Riksrevisionen har granskat hur systemet fungerar när sjukpenning nekas och funnit stora brister. Bland annat fungerar inte omställningstanken i försäkringen. Efter 180 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls på den vanliga arbetsmarknaden.
Riksrevisionens granskning visar att nära sju av tio som nekas sjukpenning återvänder till sitt tidigare arbete, även om de har nedsatt förmåga för just sina tidigare arbetsuppgifter. De stannar kvar istället för att söka annat jobb.
Många av dem har varit sjukskrivna på deltid och anser sig inte kunna arbeta mer än tidigare när sjukpenningen försvinner.
Daniel Melén, projektledare för granskningen, beskriver ett vanligt typfall. Personen har arbetat 75 procent och varit sjukskriven på 25 procent. När sjukpenningen upphör fortsätter vederbörande med sin deltid på 75 procent och går ner i inkomst.
Det innebär att omställningstanken i sjukförsäkringen inte fungerar, enligt Melén.
– Men det kan också vara så att den som går tillbaka till sitt gamla jobb på 75 procent och går ner i inkomst tjänar mer än i ett arbete med lägre kvalifikationer på hundra procent, säger han.
Avslag på sjukpenning ökar
Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans samverkan med arbetsgivare när sjukpenning nekas. Granskningen gäller även Arbetsförmedlingens insatser i de fall de försäkrade inte kan återgå till sitt tidigare jobb.
På fem år har andelen avslag på sjukpenning ökat från någon enstaka procent till 7 procent.
På fem år har andelen avslag på sjukpenning ökat från någon enstaka procent till 7 procent. Många, närmare 30 procent, av de som nekats sjukpenning återvänder till sjukskrivning inom något år, visar också Riksrevisionens rapport ”Vägen till arbete efter nekad sjukpenning”.
Den allvarligaste bristen i granskningen är problemen i övergången mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, enligt Daniel Melén.
Knappt en tredjedel av de som skriver in sig på Arbetsförmedlingen efter nekad sjukpenning har haft ett omställningsmöte. Riksrevisionen konstaterar att det är oklart vilket värde omställningsmötena har för de försäkrade med dagens utformning. Mötet är ingen garanti för att viktig information når den försäkrade.
Kan mista SGI av bristande information
Granskningen visar att Försäkringskassan i de allra flesta fall informerar dem som inte kan återgå till sitt tidigare arbete om att de ska anmäla sig till Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Risken är annars att den försäkrade mister sin sjuklönegrundande inkomst, SGI.
Många har svårt att förstå vad aktivt arbetssökande är.
Ett speciellt problem får de som hos Arbetsförmedlingen uppger att de enligt sin läkare saknar arbetsförmåga och anser sig inte kunna aktivt söka arbete. De skrivs in som arbetssökande med förhinder och riskerar därför att deras SGI nollas.
Detta föreslår Riksrevisionen
Ur Riksrevisionens rapport:
Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan att:
· säkerställa att myndigheten har information om arbetsgivarens insatser i god tid innan dag 180 i rehabiliteringskedjan – exempelvis genom att begära in plan för återgång i arbete
· i god tid informera de försäkrade om kommande avslagsbeslut på ansökan om sjukpenning.
Riksrevisionen rekommenderar Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att:
· se över mötesformen i samband med nekad sjukpenning för att säkerställa att de försäkrade som skriver in sig på Arbetsförmedlingen förstår konsekvenserna av att vara inskriven som arbetssökande med förhinder.
– I dessa fall skyddas inte SGI och den sökande får inte hjälp med omställningen. Många har svårt att förstå vad aktivt arbetssökande är. Den skriftliga information som Försäkringskassan ger räcker inte. Den sökande behöver ett samtal där man pratar om detta och myndigheten kan försäkra sig om att informationen nått fram.
Granskningen visar också att Försäkringskassan inte i god tid informerar om risken att få avslag på fortsatt sjukpenning efter den 180 dagen. En sådan information skulle kunna ges någon månad i förväg.
Försäkringskassans egna sjukskrivna kan sakna plan
Riksrevisionen har också granskat hur fem stora statliga arbetsgivare följer lagens bestämmelser om att upprätta planer om återgång till arbete för dem som är sjukskrivna länge. Sådana planer ska ha upprättats senast efter 30 dagars frånvaro.
Störst brist uppvisar Försäkringskassan. I hälften av personalens långa sjukskrivningar saknas plan, för en av fem har den upprättats och för övriga har myndigheten någon annan form av dokumentation.
Även Arbetsförmedlingen saknar i stor utsträckning sådana planer.
– Detta tycker jag är problematiskt. Vi trodde att vi skulle få närmare fullt utslag på denna punkt hos dessa stora statliga arbetsgivare, säger Daniel Melén.