Enligt Bankföreningen skulle en kraftig höjning av resolutionsavgiften bland annat strida mot EU:s statsstödsregler. Avgiften är avsedd att skydda skattebetalarna från kostnader vid en kommande bankkris. En höjning skulle innebära att den skulle bli högre för svenska än för utländska banker, och på så vis ge de senare en konkurrensfördel i Sverige.
Regeringen är av en annan åsikt
– Regeringen gör bedömningen att förslaget till höjd resolutionsavgift inte strider mot statsstödsreglerna. Krishanteringsdirektivet ger Sverige rätt att ta ut avgifter som överstiger direktivets miniminivå (1 procent av garanterade insättningar), säger Anna Söderström, pressekreterare hos finansmarknadsminister Per Bolund, i ett skriftligt svar.
Bankföreningen har sagt att man kommer att anmäla förslaget till EU-kommissionen i fall regeringen väljer att gå vidare med det.
– Det faktum att vi anmäler det här till EU-kommissionen gör det svårt för regeringen att hinna behandla det här förslaget innan 2018, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg till Dagens Industri.
De har ingen tidsram. Men har de förslaget under prövning får det inte genomföras.
Bankföreningens argumentation bygger på ett utlåtande av Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet. Till Arbetsvärlden säger han att det första som EU-kommissionen förmodligen gör när de får in en anmälan är att vända sig till den svenska regeringen.
– De kommer att behöva få in ytterligare underlag. Det är nog först i höst som det ska ligga på riksdagens bord. Om det blir fördröjt eller inte beror på hur kommissionen ställer sig.
Hur lång tid kan kommissionen ta på sig?
– De har ingen tidsram. Men har de förslaget under prövning får det inte genomföras, säger Ulf Bernitz som inte tycker att regeringens argument om Sveriges rätt att ta ut höjda krishanteringsavgifter håller.
– Visst har de rätt att ta ut avgifterna, det stämmer. Men att det bryter mot statsstödet ligger i att det slår olika. Det som Bankföreningen trycker på är att resolutionsavgiften inte träffar utländska bankers filialer i Sverige. Eftersom de slipper den avgiften får de en konkurrensfördel.
Enligt Anna Söderström på Finansdepartementet kommer ytterligare besked om regeringens förslag ”i närtid”. Samtidigt har det talats om att ett besked är nära förestående om Nordeas eventuella flytt av huvudkontoret till Köpenhamn eller Helsingfors. Den flytten skulle vara en direkt följd av regeringens planer.
– Det verkar som man väntar på varandra, konstaterar Ulf Bernitz.