Ett sätt att kunna snabba på processen skulle kunna vara att ge privata utförare rätt att ge kompletterande utbildning på högskolenivå, menar Svenskt näringsliv.
– Det handlar om att erkänna att det finns fler aktörer än högskolan som kan ge motsvarande utbildning och bedömning av kompetens, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt näringsliv, som föreslår reformen i en debattartikel i Svd Näringsliv.
TCO: utbildningsutbudet måste anpassas
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, håller med om att högskolan har en viktig roll i att få ut nyanlända i arbetslivet, och tycker att utbildningsutbudet inom högskolan måste anpassas till vad det finns behov för. Att privata aktörer skulle kunna stå för utbildning på högskolenivå är han däremot mer tveksam till.
– Frågan är om inte det skulle innebära merjobb, eftersom utbildningarna då till exempel skulle behöva upphandlas. Det kan helt enkelt bli mer stelbent än om ”staten köper av staten”.
Ackrediteringar för utförare en möjlig väg
Mikaela Almerud tror inte att utbildningarna nödvändigtvis måste just upphandlas. Vi skulle kunna lära mycket av att till exempel titta på det system som används i Nederländerna, menar hon.
– Där kan vissa företag och organisationer få ackreditering för just utbildningar på högskolenivå, efter man tittat på kvalitet och på utförande. I Sverige skulle liknande kunna ges ut av Universitetskanslersämbetet, som ju i dag är de som utfärdar examensrättigheter. Det skulle inte behöva betyda någon större administrativ börda.
Brist på handledare är ett problem
Ett annat sätt att snabbare kunna validera kunskaper för nyanlända med högskoleutbildning från annat land är så kallad provtjänstgöring, där kunskaper prövas direkt på arbetsplatsen. Det är också någonting som diskuterats i snabbspårssamtalen. En fråga som lyfts är dock bristen på handledare på många aktuella arbetsplatser. Både Samuel Engblom och Mikaela Almerud ser att det finns lösningar.
– Vi måste diskutera arvode. Om det i större utsträckning skulle gå till individen snarare än arbetsgivaren skulle det också ge ett större incitament att ta på sig rollen som handledare, säger Samuel Engblom.
– Det behövs också mer introduktion och mer utbildning i handledande. Hur det sedan ska organiseras är någonting som bör se olika ut för olika branscher.
Rikta om pengar från Arbetsförmedlingens utbildning
Mikaela Almerud tycker att fokus bör ligga på att det är individen som tjänar på en arbetsplatsintroduktion, och att arbetsgivaren därför måste kunna kompenseras för att den ligger där.
– Arbetsgivaren måste kunna få mer kompensation för att arbetsplatsintroduktion ska kunna ske på bästa sätt, eftersom handledningstid också betyder bortfall av tid för reguljärt arbete. En lösning vore att rikta om en del av de pengar som i dag går till kompletterande utbildning på Arbetsförmedlingen.
Hon ser också stora problem med hur just Arbetsförmedlingens kompletterande utbildningar ser ut i dag.
– Det är problematiskt att de måste ske stegvis: först måste du ha tillräcklig svenska, sedan ska dina kunskaper bedömas och eventuellt valideras, och därefter kan du få kompletterande utbildning. Ett sådant system skapar inlåsningseffekter, säger Mikaela Almerud.