Fjolårets utdragna hamnkonflikt i Göteborg förde upp frågan om inskränkningar i strejkrätten på den politiska agendan också hos Socialdemokraterna.
Regeringen sjösatte i somras Stridsåtgärdsutredningen, med direktiv som tydligt siktar på den typ av situation som gällde i hamnkonflikten – där fackförbund på en arbetsplats, Hamnarbetarförbundet, kräver ett eget kollektivavtal trots att det redan finns ett, som Transportförbundets.
I dagsläget råder inte fredsplikt för det fackförbund som inte har kollektivavtal med arbetsgivaren, vilket Hamnarbetarförbundet utnyttjade för att genomföra sina strejker.
Utmaningen blir att få till ett lagförslag som får bort Hamnarbetarförbundet utan att öppna dörren för gula fackföreningar
Stridsåtgärdsutredningen, som blir klar senast 31 maj i år, ska därför analysera om det är möjligt och lämpligt att förändra fredspliktsreglerna i de här situationerna. Men arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har redan sagt i SVT att en lagstiftad inskränkning i strejkrätten är nödvändig. Och kritiken har inte låtit vänta på sig.
Utredningen
Enligt direktiven ska stridsåtgärdsutredningen
- analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att begränsa rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i ett kollektivavtal
- analysera och ta ställning till om det är möjligt och lämpligt att förändra fredspliktsreglerna i situationer när en arbetsgivare, som är bunden av ett svenskt kollektivavtal i förhållande till en arbetstagarorganisation, utsätts för stridsåtgärder av en annan arbetstagarorganisation
- undersöka olika alternativ för hur en sådan reglering kan utformas, och
- lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs
Stridsåtgärdsutredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2018. Utredare är Tommy Larsson.
– Så dumt att det inte finns, säger Mats Glavå, lektor vid Göteborgs universitet och expert på arbetsrätt, till ETC, och kritiserar dels att ministern uttalat sig under pågående utredning (som skulle kunna komma med ett annat förslag), och dels att regeringen kan tänka sig att lösa en unik situation med inskränkningar i den svenska modellen som fungerar utmärkt på andra arbetsplatser.
Ylva Johanssons utspel välkomnades dock inte oväntat av Moderaterna som gärna ser en inskränkning av strejkrätten redan innan valet.
Ovanligt motiv till strejker
Medlingsinstitutet gjorde på uppdrag av regeringen i fjol en kartläggning av motiven till konfliktvarsel under perioden 2000–aug 2017. I bara 15 av 99 konfliktvarsel mot arbetsgivare som redan är bundna av ett kollektivavtal var motivet arbetsgivarens vägran att träffa ytterligare ett kollektivavtal.
– Det är en förhållandevis sällsynt orsak till konfliktvarsel på svensk arbetsmarknad, säger Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson till Arbetsvärlden.
I hamnkonflikten lämnade Medlingsinstitutets medlare Jan Sjölin och Anders Lindström två formella förslag om tecknande av kollektivavtal till parterna, Hamnarbetarförbundet och bolaget APM Terminals. Båda gångerna sade arbetsgivaren ja till förslaget medan Hamnarbetarförbundet tackade nej.
Arbetsvärlden har pratat med Jan Sjölin som under sin karriär som medlare säger att han aldrig varit med om att en så långdragen förhandling gått i stå. Han beskriver konflikten som ”mycket infekterad”.
Christer Thörnqvist, strejkforskare och lektor i företagsekonomi vid högskolan i Skövde, tror att det blir en svår balansakt att lagstifta mot situationen i hamnkonflikten utan att det får andra negativa konsekvenser.
Det är väl mycket möjligt att det bara är fantasin som sätter gränserna.
– Utmaningen blir att få till ett lagförslag som får bort Hamnarbetarförbundet utan att öppna dörren för gula fackföreningar, alltså fackföreningar som är styrda av arbetsgivaren, säger Christer Thörnqvist till Arbetsvärlden.
Lagstiftning vore också ett avsteg från den ”gentlemen’s agreement” som gällt sedan Saltsjöbadsavtalet tecknades 1938 mellan LO och Svenska Arbetsgivarföreningen, SAF.
– LO lovade då att vara restriktiva med strejkvapnet och arbetsgivarsidan skulle låta bli att använda sig av strejkbrytarorganisationer, som i princip är samma sak som gula fackföreningar. I och med det skulle staten hålla sig utanför och låta parterna lösa tvister, säger Christer Thörnqvist.
– Om det är fritt för arbetsgivaren att välja vem man vill ha avtal med så finns risken att man kan avtala med ett fackförbund som man kontrollerar.
Det är Medbestämmandelagen, MBL, som man får titta på om man vill göra inskränkningar. Strejkrätten är grundlagsskyddad i regeringsformen men kan modifieras i annan lagstiftning.
Kan det bli så att lagstiftaren preciserar inskränkningar för vissa typer av verksamheter för att undvika att hela arbetsmarknaden påverkas?
– Det är väl mycket möjligt att det bara är fantasin som sätter gränserna. En del länder har bestämmelser att statligt anställda inte får strejka för att de anses vara så pass viktiga för samhället. Men det är svårt att se hur man skulle formulera sig, säger Christer Thörnqvist.
Han upplevde själv en ”viss förvåning” när Ylva Johansson uttalade sig om att det behövs lagstiftning. Flera debattörer, såväl politiska som fackliga, delade den förvåningen och Ylva Johansson publicerade i torsdags en kommentar som svar på kritiken på sin Facebooksida. Det är också den kommentaren som Arbetsvärlden hänvisas till när vi söker kontakt med Ylva Johansson, i avvaktan på utredningens förslag.
I inlägget försvarar hon den svenska modellen, men skriver vidare:
”Konflikten i Göteborgs Hamn har dock satt ljuset på en situation där modellen inte fungerar tillfredställande. En arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal i förhållande till en facklig organisation utsätts för stridsåtgärder av en annan facklig organisation. Grundmodellen med fackens rätt att vidta stridsåtgärder och arbetsgivarens möjlighet att nå arbetsfred genom att teckna avtal fungerar inte som det är tänkt.”