P O Edin: Tänk om och tillåt underskott i statsbudgeten i 20 år

Finanspolitik Företag och hushåll har lagt pengar på hög, staten har sparat. Resultatet har blivit en stor investeringsskuld och hög arbetslöshet, anser LO:s tidigare chefsekonom. Staten behöver spendera.
26 mar 2015

LO driver projektet Full sysselsättning och solidarisk lönepolitik som ska resultera i en stor rapport till LO-kongressen 2016.

Inom det projektet har LO:s tidigare chefsekonom P O Edin tittat på sambandet mellan hög arbetslöshet och samhällets finansiella sparande.

–Och svenska företag och hushåll sparar till stora passiva överskott som skapar massiv arbetslöshet, är en av hans slutsatser.

P-O Edin, tidigare LO-ekonom. Foto: LO

P-O Edin, tidigare LO-ekonom. Foto: LO

Han presenterade sin rapport Totalrenovering av Sverige på ett LO-seminarium i mitten av mars. P O Edin berättade då att han började fundera varför klassiska ekonomrecept som sänkt a-kassa, jobbskatteavdrag och räntesänkningar inte får ner arbetslösheten i Sverige. Tanken var ju att hushåll och företag skulle spendera mer och på så sätt skapa jobb.

Sparandet håller nere efterfrågan

Den växande privata tjänstesektorn investerar inte i fasta tillgångar på samma sätt som industrin, i stället skapas finansiella tillgångar. Hushållen å sin sida har ökat sitt sparande framför allt i pensionsförsäkringar i stället för att konsumera upp de ökade inkomsterna.

När han lade kurvorna för företagens och hushållens ökade finansiella sparande över kurvan för arbetslöshetens utveckling såg P O Edin att de följer varandra– när företag och hushåll sparar är arbetslösheten högre. Och skiftet kom på 1990-talet, när statsfinanserna stramades upp efter krisen.

–Fram till och med 1980-talet kompenserade offentliga finanser privata sektorns nedgångar. Sedan hände något på 1990-talet, när det offentliga skulle spara. Har man krav på balans eller överskott över konjunkturcyklerna i statsbudgeten, då klarar man inte heller ökade krav på offentliga investeringar.

”De siffror jag har fått fram har ändrat min uppfattning i grunden om svensk ekonomis utveckling.”

–De siffror jag har fått fram har ändrat min uppfattning i grunden om svensk ekonomis utveckling, sade P O Edin på seminariet.

3 procents underskott i 20 år

Hans slutsats är att om de offentliga investeringarna i stället ökade kraftigt för att kompensera bristen på privata investeringar, då borde också efterfrågan på arbetskraft öka och arbetslösheten minska. Men för att verkligen kompensera effekten på arbetslösheten av det långvariga underskottet på investeringar skulle staten behöva kunna gå med ett underskott på i genomsnitt cirka 3 procent av BNP i 20 år, enligt P O Edin.

Och det är inte ett förslag som möter odelat stöd, inte heller från LO självt. LO-ekonomen Agneta Berge och ordförande Karl-Petter Torwaldsson intygade på plats att det är en intressant rapport men att slutsatserna, de står P O Edin än så länge själv för.

Skeptiska finanspolitiker

Både den tidigare finansministern Anders Borg och Karolina Ekholm, statssekreterare på finansdepartementet, fanns med som opponenter när P O Edin presenterade rapporten. De menade att en sådan expansiv finanspolitik skulle minska förtroendet i omvärlden för svensk ekonomi.

Anders Borg trodde att det i stället för att minska arbetslösheten skulle leda till en kraftig ökning på medellång sikt.

Anders Borg trodde att det i stället för att minska arbetslösheten skulle leda till en kraftig ökning på medellång sikt, och förklarade att sysselsättningen har ökat med hjälp de traditionella ekonomrecepten. Men inte för alla grupper, och där krävs strukturella förändringar. Karolina Ekholm höll med om att det finns eftersatta investeringar, och att man nu behöver ta till finanspolitik för att stabilisera bristen på effekter av penningpolitiken just nu. Men frågan är vad som är hönan och vad som är ägget i sambandet mellan privata och offentliga investeringar:

”Om man skulle öka underskotten i statsbudgeten kan det privata sparandet i stället öka ännu mer.”

–Om man skulle öka underskotten i statsbudgeten kan det privata sparandet i stället öka ännu mer, och då blir den totala effekten begränsad.

Hon menade också att det är viktigt att skilja mellan olika orsaker bakom arbetslösheten, som svag efterfrågan i omvärlden och bristande matchning på arbetsmarknaden och rustning av arbetslösa.

26 mar 2015
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan