Snaran dras nu åt kring plattformsföretagen och gig-ekonomin. Två domstolsutslag mot Uber i Storbritannien och Deliveroo i Nederländerna i förra veckan slår fast att de app-baserade företagens förare och bud ska betraktas som anställda, inte egenföretagare. Med följden att de får rätt till sociala trygghetssystem och semestersättning, sjukledighet med mera. Domen kan inte överklagas.
Domen i Högsta domstolen i Storbritannien kom efter sex års processande mellan fackförbundet App Drivers and Couriers Union (ADCU) och Uber.
Domen var enhällig: förare som arbetar för Uber är anställda – så kallade “workers”, en klassificering av sysselsättning som inte finns lagstadgad i Sverige – och företaget har åsidosatt grundläggande arbetsrätt. Uber å sin sida har hävdat att förarna har en självständig ställning och styr sitt arbete och därför ska betraktas som egenföretagare. Högsta domstolen var alltså av en annan åsikt: genom att bland annat välja kunder och bedöma arbetsinsatser kontrollerar företaget förarna. Domen kan inte överklagas.
Situationen verkar ha skakat Uber. Häromveckan vände sig företagets VD Dara Khosrowshahi i ett öppet brev och en vitbok till beslutsfattare och arbetsmarknadens parter i Europa. Uppmaningen är att komma överens om en fungerande marknad för plattformsekonomin och de som arbetar på den.
– Efter att noga ha sett över hur vår plattform gynnat arbetstagarna – och inte minst viktigt: hur den inte gynnat dem – så har vi bestämt oss för förändring, skriver Dara Khosrowshahi bland annat.
I förra veckan föll även en dom i Amsterdam där fackföreningen FNV fick rätt i ett mål de drivit sedan 2018 mot budfirman Deliveroo, som inte betraktat buden som anställda utan egenföretagare. Inte heller den domen kan överklagas.
Liknande domar har fallit i Frankrike, Italien, Tyskland, Schweiz och Spanien.
”Motdrag blir som i Kalifornien”
Vad kan då domarna innebära för de som arbetar åt plattformsföretag?
Får arbetstagarna nu värdiga villkor och en lön som går att leva på?
– Svårt att svara på, säger TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom.
– Domarna innebär att man klargör att de är arbetstagare och att arbetsrätten även gäller dem. Det handlar om arbetsmiljö, arbetstider, löner och möjligheten att organisera sig fackligt och teckna kollektivavtal.
Men han tror inte plattformsföretagen kommer foga sig.
– Deras motdrag blir att som i Kalifornien försöka karva ut nischer åt sig.
TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom. Foto: Eva Edsjö
Det finns en oro för att de kommer försöka sig på det här också på EU-nivå när frågan om plattformsekonomi nu kommer upp.
Han syftar på den lagstiftning som drevs igenom i den amerikanska delstaten 2018 och gav gig-jobbare arbetstagarstatus. Men i samband med presidentvalet i höstas röstades lagen bort i en folkomröstning. Uber och andra plattformsföretag plöjde ned över en och en halv miljard kronor för att få bort lagen och lyckades – medan fackliga organisationer fick ihop kring 50 miljoner. Pengar plattformsföretagen ansåg det värt att satsa för att slippa anställa vilket skulle ge rätt till sjuklön, övertidsersättning med mera. Istället lovade man att betala litet mer än minimilönen (fast bara under själva körningarna, inte mellan dem), erbjöd sjukförsäkring för de som arbetar mer än 15 timmar i veckan.
Samuel Engblom menar att strategin nu kan överföras till Europa.
– Företagen har i Kalifornien gått med på ett visst skydd men långt ifrån allt. Det finns en oro för att de kommer försöka sig på det här också på EU-nivå när frågan om plattformsekonomi nu kommer upp.
– Det är viktigt att lagstiftarna inte går på den lätta. Utan värnar arbetsrätten som tvingande lagstiftning, och inte ger undantag för sättet att organisera arbetet som de här företagen påstår är nytt. För det är det ju inte. Det är viktigt att vara vaksam.
Samma utveckling i Spanien
I höstas rapporterade Arbetsvärlden om att Högsta domstolen i Spanien då slog fast att bud- och leverans-företaget Glovos arbetstagare var att betrakta som anställda. Häromveckan kom sedan regeringen och arbetsmarknadens parter överens om att mer eller mindre samtliga av landets runt 20 000 bud ska betraktas som anställda. Något arbetsgivarorganisationen försökt undvika.
Vilken betydelse har en sådan överenskommelse?
Så bli konsekvenserna för Uber
Ubers verksamhet i Storbritannien omfattar runt 60 000 förare. När rättsprocessen inleddes 2016 stod 35 förare bakom anmälan, men efter hand har flera tusen slutit upp.
Leigh Day, ett av flera advokatkontor indraget i rättsförfarandet, uppskattar att förarna var och en kan vara berättigade till en kompensation på upp till 12 000 pund (runt 150 000 kronor).
I ett uttalande i Financial Times spår analytiker vid finansföretaget Wedbush att den brittiska domen kan bli prejudicerande. Därmed skulle andra plattformsföretag kunna dras in i processer och bli skyldiga att betala flersiffriga miljardbelopp i kompensation för uteblivna ersättningar till de som arbetat åt företagen.
Dessutom har Ubers företagsupplägg hittills inneburit momsbefrielse. Genom domen ska de framöver betala 20 procent i moms på sina tjänster.
– Jag tror att alla som studerat de här frågorna på djupet har förutspått den här utvecklingen länge. Som forskare är jag inte förvånad över utvecklingen, men som fackföreningsman vet jag att den inte sker utav sig själv utan kräver starka organisationer och modiga personer för att driva fallen.
Är domarna spiken i kistan för plattformsekonomin?
– Nej, det går att organisera det här.
EU vill reglera plattformsarbete
I torsdags inledde EU ett samråd med arbetsmarknadens parter om just villkoren för de som arbetar åt plattformsföretag. Kommissionären Margrethe Vestager sa då:
– Plattformsarbete är här för att stanna. Därför är det viktigt att utveckla villkoren.
På Europanivå arbetar Europafacket alltmer intensivt med frågan. I ett uttalande efter domarna i förra veckan säger förbundssekreterare Ludovic Voet:
– Det står klart att det behövs ett gemensamt europeiskt agerande för att en gång för alla sätta stopp för denna skandal, och att den sprider sig till andra branscher och tjänster. Vi vill i framtiden slippa kampanja för Uber-ambulansförares och Uber-sjuksköterskors rättigheter.
Går ekvationen ihop: anständiga löner och villkor jämförbara med arbetstagare i den traditionella ekonomin, och plattformsföretag som bär sig?
– Alla verksamheter måste klara av att betala sina kostnader. Om vi skapar en annan reglering för de här företagen får vi problem. Arbetstagarna får sämre rättigheter och det snedvrider konkurrensen på marknaden.
Matleverans med cykelbud från Foodora på Götgatan. Foto Janerik Henriksson / TT
Kollektivavtal på Foodora
Samtidigt lyckas Transport den 25 februari skriva det första svenska kollektivavtalet med ett plattformsföretag. Efter långa förhandlingar tecknar det tyska hemleveransföretaget Foodoras svenska gren ett avtal för sina drygt 2 000 bud.
I ett pressmeddelande från Transport säger förbundsordförande Tommy Wreeth:
– Det här är ett banbrytande steg för hela gig-ekonomin i Sverige men också Europa. Det visar att den svenska modellen fungerar och att även plattformsarbete ska regleras inom ramen för kollektivavtalsmodellen. Det är ett viktigt steg för oss som nu kommer att kunna ha våra egna arbetsplatsombud på arbetsplatsen.
Verkligheten inlemmar dessa företag i de gängse institutionerna på arbetsmarknaden.
Vilken betydelse tror då TCO:s samhällspolitiske chef Samuel Engblom att Transports avtal kan få, i ljuset av domstolsutslagen som tvingar plattformsföretagen erkänna de som arbetar som anställda och inte egenföretagare?
– Det är väldigt glädjande och av stor symbolisk betydelse att Transport och Foodora tecknar kollektivavtal. Det visar att även detta sätt att organisera arbete lämpar sig för kollektivavtal, vilket egentligen inte borde förvåna någon.
– Sätter man det i ett globalt perspektiv så kan det väl sägas höra till samma trend som de domslut om att medarbetarna på gig-plattformarna är arbetstagare som vi har sett i olika länder. Verkligheten inlemmar dessa företag i de gängse institutionerna på arbetsmarknaden. Sedan innebär inte det att allt automatiskt blir frid och fröjd. Globalt ser vi hur företagen gör motstånd mot att behöva följa samma regler som andra företag och i Sverige finns det ju fortfarande företag som inte tecknat kollektivavtal. Det här är bara början.