Så blir pensionerna när riktåldern höjs

Personer som är födda 1959 snubblar på målsnöret om de tänkt ta ut pension nästa år. Då höjs nämligen lägsta pensionsåldern från 61 till 62 år.

Las-åldern justeras också upp från 67 till 68 år och ersättningsnivån för garantipensionen höjs.

Tre år senare kommer nästa omgång höjningar: lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år, och den lägsta åldern för att ta ut garantipension sätts till 66 år.

I dag är den vanligaste pensionsåldern enligt Pensionsmyndigheten 65 år, och det är vanligare att gå innan 65 än senare. Redan vid 66 år är gruppen som påbörjar uttag av hel pension liten, och nästan ingen väntar ända till 68 år.

– De flesta påverkas inte alls av de här höjda åldrarna, undantaget att den lägsta åldern flyttas upp för alla. Jag som får en riktålder runt 68 år och tidigast kommer få gå vid 64 år kommer få samma pension vid 65 efter regelförändringarna som innan, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, till Arbetsvärlden.

Då lönar det sig att jobba längre

Medellivslängden för kvinnor och män som fyllt 50 är enligt SCB 85 respektive 82 år (2017). Vid beräkningar för när det blir ekonomiskt lönsamt att gå i pension senare i livet kan det vara lämpligt att utgå från medellivslängden.

Generellt kan sägas att den som tjänar 30 000 kronor i månaden under hela sitt arbetsliv tjänar på att senarelägga pensionen, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. Exempelvis ger arbete till 65 års ålder i stället för 61 eller 63 års ålder drygt 137 000 kronor mer respektive 44 000 kronor mer utbetald nettopension vid 80 års ålder.

En grupp som enligt Ole Settergren kan tjäna på höjd pensionsålder är de som redan i dag är förtidspensionärer

Den som fortsätter arbeta till 67 års ålder får ytterligare 33 000 kronor vid 80 års ålder. Skillnaderna blir förstås betydligt större för de som lever mycket länge. Vid 90 års ålder har den som väntade med pensionsuttaget till 67 års ålder fått så mycket som 266 000 kronor mer utbetalt efter skatt jämfört med den som gick vid 63 års ålder. Och jämfört med den som gick i pension vid 61 års ålder handlar det om hela 741 000 kronor mer.

Se faktarutan för fler exempel på vid vilken ålder en senare pension börjar löna sig för olika inkomstgrupper. Beräkningarna utgår från rådande lagstiftning men bortsett från höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget gäller de fortfarande, enligt Ole Settergren.

En grupp som enligt Ole Settergren kan tjäna på höjd pensionsålder är de som redan i dag är förtidspensionärer (det som tidigare kallades sjukpension).

– De kan tjäna på höjd riktålder för att de senare blir överförda till ålderspensionen. Dels får många ut mer i förtidspension än de får ut i ålderspension, och dels kommer staten betala in mer till deras ålderspension under åren de är förtidspensionärer. Ålderspensionen divideras då även på en kortare förväntad återstående livslängd, säger Ole Settergren.

Vad är taket i den allmänna pensionen?

– Taket för intjänande till den allmänna pensionen är ca 40 000 kronor i månaden, vilket förenklat ger 20 000 kronor i allmän pension efter ett helt arbetsliv med dagens nivåer. Men vi har personer som vi betalar ut 35 000 kronor i månaden till, och det kan röra sig om personer som jobbat till dess de är 75 år. Så det finns inget strikt tak för utbetalningarna, säger Ole Settergren.

I grunden räknas pensionen ut genom att inbetalningar och pengar på pensionskonton divideras på den återstående förväntade livslängden.

– Den är baserad på årskullar och inte på individer. De som lever längre än snittet får ut mer, de som lever kortare än snittet får ut mindre, säger Ole Settergren.

Nu är de allmänna pensionerna tillbakatryckta och ligger på strax under 50 procent av tidigare inkomst

År 2026 höjs lägsta pensionsålder ytterligare från 63 till 64 år. Lägsta ålder för garantipension och bostadstillägg väntas höjas till en riktålder på 67 år, som även las-åldern och kringliggande system knyts till.

Enligt Ole Settergren kommer de höjda pensionsåldrarna också innebära höjda pensionsnivåer, åtminstone för de som jobbar upp till riktåldern.

– Nu är de allmänna pensionerna tillbakatryckta och ligger på strax under 50 procent av tidigare inkomst. På 1990-talet pratade man om att de skulle ligga på 60 procent, men målsnöret för pensionsöverenskommelsen är att de nya riktåldrarna ska ge pensioner runt 52–53 procent i de allmänna pensionssystemet. Sedan tillkommer exempelvis tjänstepension som höjer vad man får ut i pension ytterligare, säger Ole Settergren.

– Med det nya systemet kommer alltså den som jobbar till 70 år att få mer i pension varje månad än den som jobbar till 65 i dag.

Åldersgränsen för a-kassa höjs

Med det nya förslaget justeras åldrarna i trygghetssystemen som a-kassan och sjukförsäkringen upp till 66 år 2023, den så kallade ”riktåldern”.

– Man kommer exempelvis kunna kvalificera sig för a-kassa upp till riktåldern. Riktåldern är också den ålder som du tidigast kan få garantipension och bostadstillägg, säger Ole Settergren.

Innebär det här att kostnaderna för a-kassan kan väntas öka?

– Ja, statens kostnader för vissa försäkringar ökar – och minskar för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Nettot är enlig Pensionsmyndighetens beräkningar nära noll för den samlade offentliga sektorn. Men beräkningarna är känsliga för vad man antar om människors beteende när reglerna ändras, säger Ole Settergren.

Pensionsgruppens förslag remitteras under våren innan det läggs fram för omröstning i riksdagen.