De senaste veckorna har varit något av Hela havet stormar i fråga om arbetskraftsinvandringen. Flera partier har bytt ställningstagande, och det gäller i synnerhet tre av partierna i den borgerliga alliansen som tillsammans med Miljöpartiet införde de nu kritiserade och generösa reglerna 2008.
Reformen 2008
2008 enades alliansen och Miljöpartiet om det som kommit att kallas världens mest liberala reform i fråga om arbetskraftsinvandring. Myndigheternas arbetsmarknadsprövning försvann och arbetsgivarna fick ett avgörande inflytande över arbetstillstånden. Vissa villkor måste dock uppfyllas, bland annat infördes krav på en lägsta lön på 13 000 kronor i månaden.
Kvar som försvarare av dagens system står därmed endast Centern och MP.
Även Kristdemokraterna och Liberalerna har på olika sätt öppnat för att ändra reglerna. Sverigedemokraterna är också för en skärpning. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har hela tiden varit emot den elva år gamla reformen.
Kvar som försvarare av dagens system står därmed endast Centern och MP. Majoriteten för att ändra är alltså massiv – om man bara kan enas om hur.
Dagens regler ska värnas enligt januariavtalet
Men så kommer även januariavtalet in i bilden – själva grunden för att regeringen ska få igenom sin politik. Där ingår som bekant både C och MP. I avtalets punkt 21 står att dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas. Den enda förändringen som nämns i avtalet är att problemet med så kallade kompetensutvisningar måste lösas (när högkvalificerad arbetskraft utvisas på grund av mindre administrativa förseelser av arbetsgivaren).
Även arbetsmarknadens parter har varit tydliga om sina åsikter i frågan. LO vill försvåra för invandrare i låglöneyrken att komma hit. Svenskt Näringsliv, å sin sida, vill slå vakt om arbetsgivarens rätt att bestämma, men efterlyser mer kontroller och sanktioner för att komma åt missbruket.
TCO vill inte försvåra för människor att komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare, men anser däremot att såväl kontroller av löner och villkor är viktigt, som att arbetsgivare som bryter mot detta får kännbara konsekvenser. Utmaningen, menar Samuel Engblom i en debattartikel nyligen, är att värna både öppenhet och skydd för individerna.
Det finns en större misstänksamhet mot invandrare över huvud taget och då ger man sig även på arbetskraftsinvandringen.
De som i huvudsak vill slå vakt om systemet som det ser ut i dag får ett visst stöd av migrationsforskaren Joakim Ruist vid Göteborgs universitet. I boken Global migration beskriver han de svenska reglerna för arbetskraftsinvandring som ett internationellt föredöme.
– Att den här debatten kommer upp nu tror jag beror på flyktingfrågan. Det finns en större misstänksamhet mot invandrare över huvud taget och då ger man sig även på arbetskraftsinvandringen. Visst finns det saker med den som fungerat dåligt, men i stora drag har det gått anmärkningsvärt väl, säger han.
Joakim Ruist menar att den låga lönenivån på 13 000 kronor har bidragit till att reformens syfte förfelats.
– Reformen motiverades med att man vill göra det lättare att attrahera en typ av arbetskraft som nästan alla vill attrahera, till exempel avancerad IT-personal. Tanken var inte att man skulle locka hit restaurangdiskarna. Det är osannolikt att de mest eftertraktade skulle ta jobb till den låga lönen. Därför bör lönenivån höjas till åtminstone 20–22 000, då slipper man grupper som det inte var meningen att locka hit, säger han.
Ett viktigt inspel i den senaste debatten utgörs av en gemensam lägesrapport om välfärdsbrottslighet från flera myndigheter
Samtidigt går det inte att blunda för den växande skuggsidan på arbetsmarknaden med utländska medborgare som kommer hit och arbetar under slavliknande löner och villkor. Enligt Joakim Ruist är detta dock en annan diskussion som handlar om att reglerna inte efterlevs.
Ett viktigt inspel i den senaste debatten utgörs av en gemensam lägesrapport om välfärdsbrottslighet från flera myndigheter. Bakom den stod bland annat Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En slutsats där är att handel med arbetstillstånd är en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och att arbetstillstånden även utnyttjas för bidragsbrott och exploatering av arbetskraften. Rapporten utmynnar bland annat i en rekommendation om arbetsmarknadspolitiska bedömningar före beslut om arbetstillstånd.
Vill skärpa på grund av kriminalitet
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) har uppenbarligen tagit intryck av detta. I en TT-intervju nyligen hänvisade han till rapporten och menade att systemet inbjuder till kriminalitet. Därför, fortsatte ministern, är skärpta regler nödvändiga om man vill värna arbetskraftsinvandringen.
– Man värnar inte genom att ha vidöppet för fusk och fiffel, sa Morgan Johansson till TT.
Frågan är hur övriga berörda partier tolkar punkt 21 i januariavtalet om att värna arbetskraftsinvandringen. Förhandling pågår som sagt, i första hand om direktiven till den utredning om kompetensutvisningarna som nämns i januariavtalet som nu kan få ett bredare uppdrag än det var tänkt från början.