerar som en avvikande beteendestörning. Hittills har experimentet som utförts i den för ändamålet uppförda testmiljön Nya Karolinska i Solna kostat omkring 60 miljarder kronor. Enligt Dan Borg, prefekt på institutionen för klinisk neurovetenskap, är de höga utgifterna i samband med experimentet motiverade.
– Hittar man evidensbaserade behandlingsformer för den typ av patologiska girighet hos människor i beslutsfattande positioner som har studerats av forskarna kan samhället spara mångmiljardbelopp.
Studien bedrivs i samarbete mellan Stockholms landsting, Solna stad, Stockholm Science City Foundation och Moderaterna i Stockholms stad och län.