– Efter förra gången la vi undan mer och mer för att se till att pengarna ska räcka i ett halvår om jag inte får någon lön, säger John Rigg.
Familjen Rigg – John, hans fru och två pojkar – bor i Washingtonförorten College Park. Över huvud taget slår shutdowns hårdast i regionen runt huvudstaden där tiotusentals människor är offentliganställda.
Att stänga ner statsapparaten ter sig allt mer som ett politiskt verktyg. Det skedde 1996, 2013, 2018 och kan hända igen om inte kongresspartierna och president Donald Trump lyckas enas om en budget. Deadline denna gång – den 8 februari.
John Rigg har lagt undan pengar för att klara en nedstängning.
John Rigg arbetar i hälsovårdsministeriet, Department of health and services. 2013 fick han en känning av en oväntad aspekt av det som förr betraktades som den federala statens trygga kaka. Då ledde budgetkrisen till att dörrarna till departement och myndigheter bommades igen från den 1 till den 17 oktober. Ingen lön, alltså, i över två veckor. Han funderade sedan i alla fall ett litet tag på att söka sig till privata näringslivet.
‒ Jag skulle i och för sig inte påstå att det blivit för ”lätt” för politikerna att ta till shutdowns. För i botten handlar det om djup oenighet bland kongresspolitikerna – och eftersom de ständigt misslyckas med långsiktiga lösningar innebär varje kortsiktig påfyllning av budgeten risk för en akut kris, säger John Rigg.
Han nämner att han kvalificerat sig för arbetslöshetsunderstöd om det skulle gå så långt.
‒ Jag har kolleger som inte är lika lyckligt lottade. Och i hushåll där båda makarna arbetar i federala förvaltningen blir det mycket kärvt ifall det drar ut på tiden, säger John Rigg.
Men ”feds”, som de federalt anställda klumpas ihop som, vet nog inte om de ska skratta eller gråta. Förberedelser var betydligt bättre inför vad som i slutänden visade sig bli en kortare shutdown, lördag-söndag och en vardag. Information gick ut i god tid, bland annat om vilka som inte omfattades, liksom försäkringar om att lön skulle betalas ut retroaktivt.
Romansen facken ‒ Trump är över
Fackförbundet AFGE, American federation of government employees, representerar fler federalt anställda än något annat förbund – över 670 000. Här säger ordföranden David Cox att ”amerikaner måste ha tillgång till service som betalats med deras skattepengar och federal personal måste kunna gå till jobbet utan att behöva oroa sig över om de ska få betalt eller inte”. Folk i offentliga jobb över hela USA uttryckte sig ännu vassare om kongresspolitikerna – ”jäkla oansvarigt” och ”jag är orolig, för de lär ju inte bättra sig över en natt”.
Arbetsvärlden rapporterade om Donald Trumps första flört med facket efter tillträdet för ett år sedan. Men tongångarna har hårdnat efter hand. Skattesänkningen tolkas som alltför generös mot företag och miljonärer, samtidigt som detaljerna i en eventuell infrastruktursatsning förblir luddiga. Ordföranden i centralorganisationen AFL-CIO Richard Trumka sa nyligen att Trumps åtgärder varit skadliga, till exempel urholkningen av rätten att förhandla om kollektivavtal.
Hot från Trump
Bland offentliganställda breder både bitterhet och ilska ut sig men de måste vara försiktiga med att gå ut med öppen kritik (att kommunicera med facket på jobbdatorn är förbjudet). I talet till nationen häromkvällen uttalade Trump ett direkt hot:
‒ Jag manar kongressen att ge varje minister möjlighet att belöna duktiga federalt anställda men att avskeda dem som undergräver allmänhetens förtroende.
Trump signalerade därmed att han vill utvidga en lag från förra året som sänker bevisbördan för arbetsgivaren, än så länge enbart i krigsveteranministeriet. 1500 personer har avskedats från ministeriet som skakats av avslöjanden om fusk. Från fackets sida framhålls att de sparkade hittills återfunnits bland de lägst betalda, inte arbetsledare.
Möjlig Trumpeffekt hos facket
Fler amerikaner gick in i facket under 2017. Färsk statistik visar att andelen av arbetskraften som var organiserad låg kvar på samma nivå, 10,7 procent. Men antalet medlemmar ökade med 262000, enligt Bureau of labor statistics.
Andelen fackligt anslutna förblir mer än fem gånger så stor i offentliga sektorn (federal, delstatlig och lokal), med 34,4 procent mot 6,5 procent i privata näringslivet.
En nedbrytning av siffrorna tyder på att fler inom tjänstemannayrken lockades till facket. Enkäter visar också att inställningen till facket bland unga blivit mer positiv.
Republikanerna har hackat på offentliga sektorn, ”government”, i bortåt 40 år men Trump gör allvar av saken. Han planerar att strypa tjänster och budgetmedel, och mycket tyder på att han instämmer i konspirationsteorierna om en ”djup stat”. Den skulle bestå av tjänstemän som svurit en trohetsed till förre presidenten Barack Obama och nu gör sitt yttersta för att stoppa Trumps politik.
Uppmanar till kampanj mot ny lag
AFGE bekräftar att ett förslag om en lag som skulle gälla alla departement redan lagts fram och manar medlemmarna att ringa till sina kongressledamöter med ett rungande nej. För övrigt pekar AFGE-medlemmarna på att de är tjänstemän och uppfyller sina åtaganden oavsett om presidenten är republikan eller demokrat.
Ingen vågar tippa säkert ifall det blir ännu en shutdown om ingen enighet kring budgeten nås. Men alla är medvetna om att den skulle kosta stora pengar (24 miljarder dollar 2013) och att ingen vinner i längden på att utestänga patienter, slå igen forskningslaboratorier, tvinga barn i förskoleprogrammet Head start att stanna hemma, ställa in inspektioner…