Världsfacket ITUC har presenterat en rapport som visar på nyttan av att investera i vård, skola och omsorg. Länder som investerar motsvarande två procent av BNP, i vad rapporten kallar social infrastruktur, ökar inte bara arbetstillfällena radikalt utan uppnår dessutom en mer jämställd arbetsmarknad som erbjuder kvinnor bättre arbetsvillkor.
I tider av arbetslöshet kan investeringar i infrastruktur göras för att stimulera ekonomin. Det vanliga är då att investeringarna görs på områden där klassiskt manliga yrken dominerar, som väg- och husbyggen. Men genom att investera i vård, skola och omsorg visar rapporten hur i stället traditionellt kvinnliga yrken kan prioriteras utan att för den skull antalet nya arbetstillfällen blir färre. Dessutom med det eftersträvade resultatet att arbetsmarknaden blir jämställd, och att arbetsvillkoren för kvinnor förbättras.
Sju länder analyseras
Förslaget presenteras i rapporten Investing in the Care Economy (Att investera i omsorgsekonomin) som nätverket Women’s Budget Group gjort för världsfackets räkning. I nätverket ingår 300 kvinnliga feministiska ekonomer, utredare och experter. Rapporten med underrubriken En genusanalys av jobbstimulanser i sju OECD-länder – Australien, Danmark, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland och USA – visar att en sådan här investering i social infrastruktur skulle få önskvärda effekter även i ett land som Danmark med en redan väl utbyggd vård, skola och omsorg. Vilket pekar mot att rapportens slutsats om att investera i social infrastruktur även skulle vara tillämpbart i Sverige, där många nyanlända behöver komma i arbete.
Foto: Thomas Carlgren
Men chefsekonomen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Bettina Kashefi är inte lika övertygad om rapportens slutsatser:
– Det beror på vilka offentliga finanser en stat har för att finansiera en sådan här investering, och hur den finansieras. Om en stat har ett underskott behöver man spara, och då beror det på vad man sparar på. Eller så behöver man låna pengar för att göra den här typen av investering, och då beror det på hur stora räntekostnaderna blir.
Miljontals nya jobb
Rapportens studier visar att om de nämnda OECD-länderna investerade två procent av BNP i vård, skola och omsorg skulle det totalt resultera i över 21 miljoner nya jobb. Varav 120 000 i Danmark. Överfört på Sverige skulle en likadan investering i social infrastruktur betyda drygt 200 000 nya jobb. Därtill alltså en utjämning mellan könen på arbetsmarknaden och förbättrade arbetsvillkor eftersom ett ökat antal arbetstillfällen inom vård, skola och omsorg skulle driva upp lönenivåerna.
– Jag tycker inte man kan resonera så, menar Bettina Kashefi.
– På vissa ställen behöver man nya jobb, på andra inte. Jag tror man behöver jobba med att öka effektiviteten.
Men ni pekar själva på att det de närmaste fem åren behövs en halv miljon nya jobb inom offentlig sektor, bland annat på grund av stora pensionsavgångar. Vore det inte värt att pröva det rapporten föreslår?
– Om Gud skulle skänka oss pengar från ovan så skulle det vara bra att anställa människor. Men vi har de offentliga finanserna, utgiftstaket och krav på offentligt sparande, avslutar SKL:s chefsekonom Bettina Kashefi.