Professor varnar: utredningen av a-kassan kan underminera partsmodellen Anders Kjellberg.. Foto: Simon Markusson

Professor varnar: utredningen av a-kassan kan underminera partsmodellen

A-kassa En reformering av a-kassorna kan rejält försvaga partsmodellen menar professor Anders Kjellberg som haft ett möte med den pågående utredningen. Men LO och PTK tonar ner kritiken.
Gert Lundstedt
31 maj 2022
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Anders Kjellberg, seniorprofessor i sociologi vid Lunds universitet varnar nu för att utredningen om en förändrad a-kassa kan leda till en rejäl försvagning av partsmodellen.

Enligt det framförhandlade huvudavtalet som följde på LAS-utredningen, så ska dagens i huvudsak offentligt finansierade a-kassa ersättas med en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Den nya a-kassan ska bli billigare för arbetsgivarna, fler arbetstagare med låga och oregelbundna inkomster ska kvalificera sig och flertalet löntagare ska inledningsvis få 80 procent av arbetsinkomsten i ersättning. Nu pågår ett utredningsarbete om hur den nya arbetslöshetsförsäkring ska kunna införas och Anders Kjellberg har själv haft ett möte med utredarna.

Såväl parternas som regeringens utgångspunkt är att de nuvarande förbundsvisa a-kassorna blir kvar. Men i regeringens utredningsdirektiv, liksom i parternas förslag, står också att man ska diskutera olika modeller för hur en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring ska administreras. I en ny rapport  tar Anders Kjellberg fasta på detta när han diskuterar vad som då kan hända.

Anders Kjellberg oroas över av vad som skulle hända om det ändå inrättas en gemensam a-kassa – vilket partsutredningen argumenterar för skulle kunna ge effektivare administration och minskade kostnader – samtidigt som de förbundsvisa kassorna blir kvar för en marginell grupp av löntagare i företag utan kollektivavtal.

− Om man har en gemensam a-kassa för de som omfattas av den kollektivavtalade arbetslöshetsförsäkringen så upphör kopplingen mellan ett fackförbund och motsvarande a-kassa. A-kassan blir då oberoende av bransch, och gemensam för arbetare och tjänstemän. En enorm förändring.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.
Foto: Jonas Ekströmer / TT / kod 10030

Vår ingång är att de a-kassor som finns idag ska vara kvar och administreras av förbunden. Medan Svenskt Näringsliv tycker att man ska göra en stor a-kassa.

Och när kopplingen mellan fackförbund och a-kassa upphör, så försvagas viljan att vara fackligt ansluten vilket tidigare erfarenheter visar. Vilket i sin tur riskerar att försvaga partsmodellen rejält menar Anders Kjellberg.

− Partsmodellen bygger på hög kollektivavtalstäckning, och förutsätter hög organisationsgrad hos både fack och arbetsgivare. Skulle den fackliga organisationsgraden sjunka väsentligt så undermineras hela systemet och det finns risk att kollektivavtalens täckningsgrad kommer att sjunka.

I sin rapport spår Anders Kjellberg att många av de förbundsvisa kassorna går en kärv framtid till mötes om en gemensam a-kassa inrättas för de som omfattas av kollektivavtal.

− När underlaget för dem minskar drastiskt brukar man slå ihop kassor för att få ökat underlag. Vilket också underminerar den branschvisa kopplingen.

Ligger partsmodellen i stöpsleven om man går vidare med en gemensam a-kassa?

−  Ja på sikt kan det komma att underminera den allvarligt.

¨”Dagens a-kassa har problem”

Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp tycker Anders Kjellberg drar för långtgående slutsatser.

− Utgångspunkten är att värna de förbundsvisa kassorna, men vi är beredda att titta vidare på frågan. Sedan är det inte tänkt exakt hur man ska göra detta, utan det måste vi nu titta på tillsammans i den statliga utredningen.

Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp
Foto: Jessica Gow/ TT

Utgångspunkten är att värna de förbundsvisa kassorna, men vi är beredda att titta vidare på frågan.

Han avvisar inte Anders Kjellbergs farhågor men framhåller att frågan kommer att diskuteras noggrant i utredningen.

−  Kopplingen till fackligt medlemskap är central. Men skälet till att vi tycker det är bra att låta staten utreda beror på de problem vi ser i dagens a-kassa. Det är vår utgångspunkt.

Martin Wästfelt vill inte förekomma utredningsarbetet och undviker att ge sig in i djupare diskussioner. Men understryker att man i PTK är överens om huvuddragen i behovet av en reformerad arbetslöshetsförsäkring och i synen på betydelsen av förbundsvisa a-kassor.

− Att det är klokt att utreda frågan och att vi har ett stort och långsiktigt problem, kring det finns en stor uppslutning i PTK-familjen.

Han tillägger:

− Det gäller att utreda vidare, ha ett öppet sinne och se möjligheter som kan förbättra förutsättningarna för att ge arbetstagarna ett bättre skydd.

LO och Svenskt näringsliv tycker olika

På LO har man i mycket samma inställning som PTK.

−  Vår ingång är att de a-kassor som finns idag ska vara kvar och administreras av förbunden. Medan Svenskt Näringsliv tycker att man ska göra en stor a-kassa och vinna administrativa fördelar, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

LO är berett att utreda vad en gemensam a-kassa skulle betyda i praktiken.

− Det fanns några scenarier när vi gjorde utredningen 2020. Ett gemensamt försäkringsbolag, typ Afa, som kan förse de förbundsvisa a-kassorna med pengar såsom staten gör idag. Fördelen med det är att vi är oroliga när politiker ifrån ett val till nästa säger att nu ska a-kassorna se ut så här.

Anders Kjellberg menar att en gemensam a-kassa på sikt skulle underminera hela arbetsmarknaden. Delar du den åsikten?

− Det kan säkerligen finnas sådana effekter som han varnar för, jag avfärdar inte det. Men det beror på hur den är konstruerad. Vi har precis påbörjat diskussionerna. Vi måste komma djupare för att verkligen se vad det ena och det andra får för konsekvenser.

Finns det saker som talar för en gemensam a-kassa?

− Det beror på vad man lägger i en gemensam a-kassa. Vi tänker oss att det är ett försäkringsbolag som administrerar pengar till de a-kassor vi har idag. Och då tycker inte vi att det blir så stor skillnad. Däremot kan arbetsgivarna vilja göra sig fri från det och säga upp avtalet. Då blir det svajigt. Det skulle inte staten göra hursomhelst.

Svenskt Näringsliv har avböjt intervju för att först se hur utredningsarbetet fortskrider.

Regeringens utredning ska vara klar i december 2024.

Relaterad läsning

Gert Lundstedt
31 maj 2022
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar