När Riksrevisionen släppte sin rapport ”Är sjukskrivning bra för hälsan?” väckte den stor kontrovers i medier och sociala medier.
Det fanns flera anledningar till det.
Riksrevisionen argumenterade bland annat för att personer som nekades sjukpenning fick det bättre ställt som resultat. De kom snabbare i jobb och fick högre betalt. Dessutom menade man att en strikt bedömning gynnar ett jämställt uttag av sjukförsäkringen – eftersom kvinnor oftare är sjukskrivna och påverkas relativt mer av en strikt bedömning än männen.
Man pekar ut kvinnor och säger att det skulle bli mer jämställt om man nekar kvinnor sjukpenning.
– Slutsatsen är att det finns risker med sjukskrivningen. Sjukförsäkringen har fungerat inlåsande för de som fick sjukpenning beviljad. Flera av de som nekades kom ju tillbaka till arbetslivet, både på kort och lång sikt. Det är den slutsats vi kan dra. Det och att nekandet inte hade några effekter, i genomsnitt, på hälsan, sade Pathric Hägglund, utredare på Riksrevisionen, till Arbetsvärlden.
Riksrevisionens rapport mötte en stark motståndare i sjukförsäkringsforskaren Ruth Mannelqvist som uttryckte sig kritiskt i Arbetsvärlden, någonting som föranledde en debatt med rapportförfattarna.
– Man pekar ut kvinnor och säger att det skulle bli mer jämställt om man nekar kvinnor sjukpenning. Jag häpnar så jag nästan faller av stolen när jag kommer till den slutsatsen, sade Ruth Mannelqvist till Arbetsvärlden.
Regeringen vill veta mer
Nu har regeringen kommit med sitt svar på den kontroversiella rapporten, och här faller man inte av stolen. I stället tar man fasta på Riksrevisionens slutsatser genom att söka mer kunskap på området. Någonting regeringen menar behövs för att ”rätt stöd” ska ges så att den sjukskrivne ska bli frisk och komma i arbete igen. Dessutom efterlyser man fler kontroller av långtidssjukskrivna – personer som varit sjukskrivna i ett års tid – för att ge dem ”möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet” och förhindra ”omotiverat långa sjukperioder”.
Eftersom Riksrevisionen inte har gett några rekommendationer i rapporten vidtar regeringen inte några ytterligare åtgärder med anledning av den.
Flera av de som nekades kom ju tillbaka till arbetslivet, både på kort och lång sikt.
Men regeringen har redan gett Försäkringskassan ett uppdrag att utreda de förhållanden som kan skönjas i Riksrevisionens rapport, det vill säga effekterna av nekad sjukpenning. Man konstaterar att den stigande sjukfrånvaron ”är oroande” och att det krävs åtgärder ”på bred front” för att sjukfrånvaron ska stabiliseras. Sjukskrivningarna ska både bli färre och kortare. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska vara 9 dagar år 2020.
Mer specifikt ska Försäkringskassan kartlägga och analysera sysselsättning och försörjning bland kvinnor och män som nekas sjukpenning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska studera i vilken utsträckning folk arbetar efter beslut om nekad sjukpenning och huruvida man återvänder till samma yrke eller bransch som före sjukskrivningen.
Dessutom ska Försäkringskassan kartlägga om individer får ersättning från andra håll efter nekad sjukpenning, exempelvis från socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring eller socialtjänsten.
Försäkringskassans uppdrag ska redovisas senast den 13 oktober 2017.