Förra våren hade många dagstidningar svårt att rekrytera sommarvikarier. Alla platser kunde inte tillsättas med utbildade journalister. Bonnierkoncernen kallade till ett krismöte, som fick stor uppslutning och uppmärksamhet.
– Det finns en bild av att det saknas jobb i mediebranschen, men det finns arbetstillfällen, säger Robert Olsson, vd i Utgivarna och ansvarig för kampanjen.
Just svårigheter vid rekryteringar var bakgrunden till att styrelsen för Utgivarna fattade beslut om den.
Kampanjen har målgruppen gymnasieungdomar som ska välja sin framtid på arbetsmarknaden, men också yrkesvägledare som är alldeles för lite insatta i branschen, enligt Olsson.
Enbart de ljusa sidorna av yrket visas upp
Ett antal korta videofilmer är kärnan i materialet. I dessa berättar journalister från olika områden om sin vardag, sitt yrkesval och vad som är det bästa med yrket. Det är en motbild till den allmänna bilden av branschen.
– Även om bilden är nattsvart och säger att det inte går att få jobb inom journalistiken finns det redaktioner som inte alls får sökande till sina lediga tjänster. Vårt primära mål är att visa på möjligheten till ett intressant och roligt arbete som är utvecklande.
Vid sidan av filmerna får medieföretagen ett material som de kan använda vid information på gymnasieskolor och när de får studiebesök.
Redan från början bestämde sig Utgivarna för en inriktning mot enbart de ljusa sidorna av yrket. De skulle inte ta upp alla de problem som omgärdar branschen. Låga löner, svårigheten att få tillsvidareanställning, slimmade redaktioner, krav på multijournalistik och mycket stress har minskat intresset för yrket.
Vi ska inte prata om lönefrågor, arbetsmiljö och sådana saker
Robert Olsson, Utgivarna
Färre söker till journalistutbildningarna och mängder av journalister jobbar i andra branscher med bättre löner och arbetsvillkor.
– Från början sa jag att det finns frågor som vi inte ska arbeta med i kampanjen. De frågorna hör till relationen mellan arbetsgivare och fack och de har en struktur för detta. Vi ska inte prata om lönefrågor, arbetsmiljö och sådana saker, understryker Olsson.
Neddragningarna i branschen fortsätter
Kampanjen lanseras samtidigt som branschens avtalsrörelse pågår. Där kräver Journalistförbundet bland annat en höjning av de lägsta lönerna med ett par tusen kronor och en garanti på minst en tusenlapp i löneökning för alla. I övrigt håller man sig till märket på 7,4 procent på två år.
Strax före kampanjstarten har också neddragningarna i branschen fortsatt. Nyligen beslutade NTW-koncernen om nedläggning av Karlstads-Tidningen och Expressen ska dra ner redaktionerna på Kvällsposten och Göteborgs-Tidningen till ett minimum.
Dessa saker är redan allmänt kända, resonerar Olsson.
– Om man bor Värmland ser man nog att Karlstads-Tidningen läggs ner.
Journalistförbundet hävdar sedan länge att det inte finns brist på journalister eller på journalistisk kompetens i samhället. Däremot finns det brist på kompetenta sökande till lediga tjänster.
Det har blivit något svårare att rekrytera i dag än vad det var för fem år sedan, konstaterade förbundets ordförande Ulrika Hyllerts i Arbetsvärldens artikelserie om krisen i branschen.
I en arbetsgrupp för kampanjen har Journalistförbundet deltagit. Sara Carlsson, som jobbar med rekrytering, har representerat den fackliga sidan. Hon var medveten om att gruppen inte skulle diskutera villkorsfrågor.
– Förbundet ser sedan länger problemen med dåliga villkor, för låga löner och otrygga anställningsformer. Där hoppas vi på förbättringar. Vi har önskat vara med för att ge förbundets perspektiv och bidra med kunskap om bland annat hur studenter resonerar.
Artikelserie: Journalistyrke i förändring
I sex artiklar under hösten förra året granskade Arbetsvärlden den krisande mediebranschen:
Vart fjärde journalistjobb har försvunnit
Lokala medier beroende av statligt stöd
Public service ökänt för osäkra anställningar
Frilansjournalister drabbas hårdast av mediekrisen
Fyra av fem utbildade journalister har flytt yrket
Robotar – hot eller möjligheter för journalistjobben?