”Ny lagstiftning måste ta hänsyn till fler avtal” Flera fackliga förhandlingschefer varnar för att en ny arbetsrättslagstiftning riskerar de lösningar som förhandlats fram i offentlig sektor. Foto: Fredrik Sandberg / TT .

”Ny lagstiftning måste ta hänsyn till fler avtal”

Las-utredningen Flera fackliga förhandlingschefer varnar regeringen från att ha ett ensidigt fokus på uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.
– Det är lagstiftarens ansvar att se till så att lösningarna passar hela arbetsmarknaden, säger Eva Fagerberg, kanslichef på OFR, som slutit ett avtal för offentligsidan i ljuset av januariavtalet.
27 okt 2020

Bortom överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv och Gudmund Toijers utredning ”En moderniserad arbetsrätt” finns redan avtal på plats i offentlig sektor. I maj trädde kompetens- och utvecklingsavtalet, KOM-KR, i kraft. Avtalet omfattar mer än 1,2 miljoner anställda och är ett resultat av en uppgörelse mellan förbunden inom OFR, Kommunal, Akademikeralliansen, SKR och Sobona.

– Det var kommunal sektors sätt att möta hotet från punkten om turordning i Januariavtalet. Vi har gjort ett gediget arbete, och vi kom fram till det här avtalet som vi tycker är väldigt framåtsyftande, säger Eva Fagerberg, kanslichef på OFR.

Eva Fagerberg lyfter fram hur parterna inom landets kommuner och regioner förhandlade fram lösningar utifrån Januariavtalet som dels behandlade turordningsregler, dels omställningsfrågan. Om regeringen går vidare i syfte att skapa ny lagstiftning, bör man därför ta intryck av alla lösningar som redan är på plats, menar hon:

– En ny lagstiftning måste ta fasta på hela arbetsmarknaden, inte ta utgångspunkt i enbart en överenskommelse mellan PTK och Svenskt Näringsliv. En lagstiftning kan inte plockas in från ett avtal rakt upp och ner. Det tar vi som en självklarhet, säger hon.

Eva Fagerberg trycker avslutningsvis på att PTK-uppgörelsen omfattar ett nytt studiestödssystem, något som även måste komma offentliganställda till del:

–  Vi utgår naturligtvis från att det stödet tillfaller offentlig sektor. Något annat skulle vara jättemärkligt, säger hon.

Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström är inne på en liknande linje.

– Toijers utredning måste läggas i malpåse. Sedan ska man gå fram med lagstiftning motsvarande det som finns i PTK-uppgörelsen, som matchar de frågor som fanns i Toijers utredning. Sådana frågor som Toijer tog upp ska man lösa på det viset parterna föreslog, och sedan låta övrigt ligga i huvudavtal.

– Vi vill se att varje del av arbetsmarknaden, bereds möjlighet att på sitt område hantera frågorna på det viset som man gjort inom PTK-området, säger han och hänvisar till TCO:s remissyttrande där det står att läsa:

” Ett fundament i denna modell är att inte lagstiftaren ensidigt ändrar grundläggande spelregler på arbetsmarknaden. Att utveckla dessa regler är och bör istället vara en fråga för parterna. Att utveckla dessa regler är och bör istället vara en fråga för parterna”

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR, är inne på samma linje och varnar för att om en eventuell lagstiftning blir trubbig riskeras befintliga lösningar.

– Gör man generella lagändringar riskerar man att skära igenom befintliga kollektivavtal på de här områdena. Respektive sektor har olika behov och olika sätt att lösa dem på. Man behöver därför vara varsam om man ska formulera lagändringar. Sedan uppfattar jag konstruktionen på PTK-uppgörelsen som att den ska gå att sektoranpassa.

Lösning finns för anställda inom staten

Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på ST, är inne på samma linje. Fackförbundet ST har avtalet sedan 1984 avtalet TurA-S med Arbetsgivarverket, som innehåller kompletterande turordningsregler. En ny lagstiftning – oavsett om den baseras på Toijer-utredningen eller PTK-uppgörelsen – riskerar att vara dåligt anpassad till statlig sektor, som bland annat kräver speciell lagstiftning.

– Problembeskrivningen i Januariavtalet baseras på små privata familjeföretag. Det är ett problem om det skulle ligga till grund för en lagstiftning inom statlig sektor. För statlig sektor är inte något familjeföretag och ingen vill att man ska behandla statlig sektor som något sådant, säger Åsa Erba Stenhammar och avslutar:

– Ska det bli lagstiftning, så hoppas vi att den blir så minimal som möjligt.

Ska det bli lagstiftning, så hoppas vi att den blir så minimal som möjligt

– Det som är intressant nu är vilket eller vilka avtal som kommer ligga till grund för regeringens fortsatta arbete, säger Claes Stråth, tidigare generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Han konstaterar att lagstiftaren nu behöver utröna hur en lagstiftning ska utformas.

– Även om man skulle ha PTK-avtalet som grund, så hade inte det gått att ta det vidare till lagstiftning på direkten. För det som är remitterat är själva utredningen om ”En moderniserad arbetsrätt”. Det ska tas fram underlag, som i sin tur ska remitteras, säger han och fortsätter:

– Sedan kan jag inte bedöma om man på regeringskansliet anser sig ha kapaciteten att själva utreda frågorna inom ramen för en departementsskrivelse.

Nyheter
27 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan