På toppmötet för tio dagar sedan enades EU-ledarna om en rad viktiga sociala mål som ska vara uppnådda om tio år. Det handlar om att den europeiska pelaren för sociala rättigheter nu ska förverkligas genom en tydlig handlingsplan.
Medlemsländerna åtar sig att minska ojämlikheten, försvara rättvisa löner, minska fattigdomen och socialt utanförskap. Men införandet av den sociala pelaren ska också leda till fler och bättre arbetstillfällen och den ska spela en väsentlig roll i återhämtningen efter coronapandemin.
Enbart i Portugal gav toppmötet rubriker på förstasidorna.
– Detta var mycket viktigt eftersom de sociala utfästelserna stöddes av alla EU:s institutioner och parterna på arbetsmarknaden. Jag tror att det är första gången i EU:s historia som något sådant händer, säger professor Bea Cantillon, vid universitetet i Antwerpen.
Professorn, som sitter i både den belgiska vetenskapsakademin och den brittiska motsvarigheten, har i internationell press konstaterat att toppmötet och dess sociala åtaganden förtjänar större uppmärksamhet.
– Enbart i Portugal gav toppmötet rubriker på förstasidorna. Inte bara i svenska medier utan i alla andra medlemsstater har mötet absolut bevakats för lite, säger Bea Cantillon till Arbetsvärlden.
Hon var också en av huvudtalarna under de tre arbetsmöten som genomfördes om den sociala pelaren i Porto.
Lövfen historisk i Porto
När toppmötet i Porto inleddes frågades Sveriges statsminister Stefan Löfven ut från podiet om sina intentioner med den sociala pelaren. Portugals arbetsmarknadsminister Anna Mendes Godinho kallade honom en historisk person som tagit initiativet till den och genomfört toppmötet i Göteborg 2017.
– Huvudbudskapet från Göteborg, men också Porto, är att den grundläggande idén med det europeiska samarbetet är att förbättra människors liv, svarade Löfven.
Bakgrunden till Göteborg var den stor misstron mot EU och avsaknaden av framtidstro efter finanskrisen 2008.
– Folk ansåg att politik på nationell nivå eller EU-nivå inte kunde göra något för att förbättra deras liv.
Enligt Löfven var syfte med Göteborg att visa hur viktigt samarbete var mellan länder, mellan ledare i olika stater och de högst beslutande organen i EU. Och att den sociala dimensionen var lika viktig som någon annan dimension i EU.
– Utan folket är vi ingenting, sa han.
Han tog upp hur viktiga rätten till jobb, anständiga arbetsvillkor, sociala skyddsnät vid sjukdom och arbetslöshet är för att Europas invånare ska stödja EU-tanken.
– EU-kommissionen påminde oss nyss om att vi måste rädda 15 miljoner människor från att riskera fattigdom. Det är på vår kontinent. Det är ofattbart. Vi borde inte befinna oss i den situationen.
Nyligen hävdade Mattias Dahl, Svenskt Näringslivs vice vd, i media att såväl Socialdemokraterna som LO vänt och är en del av motståndet till den sociala pelaren.
På mötet i Porto sa Stefan Löfven, tvärtom, att han var mycket glad över EU-kommissionens handlingsplan, som antogs på mötet.
– Principer är inte tillräckligt, de är bara vägledning. Vi behöver handling.
Det portugisiska ordförandeskapet i EU hade valt att följa upp toppmötet i Göteborg 2017 där den sociala pelaren antogs.
Bland besluten i Portugal finns målen att sysselsättningsgraden i EU ska ligga på 78 procent, 60 procent av arbetstagarna ska få kompetensutveckling varje år och fattigdomen i EU ska minska med 15 miljoner personer, varav 5 miljoner ska vara barn. Detta ska vara uppnått 2030.
Europeiska fack har kallat mötet ett paradigmskifte. Europafacket ser det som början på ett rättvisare Europa.
– Tidigare var felet att målen inte åtföljdes av politik. Den sociala pelaren och den handlingsplan som man nu har tagit är potentiellt viktiga steg för att skapa ett socialt Europa, säger Bea Cantillon.
Kan leda till EU-direktiv
Hon framhåller att målen är konkreta. De innebär bland annat införandet av olika rättigheter i medlemsländerna, till exempel genom rekommendationer om minimiinkomster och föräldraledighet.
Ett första resultat av EU:s fördjupade satsning på sociala frågor kan emellertid bli införandet av direktivet om minimilöner, enligt professor Cantillon.
– Men vi är inte där än. Arbetsgivarna i Business Europe motsätter sig ett direktiv. Vi får se om man lyckas införa det. I så fall blir det ett stort och viktigt steg, en verklig historisk händelse.
Vi måste hitta överenskommelser
Hon säger sig förstå den skandinaviska positionen i frågan om minimilöner, inte minst för att parterna spelar en central roll när de sätts i avtal. Samtidigt tar direktivet hänsyn till detta och tvingar inte länderna att inför lagstadgade minimilöner, enligt professor Cantillon.
Hon vill se ett EU där välfärdsstater arbetar med de sociala frågorna och förhindrar osund konkurrens mellan medlemsländerna.
– Om vi vill skapa lika villkor ska vi börja med minimilönerna. Vi måste hitta överenskommelser, annars är det ingen mening med detta arbete.
Kan vi på lång sikt bygga ett socialt Europa?
– Ja, jag tror att det är nödvändigt. Det finns inget annat val. Utan den sociala agendan kommer vi att misslyckas med de ekonomiska och politiska projekten i EU.