Trivs du inte på jobbet? Då kanske ”job crafting” kan vara något för dig.
Detta begrepp som dyker upp allt oftare inom arbetslivsforskningen går ut på att försöka ändra sin arbetssituation till det bättre utan att behöva byta jobb.
– Job crafting har visat sig ha god effekt på medarbetarnas hälsa och välbefinnande, säger Ellen Jaldestad, doktorand på KTH i Stockholm.
Cheferna ska inte pusha på.
Hon presenterade sin pågående forskning när Forum för arbetslivsforskning, Falf, nyligen höll sin årliga konferens i Norrköping. Enligt forskningen kan man ”job crafta” på minst tre olika sätt:
• Uppgiftscrafting. Går ut på att försöka förändra sina arbetsuppgifter.
• Relationell crafting – att utveckla kontakter och samarbeten med andra medarbetare.
• Kognitiv crafting – att förändra sin inställning till arbetet och se sina uppgifter i ett större sammanhang.
Ellen Jaldestad doktorerar på KTH om ”job crafting”.
Ellen Jaldestad ingår i forskningsprojektet Lärkraft som genomförs inom vården. Syftet är att se vilka förutsättningar medarbetarna har att själva utveckla sitt arbete på ett hälsofrämjande sätt. På Falf-konferensen gav hon exempel från en folktandvård och en kirurgavdelning.
Tandläkaren hugger in där det behövs
På folktandvården infördes ett delegerat arbetssätt där tandsköterskorna nu utför mer avancerade arbetsuppgifter. Samtidigt har tandläkaren frånträtt sin traditionella chefsroll och hugger in där det behövs, även med enkla uppgifter.
Maktperspektivet har förändrats.
– Maktperspektivet har förändrats. Tandläkaren är inte längre stjärnan i rummet, som hon själv uttrycker det. Man delar helt enkelt på de uppgifter som inte kräver klinisk kompetens, säger Ellen Jaldestad.
Även kirurgavdelningen har blivit mer av ett tvärprofessionellt team. Ett exempel på job crafting därifrån gäller en undersköterska som brann för sitt jobb, men inte var helt nöjd med sina arbetsuppgifter. Hon ville hela tiden utvecklas och lära sig nya saker. Nu har hon fått nya ansvarsområden utanför själva omvårdnaden och sitter ibland i receptionen och sköter operationsplaneringen.
Gemensamt för dessa arbetsplatser är alltså att man på personalens initiativ har organiserat om arbetet på ett sätt som ökar arbetstillfredsställelsen. Några siffror som styrker att detta varit hälsofrämjande – till exempel i form av minskad sjukfrånvaro – finns inte. Ellen Jaldestad hänvisar till medarbetarnas egna upplevelser och att tidigare forskning pekar i den riktningen. Hennes studie är ännu inte avslutad.
Initiativet ska komma från individen
Men alla kanske inte har ett jobb där job crafting går att tillämpa. En förutsättning för att anställda i högre utsträckning själva ska kunna forma sina egna roller är att det finns ett öppet och involverande klimat där man lyssnar på medarbetarna och där cheferna tillämpar ett tillitsbaserat ledarskap.
Vem är det då som ska ta initiativet till job crafting?
– Det ligger i begreppets natur att det ska komma från individen. Cheferna ska inte pusha på, men de får gärna bädda för det genom att skapa utrymme för mer autonomi för medarbetarna, säger Ellen Jaldestad.
Något riktigt bra svenskt uttryck för job crafting har forskarna inte kommit på. I ett tidigare projekt har arbetslivsforskarna Andrea Eriksson och Kristina Palm – också på KTH – gjort en jämförelse mellan de engelska begreppen ”coping” och job crafting.
Coping handlar om att hitta strategier för att klara av ett arbete som blivit alltför betungande, alltså en reaktiv insats. Job crafting är i stället proaktiv, det vill säga att man förbygger stress och vantrivsel innan det gått för långt.
– Job crafting är ett mer preventivt arbetssätt. Man försöker påverka arbetsinnehållet innan det blir problematiskt, förklarar Kristina Palm.