Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Så blir pensionerna när riktåldern höjs Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och pensionsgruppen. Foto: Jessica Gow / TT / Arkivbild

Så blir pensionerna när riktåldern höjs

Pensionsålder Redan 2020 höjs den lägsta åldern för att ta ut allmän pension från 61 år till 62 år, enligt pensionsgruppens förslag. Samtidigt höjs rätten att vara kvar på jobbet från 67 till 68 år.
4 feb 2019

Personer som är födda 1959 snubblar på målsnöret om de tänkt ta ut pension nästa år. Då höjs nämligen lägsta pensionsåldern från 61 till 62 år.

Las-åldern justeras också upp från 67 till 68 år och ersättningsnivån för garantipensionen höjs.

Tre år senare kommer nästa omgång höjningar: lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år, och den lägsta åldern för att ta ut garantipension sätts till 66 år.

Förslaget i korthet

2020

- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år
- Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 67 till 68 år

2023

- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 62 till 63 år
- Lägsta ålder för garantipension höjs till 66 år
- 65-årsgränser i trygghetssystemen höjs till 66 år (exempelvis sjukförsäkringen och a-kassan)
- Rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) höjs från 68 till 69 år

2026

- Lägsta ålder för att ta ut allmän pension höjs från 63 till 64 år
- Ålder för garantipension knyts till en ny riktålder, vilket förväntas innebära en höjning till 67 år. Övriga pensionsrelaterade åldrar och kringliggande system, inklusive LAS-åldern, knyts till riktåldern.

Källa: Regeringen

+ Expandera

I dag är den vanligaste pensionsåldern enligt Pensionsmyndigheten 65 år, och det är vanligare att gå innan 65 än senare. Redan vid 66 år är gruppen som påbörjar uttag av hel pension liten, och nästan ingen väntar ända till 68 år.

– De flesta påverkas inte alls av de här höjda åldrarna, undantaget att den lägsta åldern flyttas upp för alla. Jag som får en riktålder runt 68 år och tidigast kommer få gå vid 64 år kommer få samma pension vid 65 efter regelförändringarna som innan, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, till Arbetsvärlden.

Då lönar det sig att jobba längre

Medellivslängden för kvinnor och män som fyllt 50 är enligt SCB 85 respektive 82 år (2017). Vid beräkningar för när det blir ekonomiskt lönsamt att gå i pension senare i livet kan det vara lämpligt att utgå från medellivslängden.

Generellt kan sägas att den som tjänar 30 000 kronor i månaden under hela sitt arbetsliv tjänar på att senarelägga pensionen, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. Exempelvis ger arbete till 65 års ålder i stället för 61 eller 63 års ålder drygt 137 000 kronor mer respektive 44 000 kronor mer utbetald nettopension vid 80 års ålder.

En grupp som enligt Ole Settergren kan tjäna på höjd pensionsålder är de som redan i dag är förtidspensionärer

Den som fortsätter arbeta till 67 års ålder får ytterligare 33 000 kronor vid 80 års ålder. Skillnaderna blir förstås betydligt större för de som lever mycket länge. Vid 90 års ålder har den som väntade med pensionsuttaget till 67 års ålder fått så mycket som 266 000 kronor mer utbetalt efter skatt jämfört med den som gick vid 63 års ålder. Och jämfört med den som gick i pension vid 61 års ålder handlar det om hela 741 000 kronor mer.

Se faktarutan för fler exempel på vid vilken ålder en senare pension börjar löna sig för olika inkomstgrupper. Beräkningarna utgår från rådande lagstiftning men bortsett från höjningarna av garantipensionen och bostadstillägget gäller de fortfarande, enligt Ole Settergren.

Då tjänar du på senare pension

Pensionsmyndigheten har flera räkneexempel på vid vilken ålder olika inkomstgrupper börjar tjäna på att senarelägga sin pension. Bortsett från höjningen av garantipensionen och bostadstillägget gäller beräkningarna även med den föreslagna pensionsöverenskommelsen.

Månadslön på 20 000 kronor

63 vs 65: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

63 vs 67 år: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 79 år.

65 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

Månadslön på 25 000 kronor

63 vs 65: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

63 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 79 år.

65 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 79 år.

Månadslön på 30 000 kronor

63 vs 65: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

63 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

65 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

Månadslön på 50 000 kronor

63 vs 65: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

63 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

65 vs 67: Den senare pensionsåldern lönar sig ekonomiskt vid 78 år.

Källa: Pensionsmyndigheten

 

+ Expandera

En grupp som enligt Ole Settergren kan tjäna på höjd pensionsålder är de som redan i dag är förtidspensionärer (det som tidigare kallades sjukpension).

– De kan tjäna på höjd riktålder för att de senare blir överförda till ålderspensionen. Dels får många ut mer i förtidspension än de får ut i ålderspension, och dels kommer staten betala in mer till deras ålderspension under åren de är förtidspensionärer. Ålderspensionen divideras då även på en kortare förväntad återstående livslängd, säger Ole Settergren.

Vad är taket i den allmänna pensionen?

– Taket för intjänande till den allmänna pensionen är ca 40 000 kronor i månaden, vilket förenklat ger 20 000 kronor i allmän pension efter ett helt arbetsliv med dagens nivåer. Men vi har personer som vi betalar ut 35 000 kronor i månaden till, och det kan röra sig om personer som jobbat till dess de är 75 år. Så det finns inget strikt tak för utbetalningarna, säger Ole Settergren.

I grunden räknas pensionen ut genom att inbetalningar och pengar på pensionskonton divideras på den återstående förväntade livslängden.

– Den är baserad på årskullar och inte på individer. De som lever längre än snittet får ut mer, de som lever kortare än snittet får ut mindre, säger Ole Settergren.

Nu är de allmänna pensionerna tillbakatryckta och ligger på strax under 50 procent av tidigare inkomst

År 2026 höjs lägsta pensionsålder ytterligare från 63 till 64 år. Lägsta ålder för garantipension och bostadstillägg väntas höjas till en riktålder på 67 år, som även las-åldern och kringliggande system knyts till.

Enligt Ole Settergren kommer de höjda pensionsåldrarna också innebära höjda pensionsnivåer, åtminstone för de som jobbar upp till riktåldern.

– Nu är de allmänna pensionerna tillbakatryckta och ligger på strax under 50 procent av tidigare inkomst. På 1990-talet pratade man om att de skulle ligga på 60 procent, men målsnöret för pensionsöverenskommelsen är att de nya riktåldrarna ska ge pensioner runt 52–53 procent i de allmänna pensionssystemet. Sedan tillkommer exempelvis tjänstepension som höjer vad man får ut i pension ytterligare, säger Ole Settergren.

– Med det nya systemet kommer alltså den som jobbar till 70 år att få mer i pension varje månad än den som jobbar till 65 i dag.

Åldersgränsen för a-kassa höjs

Med det nya förslaget justeras åldrarna i trygghetssystemen som a-kassan och sjukförsäkringen upp till 66 år 2023, den så kallade ”riktåldern”.

Pensionsgruppen

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen. Dessa är de båda regeringspartierna S och MP, samt M, L, C och KD. Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) är ordförande.

Övriga ledamöter:

Fredrik Lundh Sammeli (S)
Teresa Carvalho (S)
Katarina Brännström (M)
Solveig Zander (C)
Mats Persson (L)
Hans Eklind (KD)
Janine Alm Ericson (MP)

Källa: Regeringen

+ Expandera

– Man kommer exempelvis kunna kvalificera sig för a-kassa upp till riktåldern. Riktåldern är också den ålder som du tidigast kan få garantipension och bostadstillägg, säger Ole Settergren.

Innebär det här att kostnaderna för a-kassan kan väntas öka?

– Ja, statens kostnader för vissa försäkringar ökar – och minskar för garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Nettot är enlig Pensionsmyndighetens beräkningar nära noll för den samlade offentliga sektorn. Men beräkningarna är känsliga för vad man antar om människors beteende när reglerna ändras, säger Ole Settergren.

Pensionsgruppens förslag remitteras under våren innan det läggs fram för omröstning i riksdagen.

4 feb 2019
Visa artikelns 3 kommentarer
Kommentera
  1. Av Conny Holmag heter 6 feb 2019:

    Jobbar på IFMetalls avtalsområde. Jag hjälper medlemmar att räkna på sina pensioner, då ser man hur dålig nivån i systemet är. De jag räknat på får pensioner mellan 11.000 kronor till 14.500 kronor före skatt. Då ligger deras löner mellan 27.000 och 32.000 kronor, cirka 48% i statlig pension. AMF räknade på att garantipension + Bostadsbidrag för den som aldrig jobbat ger nästan samma. 800 kronor i skillnad. Så tillkommer Avtalspension som tur är. Till mig har man alltid sagt att inga privata lösningar för då blir det statliga urvattnat. Men hur blev det? En del känner sig lurade. Det måste väl löna sig att arbeta.

  2. Av Tobias 12 feb 2019:

    Jag började min karriär när jag var 15 år. Under tio av dessa år fram till 28 års ålder fick jag inte tillgodogöra mig pensionspoäng. Hur kommer detta sig? Hur tänker man beräkna 10 – 13 år av arbete som inte har räknats in i pensionsberäkningen nu när man skall räkna in ”hela livets” intjänade lön för alla som är födda efter 1943?

    Jag ser ingen sådan uträkning i mina pensionsbesked i det oranga kuvertet. Jag har alltså arbetat utan pensionspoäng i över 10 År utan att detta redovisas. Varför? Retroakiv ersättning för dessa år borde/skall vara norm om ”hela livets” lön skall räknas. Eller hur?

    Kanske skall man skylla sig själv?

  3. Av Gretchen Meyer 26 nov 2019:

    Detta är helt absurt att de med lägst inkomst ska betala mest. Men så har det varit med det mesta länge nu och det verkar snarare bli värre. Trygghetsförsäkringarna har urholkats och delar därav används till att finansiera Rut och Rot etc. Eftersom så få får sjukskrivningarna godkända när FK personal har fått förtroendet att godkänna dem, fast de flesta bara har gått några kurser, går den försäkringen med överskott och där blir det en hel del pengar att använda till annat. Alla vet hur orättvist systemen är uppbyggda och det är inte försvarsbart att låta de med lägsta löner låta en del av det lilla de får gå till dem som redan har. Dags att prioritera om och visa lite mänsklighet, det här systemet och andra fel måste rättas till. Det är inte värdigt ett så upplyst land som Sverige.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan