”Personalen betalar konkurrensen med sin hälsa”

Också SAS konkurrerar bland annat genom att försämra villkoren för personalen. När ohälsan sedan ökade anmälde huvudskyddsombudet arbetsgivaren för Arbetsmiljöverket. Det har lett till en rättslig process om kabinpersonalens arbetsmiljö som nu har pågått i flera år.
Bengt Rolfer
4 feb 2015

Personalen på SAS har gått igenom flera stålbad sedan flygmarknaden avreglerades, säger Kristina Björk, huvudskyddsombud för Unionens kabinklubb, som arbetat i bolaget sedan 1987.

Flera gånger har situationen varit sådan att hon känt sig tvungen att anmäla arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket för att få en inspektion av kabinpersonalens arbetsmiljö.

– Det började efter en schemaläggning som inte tog någon hänsyn till arbetsmiljöaspekten, till exempel när på dygnet man arbetar. Det var en klart ohälsosam förändring som ledde till kraftigt ökade sjuktal, säger hon.

Sämre arbetstider

Bakgrunden är att SAS 2012 i ett av sina många krispaket krävde både sänkta löner och betydligt tuffare arbetstidsregler än i dåvarande kollektivavtal.

– Det var rena diktatet från arbetsgivarna, utan någon värdering av konsekvenserna. Unionen lyckades stoppa lönesänkningarna, men tvingades gå med på stora försämringar av arbetstiderna, säger Kristina Björk.

Schemaomläggningen innebar bland annat fler tidiga starter och sena arbetspass, kortare framförhållning och mindre utrymme för pauser och toalettbesök. Det gav snabbt utslag i försämrad hälsa bland personalen.

Stressrelaterade problem

På sommaren 2013 var sjukfrånvaron nästan uppe i 20 procent. Skyddsombuden sökte dialog med arbetsgivaren, men fick ingen respons. I oktober samma år gjorde Kristina Björk en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– Många medarbetare vittnade om stressrelaterade symptom. Det var allt möjligt – magåkommor, hjärt- kärlsjukdomar, hormonrubbningar och även ergonomiska problem. Därför ville vi att Arbetsmiljöverket skulle göra en inspektion.

Resultatet blev ett föreläggande vid vite om 500 000 kronor om inte kravet på undersökning av kabinpersonalens arbetsmiljö tillgodosågs. SAS överklagade till Förvaltningsdomstolen, som nyligen upphävde Arbetsmiljöverkets beslut och menade att man inte kunnat bevisa en koppling mellan sjukfrånvaron och arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har nu i sin tur överklagat domen, så det slutgiltiga avgörandet dröjer.

”Vi får information, men vi kan inte längre påverka. Det behövs ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete för att kunna göra riskbedömningar.”

Oavsett utgången så illustrerar tvisten att konkurrensen inom flygmarknaden också pressar etablerade bolag som SAS att konkurrera med försämrade villkor för personalen.

– Det har blivit ett hårdare klimat mellan oss och arbetsgivaren. Vi får information, men vi kan inte längre påverka. Det behövs ett mer systematiskt arbetsmiljöarbete för att kunna göra riskbedömningar, säger Kristina Björk.

Varför har det blivit så här, tror du?

– Företaget har haft stor press på sig att göra förändringar i den hårda konkurrens som det har blivit nu. Men vi ifrågasätter en produktutveckling där personalen får betala priset med sin hälsa. Medarbetarna känner en stor frustration.

– Samtidigt säger sig ledningen vilja ha ett gott samarbetsklimat med facket. Då måste vi få komma in tidigare och hitta gemensamma lösningar.

”Osäkra villkor kan skapa problem”

Kristina Björk inser att läget knappast är bättre i andra flygbolag. Hon tar fram en rapport från den europeiska fackorganisationen ETF som beskriver ett ”race to the bottom” inom flygbranschen. Bland annat påpekas att personalen i många bolag inte vågar rapportera säkerhetsproblem. Så långt har det ännu inte gått på SAS, understryker hon.

– Vi har en bra säkerhetskultur, men vi måste också förvalta den i arbetsmiljöarbetet. Grunden i en flygsäkerhetsmiljö bygger på att man våga säga ifrån. Här kan de osäkra anställningsförhållanden som vi ser allt mer av i dag ställa till problem. Har du bara en timanställning kanske du är rädd att inte få ha kvar ditt uppdrag om du säger ifrån.

Krav på begränsning av inhyrning

Ett annat fackligt krav är att begränsa inhyrningen av personal. Den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA rekommenderar att minst hälften av de flygtekniker som ett flygbolag använder ska vara direktanställd i bolaget. Unionen menar att detta även bör gälla kabinanställda, piloter och markpersonal.

Detta är ett krav som infrastrukturminister Anna Johansson sagt sig vilja lyfta upp med sina kolleger på EU-nivå.

Bengt Rolfer
4 feb 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan