Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
”Nya välståndsmåtten inte tillräckligt kopplade till politiken” Luftkvalitet är en av indikatorerna i regeringens nya välfärdsmått. Foto: Björn Larsson Ask/SCANPIX

”Nya välståndsmåtten inte tillräckligt kopplade till politiken”

Tillväxt Regeringens nya sätt att mäta landets framgång får blandad kritik. Det är bra att inte enbart titta på BNP, men det man mäter borde vara tydligare kopplat till de politiska besluten, anser Göran Zettergren, senior ekonom på TCO.
19 Apr 2017

I vårpropositionen lanserade regeringen ett nytt sätt att mäta välstånd. Avsikten är att det ska komplettera BNP och ge nya möjligheter att följa samhällets utveckling. Det nya sättet att mäta bygger på 15 indikatorer på tre områden: ekonomi, miljö och socialt liv. Bland indikatorerna finns allt från arbetslöshet till utsläpp av växthusgaser och nöjdhet med livet.

Avsikten är inte att indikatorerna ska vägas samman till ett enhetligt mått, utan de ska tillsammans följa samhällsutvecklingen, enligt regeringen. De kan också komma att modifieras och bytas ut.

KI positivt

På Konjunkturinstitutet har den biträdande prognoschefen Kristian Nilsson ännu inte hunnit granska de nya välståndsmåtten och vilka indikatorer som används. Däremot var han delaktig när Konjunkturinstitutet tidigare fungerade som remissinstans för den utredning som arbetet startade med. Enligt Kristian Nilsson hade Konjunkturinstitutet synpunkter på vissa av indikatorerna som utredningen föreslog.

– Men i grund och botten ställde vi oss positiva till att föra in nya faktorer för att mäta välstånd. I dag används BNP per capita alltför mycket som ett mått på välstånd. Därför är det bra att också fånga hur livskvaliteten utvecklas.

”Det hade varit en poäng att ha med något slags jämställdhetsmål eller en integrationsvariabel.”

Även Göran Zettergren, senior ekonom på TCO, är i grunden positiv till de nya välfärdsmåtten.

– Det är bra med lite större variation av indikatorer, och på så vis få en mer heltäckande bild av välståndsutvecklingen än om man enbart på bruttonationalprodukten per capita.

TCO-ekonomen Göran Zettergren.

Göran Zettergren gillar indelningen i tre huvudområden. Däremot tycker han indikatorerna i vissa fall inte är tillräckligt tydligt kopplade till politiken. Det gäller bland annat indikatorer som mellanmänsklig tillit, självskattad allmän hälsa och nöjdhet med livet. Ett annat exempel är den indikator som kallas kemikaliebelastning.

– Här väljer man att följa fem kemikalier som redan är förbjudna eller starkt reglerade i Sverige och tittar på halterna som människan utsätts för. Men det finns ingen politik för att påverka halterna. Halterna sjunker successivt i takt med att de försvinner ur vår närmiljö och det har ingen självklar koppling till den nuvarande förda politiken.

”Om tanken är att man ska kunna följa och utvärdera politiska reformer, så tror jag att det blir väldigt svårt.”

Ytterligare en indikator som Göran Zettergren har invändningar mot är utbildningsnivån.

– När det gäller utbildningen har vi ett jätteproblem med att ungdomar hoppar av gymnasiet i förtid. Men här har man valt att titta på utbildningsnivån för dem mellan 15 och 75 år. Då är det inte alls säkert att de problem vi har med gymnasieskolan syns.

Det finns också indikatorer som saknas, anser Göran Zettergren som tycker att det hade varit en poäng att ha med något slags jämställdhetsmål eller en integrationsvariabel.

– Det sistnämnda är ju en ödesfråga för vårt samhälle. De här nya välståndsmåtten känns lite halvfärdiga. Om tanken är att man ska kunna följa och utvärdera politiska reformer, så tror jag att det blir väldigt svårt.

19 Apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.